genomförande
Översikt över inkomna samrådssynpunkter
Drygt 90 remissinstanser valde att ge specifika synpunkter på denna åtgärd, varav sex centrala myndigheter, 17 länsstyrelser, 43 kommuner, 18
vattenorganisationer/vattenvårdsförbund, 8 intresseorganisationer och 3
branschorganisationer. På frågan om åtgärden motsvarar behovet svarade 16 remissinstanser
”ja” och två svarade ”nej, åtgärden är mer omfattande än vad som behövs”. 40 svarade ”Nej, viktiga delar saknas i åtgärden”, men av dessa är det sex som lämnat identiska svar på alla åtgärderna i åtgärdsprogrammet och/eller inte specificerat vad man anser saknas i denna åtgärd. Dessa är framförallt vattenorganisationer och intresseorganisationer. Övriga remissinstanser valde att inte svara på frågan om åtgärden motsvarar behovet.
Vattenmyndighetens tolkning är att majoriteten av synpunktslämnarana anser att åtgärden behövs, eller att den behövs men behöver förtydligas eller utvecklas ytterligare.
Exempel på synpunkter som tillstyrker åtgärden är:
”SGI tillstyrker åtgärden. Genom denna breda ansats ökar möjligheter att identifiera även kumulativa effekter till följd av påverkan från många olika typer av verksamheter.”
”Det är positivt med ett tvärsektoriellt arbetssätt och att alla verksamheter som berör vattenplanering ska inkluderas.” (Länsstyrelsen Kronoberg)
”Vi ser positivt på ett tydligare fokus på en helhetssyn utifrån ett sektorsövergripande avrinningsområdes-perspektiv. ” (Västerås stad)
”Strängnäs ser positivt på åtgärdsförslaget, då det i vissa län fortfarande saknas stödmaterial för att bedriva en vattenplanering, exempelvis saknas det i dagsläget en regional
vattenförsörjningsplan i vissa län.” (Strängnäs kommun)
”Det är en bra åtgärd. Syftet med åtgärd 1 i sin helhet [att nå miljökvalitetsnormerna], motiveringen till den och beskrivningen av genomförandet är i nästan oförändrade jämfört med föregående cykels åtgärdsprogram. En principiell, och positiv, förändring är att fokus nu tydligare ligger på sektorsövergripande planering och på att integrera vattenplaneringen i länsstyrelsens tillsyn och ordinarie verksamhet i övrigt, snarare än att vattenplaneringen ska innebära upprättande av ett särskilt planeringsdokument ”vid sidan av”. (Länsstyrelsen Skåne)
Endast två av remissinstanserna avstyrker åtgärden, LRF Kommungrupp Mariestad och Kävlinge kommun. Nedan är motiveringen från Kävlinge kommun:
”Denna åtgärd är en av dessa administrativa åtgärder som tar fokus och resurser från det som behöver göras nämligen konkreta, och i de flesta fall fysiska, åtgärder i avrinningsområdena.”
Bland övriga fanns det synpunkter på åtgärdens formulering och finansiering vilket behandlas nedan.
Revideringar baserat på samrådssynpunkter
Tydligare koppling mellan styrmedelsåtgärden och miljökvalitetsnormernas faktiska åtgärdsbehov och länsstyrelsens roll
I samrådssvaren efterfrågas en tydligare koppling mellan styrmedelsåtgärden och miljökvalitetsnormernas faktiska åtgärdsbehov. Många kommuner påpekar också länsstyrelsens roll i att ta fram åtgärdsplaner ber avrinningsområde.
” Kommunen ser stora fördelar i att länsstyrelserna får ett tydligt ansvar för en helhetssyn genom mellankommunal samverkan och upprättande av åtgärdsplaner för avrinningsområden.”
(Uppsala kommun)
”Söderhamns kommun ser gärna att länsstyrelserna och/alternativt vattenmyndigheterna ges ett ansvar i genomförande av den nya kommunala åtgärden om ”vattenplanering”
(Söderhamns kommun)
”Vi anser att Vattenmyndigheten bör se över Länsstyrelsens roll i samordning av vattenplanering. Detta för att underlätta för samverkan mellan kommuner.” (Älvdalens kommun)
Hantering av synpunkt
För att bemöta detta finns följande text under rubriken för genomförande i de 12 länsstyrelse åtgärderna: ”Som stöd för genomförande av denna åtgärd kommer vattenmyndigheterna att tillgängliggöra ett avrinningsområdesindelat underlag baserat på miljökvalitetsnormerna i VISS och dess underliggande bedömningar. Utöver detta underlag kan länsstyrelserna behöva nyttja annan kompletterande information i sitt genomförande av åtgärden”
Begreppet vattenplanering för generellt
Många remissinstanser påpekar att det ordet vattenplanering är bredare för vattenförvaltning.
Se exempelvis vägledning om VA från HaV.
” Det är olyckligt om begreppet vattenplanering används som synonymt med vattenförvaltning” (Länsstyrelsen Stockholm)
Hantering av synpunkt
”Sektorsövergripande planering för åtgärdsprogrammets genomförande” ersätter
”Vattenplanering”. Detta leder även till en del omformuleringar i texten och betoning på att det inte handlar om att ta fram dokument som åtgärdsplaner utan att kunna se hela
länsstyrelsens verksamhet i förhållande till de miljökvalitetsnormer som ska uppnås inom länets gränser.
Fysisk planering – mer än kommunernas översiktsplanering
Flera remissinstanser påpekade att åtgärden behöver breddas för att hantera hela bredden av fysisk planering
Hantering av synpunkt
Punkten f) har förtydligats enligt nedan.
” f) tillsyn av kommunernas detaljplaner och vägledning av kommunernas översikts- och detaljplanering samt regional fysisk planering”
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Flera vattenorganisationer har svarat att finansiering av åtgärdssamordnare behöver nämnas/prioriteras.
Text om detta tagits bort då det inte berör alla län men däremot finns den nämnd under åtgärd 8.
Strandskydd behöver nämnas
”Upphävande av strandskydd motverkar de flesta miljömålen och försämrar många miljömål och miljökvalitetsnormer.” Mörbylånga kommun
Vattendelegationerna har bedömt att den frågan hanteras av statlig utredning och därför inte kan inkluderas i åtgärdsprogrammets formuleringar.
Länsstyrelsen bör ta fram avrinningsområdesvisa planer och även samordna arbetet mellan kommunerna gällande detta arbete
Vattenmyndigheterna bedömer att det är mer kostnadseffektivt att skapa de digitala
åtgärdsunderlagen nationellt och kunna revidera och uppdatera dessa löpande istället för att länsstyrelserna tar fram åtgärdsplaner i dokument.
Ändra kalkningens åtgärd till: "planering, uppföljning och bidragsadministration inom kalkning och restaurering av vattenmiljöer”
Länsstyrelsen i Västerbotten vill ändra texten kring kalkning men efter avstämning med sakkunniga för kalkning så är det mer korrekt att använda benämningen ”Regional åtgärdsplan för kalkning”.