Översikt över inkomna samrådssynpunkter
Drygt 49 remissinstanser valde att ge specifika synpunkter på denna åtgärd, varav 4 centrala myndigheter, åtta Länsstyrelser, 15 kommuner/kommunala bolag, 11
vattenorganisationer/vattenråd, två privatpersoner, fyra branschorganisationer och fem intresseorganisationer. På frågan om åtgärden motsvarar behovet svarade 8 remissinstanser
”ja” medan ingen svarade ”nej, åtgärden är mer omfattande än vad som behövs”. 26 svarade
”Nej, viktiga delar saknas i åtgärden”. Vattenmyndigheternas tolkning är att majoriteten av synpunktslämnarana anser att åtgärden behövs, eller att den behövs men behöver utvecklas ytterligare.
Revideringar baserat på samrådssynpunkter Synpunkter som lett till revidering
Trafikverkets roll i åtgärdsgenomförande
Flera synpunkter handlade om att man ser åtgärdsskrivningen som för svag. Ett exempel är följande från länsstyrelserna.
”Åtgärden bedöms inte leda till att normerna för vatten med fysisk påverkan från vägar och järnvägar kommer att nås. Åtgärden är densamma som i förra åtgärdsprogrammet och vi kan inte se att den lett till att normer för vattenförekomster med fysisk påverkan från vägar och järnvägar har nåtts i någon betydande utsträckning. Länsstyrelsen ställer sig därför tveksamma till åtgärden, vad gäller fysisk påverkan.
Vidare anser länsstyrelsen att tillsynsmyndigheterna har kunskap som är till nytta vid åtgärdsgenomförande.
Vad gäller fysisk påverkan är kunskapsläget generellt relativt gott hos tillsynsmyndigheterna om vilka åtgärder som behöver genomföras vid väg och järnvägspassager för att kunna nå beslutade miljökvalitetsnormer. Det finns dock ett mycket stort genomförandeunderskott som beror på tillsynsmyndigheternas personella och eventuellt även juridiska möjligheter att genom tillsyn säkerställa att de åtgärder som krävs för att nå normerna genomförs av berörda
verksamhetsutövare.”
Vattenmyndigheterna håller med om att det inte är en stark koppling mellan åtgärden och åtgärdsgenomförande. Det arbete som åtgärden innebär ligger dock nära och är en
förutsättning för det praktiska arbetet. I syfte att förtydliga Trafikverkets roll och möjligheter i kraft av myndighet i åtgärdsmyndighet har vi utvecklat ett stycke text om detta. Vi har även förtydligat kopplingen till Länsstyrelsernas tillsynsåtgärd i åtgärdsprogrammet.
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Mer fokus på åtgärdsgenomförande
Flera synpunkter har handlat om att åtgärden inte är inriktad på fysiskt åtgärdsgenomförande. Här följer några exempel på synpunkter:
”Kunskapsunderlag om vägars och järnvägars påverkan handlar om att Trafikverket ska fortsätta utveckla och tillhandahålla kunskapsunderlag och information om möjligheten att minska vägars och järnvägars påverkan på vattenmiljön, så att miljökvalitetsnormen för vatten kan följas. Ingenstans i denna åtgärd omnämns det faktiska fysiska avlägsnandet av
vandringshinder. Här saknas alltså själva genomförandet av de åtgärder som länsstyrelsen enligt åtgärden Länsstyrelserna 3 ska följa upp. Kunskapsunderlag är naturligtvis ett viktigt steg på vägen men räcker inte. Trafikverkets åtgärd 1 behöver därför kompletteras till för att åtgärderna Lst 3 och TrV 1 ska hänga ihop.”
”Det är svårt att se hur denna åtgärd bidrar till möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. En åtgärd som endast innefattar ett kunskapsmål är inte tillräckligt konkret för att leda till fysiska åtgärder som får effekt på vattenmiljön.”
Vattenmyndigheterna håller med om att det inte är en stark koppling mellan åtgärden och åtgärdsgenomförande. När det gäller vandringshinder är Länsstyrelsen tillsynsmyndighet och Trafikverket verksamhetsutövare. Åtgärder i åtgärdsprogrammet kan inte utformas utifrån Trafikverkets som verksamhetsutövare.
Mer lokal samverkan
Flera synpunkter vill se mer samverkan lokalt med kommuner och genom att Trafikverket deltar i vattenråden.
”Denna åtgärd borde även omfatta samverkan med kommuner, då det kommunala vägnätet är omfattande och vägledningen och kunskapen om påverkan idag inte är tillräcklig.”
I mer konkret åtgärdsarbete är det troligen viktigt med tätare samverkan. I åtgärden som snarare hanterar förutsättningar för åtgärdsarbetet (Trafikverkets roll som myndighet) bedömer vi att det inte är skäligt med till exempel samverkan med vattenråd. Åtgärdens genomförande tar redan upp vikten av samverkan vid framtagande av kunskapsunderlag.
Hantering av föroreningar i avvattningsdammar
Synpunkt har inkommit om hantering av föroreningar i avvattningsdammar. Detta hanteras genom tillsynsåtgärder i åtgärdsprogrammet.
Åtgärden ska inte ta över Länsstyrelsens vägledningsansvar
En länsstyrelse menade att det är viktigt att Trafikverkets åtgärd inte innebär att Länsstyrelsens väglednings och tillsynsansvar i avrinningsområdet tas över.
Vattenmyndigheterna håller med och vi har försökt skriva Länsstyrelsernas och Trafikverkets åtgärd så att det inte ska missförstås.
Påverkan på erosion och näringsläckage
En synpunkt lämnades om erosion och näringsläckage:
”Det står nämnt om dagvatten i åtgärden, men det är inte tillräckligt! TUR:S vattenråd ser att Trafikverket måste ta ett större ansvar för dagvattnet då det påverkar många dikningsföretag och markerna utmed vägar och järnvägar. Det bidrar till ökad erosion och därmed ökat näringsläckage om det inte fördröjs på ett korrekt sätt. Mycket av infrastrukturen som Trafikverket ansvarar för byggdes, innan den kunskap vi har om dagvattnets påverkan vi har idag. Dessutom har klimatförändringen gjort att påverkan är större idag än för 30 år sedan. det behövs kontroll av hur dagvattnet tas omhand från Trafikverkets infrastruktur.”
Vi kan inte bedöma om det finns en påverkan på erosion och näringsläckage till följd av snabbare avrinning. Det har inte omfattats i kartläggnings- och analysarbetet och det är svårt att rikta åtgärder. Det förefaller vara något att eventuellt kunna räkna med i kommande cyklers kartläggnings- och analysarbete samt åtgärdsanalys.
Underlag bör visa på efterlevnad – åtgärdsgenomförande
En synpunkt innebar att underlag också ska visa på åtgärdsgenomförande. Vi tar med oss synpunkten till arbetet med åtgärdsuppföljning under nästa cykel. Uppföljning av fysiska åtgärder är ett generellt behov som gäller många områden.
Alternativa metoder till vägsaltning
Ett par synpunkter föreslår att åtgärden ska omfatta att utreda alternativ till vägsaltning:
”Kan det finnas andra saltnings metoder än NaCl?”
”Då säkerheten på våra vägar prioriteras bör Trafikverket få ett tydligt uppdrag att ta fram hållbara alternativ till vägsalt.”
Åtgärder i åtgärdsprogrammet omfattar inte direkta projekt för teknikutveckling.