Översikt över inkomna samrådssynpunkter
Sammanlagt 36 remissinstanser valde att ge specifika synpunkter på denna åtgärd, varav två centrala myndigheter, nio länsstyrelser, åtta kommuner, fem branschorganisationer (LRF Riks samt fyra lokala), tre intresseorganisationer, ett företag och åtta
vattenorganisationer/vattenråd. De flesta samrådssvar tillstyrker åtgärden, men de flesta har också svarat att viktiga delar saknas i åtgärden. Vissa kommuner och vattenråd är kritiska till att åtgärdsprogrammet i hög grad förlitar sig på frivillighet i genomförandet av åtgärder i jordbruket. Svedala kommun skriver:
” […] De fysiska åtgärderna som föreslås i denna åtgärd bygger fortfarande på frivillighet, och det finns inte någon tillräckligt tydlig lagstiftning som tillsynsmyndigheten kan använda sig av för att tvinga fram dessa åtgärder i tillräcklig omfattning. Kommunen menar att det är vågat av Vattenmyndigheten att förlita sig på frivilliga åtgärder när många vattenförekomster har en lång väg till att uppnå MKN god status, samtidigt som det bara är 6 år kvar till dess att normen ska vara uppnådd. […]”
Många samrådssvar menar att listan på prioriterade åtgärder är alltför snäv. Det finns synpunkter både om att åtgärder som funnits med på listan borde tas bort (till exempel tvåstegsdiken), och att åtgärder som saknas borde tas med (till exempel precisionsgödsling).
Revideringar baserat på samrådssynpunkter
Förändringar i listan på prioriterade åtgärder
Många samrådssvar kommenterar listan på prioriterade åtgärder. Flera menar att evidensen för effekten av tvåstegsdiken är för svag. Enköpings kommun skriver:
”Vi anser inte att åtgärden tvåstegsdike är kostnadseffektivt eller evidensbaserad nog för att föreslås i den omfattning det görs. Det finns forskningsresultat som pekar på att välskötta diken med vegetation har lika hög kväve- och fosforrening som en väl fungerande anlagd våtmark, en bättre åtgärd är därigenom att investering i att flacka av dikesslänter och underhålla med klippskopa. För övrigt föreslås närmare 3 mil tvåstegsdiken som åtgärd i vattenförekomsterna inom Enköpingsåns och Örsundaåns avrinningsområde. Tvåstegsdiken har hittills i försök inte visat på särskilt stor effekt och det är för få anlagda i Sverige för att kunna anta att effekten är bra nog. Hur kan en åtgärd som denna föreslås i den omfattningen när åtgärdsprogrammet ska vara både kostnadseffektivt och konsekvenserna analyserade?”
Många svar har reagerat på den stora mängd kalk som behöver produceras för att genomföra de åtgärder som föreslås i VISS. LRF Östergötland skriver:
”Enligt underhandsuppgifter från branschen kommer tillgången på kalk inte att räcka ifall efterfrågan skulle öka i den omfattning som anges i VISS. En kraftigt ökad efterfrågan kan också medföra en höjning av priset på kalk så att åtgärden blir betydligt dyrare oh därmed ointressant för lantbruket.”
Flera svar efterlyser precisionsgödsling som en prioriterad åtgärd. Länsstyrelsen Västra Götaland skriver: ” Viktiga åtgärder saknas som till exempel precisionsodling/gödsling och annat som har med ny teknik i stort att göra.”
Hantering av synpunkt
Listan på prioriterade åtgärder bygger på den åtgärdsanalys som vattenmyndigheterna har gjort. För att inkludera en åtgärd i åtgärdsanalysen krävs det att det ska gå att uppskatta både effekt och åtgärdsutrymme för åtgärden. Vattenmyndigheterna instämmer i att evidensen för tvåstegsdiken inte är tillräckligt utredd. Vidare har hänsyn tagits till begränsningar i
möjligheten att framställa kalk, åtgärden kalkfilterdiken utgår därför då strukturkalkning har befunnits mer kostnadseffektiv. Vidare har vattenmyndigheterna sett möjligheten att
inkludera precisionsgödsling i listan på prioriterade åtgärder då den uppfyller de uppställda kriterierna.
Jordbruksverkets mandat och roll
Jordbruksverket har svarat att formuleringen om att ”prioritera nedanstående åtgärder” bör tas bort då det inte stämmer överens med myndighetens roll och mandat.
Hantering av synpunkt
Formuleringen har tagits bort, meningen lyder nu: ”Jordbruksverket ska inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och andra eventuella anslag aktivt verka för ett ökat genomförande av nedanstående åtgärder i jordbrukslandskapet […]. Åtgärdens titel har samtidigt ändrats till ”Ersättningar för minskat näringsläckage”.
Beslut om den gemensamma jordbrukspolitiken
Länsstyrelsen Uppsala har svarat att åtgärden inte stämmer till fullo överens med den strategiska plan som tagits fram för nästa programperiod för den gemensamma jordbrukspolitiken.
Hantering av synpunkt
Efter revideringar av listan på prioriterade åtgärder är åtgärden nu kompatibel med den strategiska planen som den ser ut i dagsläget. Det går dock inte med säkerhet att säga hur stöden i den kommande programperioden kommer att utformas innan ett slutgiltigt beslut är taget om den gemensamma jordbrukspolitiken. Formuleringen ”Åtgärden kan vid behov komma att revideras efter att beslut tagits om den gemensamma jordbrukspolitiken från 2023 och framåt” har därför tillfogats åtgärdstexten.
Åtgärder utöver de prioriterade
Många samrådssvar har föreslagit andra åtgärder än de som inte finns nämnda i
åtgärdstexten. Lovang lantbrukskonsult har svarat: ”Listan ska inte vara begränsande och fokus ska ligga på kunskap om rätt åtgärd, rätt utformning och rätt plats. Det kräver både fältforskning, utvärdering, utbildning och rådgivning.”
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheterna vill lägga en särskild vikt vid de åtgärder som har en bevisad effekt och som befunnits kostnadseffektiva. Vi ser dock också begränsningarna i den åtgärdsanalys som har gjorts och lyfter därför även vikten av att kunna finansiera andra typer av åtgärder.
Formuleringen ”En särskild vikt bör ges till de åtgärder som vattenmyndigheterna angivit
som prioriterade, men det är viktigt att det även finns möjlighet till finansiering av övriga åtgärder för bättre vattenkvalitet” har därför tillfogats genomförandetexten.
Samverkan med länsstyrelserna
Länsstyrelsen Skåne trycker på vikten av samverkan med länsstyrelserna:
”Utöver det behöver Länsstyrelserna involveras i arbetet då de hanterar stöden gentemot de som ska utföra de faktiska åtgärderna. Här finns till exempel kunskap kring varför vissa stöd inte får så god anslutning. Under rubriken genomförande saknas samverkan med Länsstyrelserna, trots att det anges i beskrivningen av åtgärden”
Hantering av synpunkt
Samverkan med länsstyrelserna har tillfogats meningen om samverkan i genomförandetexten:
”Det är därför viktigt att Jordbruksverket samverkar med Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket för att säkerställa att kostnadseffektiva åtgärder kan finansieras och genomföras, liksom med länsstyrelserna som handlägger ärenden om sökta stöd.”
Information om stödsökning
Länsstyrelsen Gävleborg har velat se en tydligare formulering angående vägledning om stödsökning: ”Länsstyrelsen ser positivt på att en sådan vägledning tas fram, men det är inte alls tydligt i denna åtgärd om så faktiskt ska ske, och i så fall om vägledningen enbart skulle syfta till stödformer relaterat till övergödning?”
Havs- och vattenmyndigheten har samtidigt svarat att begreppet vägledning ska bytas ut mot
”gemensam information”.”
Hantering av synpunkt
Formuleringen i genomförandetexten har ändrats till: ”Jordbruksverket behöver också tillsammans med Havs- och Vattenmyndigheten ta fram gemensam information om vilka stödformer som är lämpliga att söka för olika situationer och målgrupper”
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Fler bindande styrmedel
Svedala kommun konstaterar att det åligger kommunerna att se till att MKN följs genom tillsyn och att det därmed behövs fler bindande styrmedel. Ett annat alternativ är högre bidrag för åtgärdsgenomförande.
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheterna har hållit sig till frivillighet som huvudprincip för genomförande av jordbruksåtgärder, i enlighet med regeringsprövningen av det gällande åtgärdsprogrammet.
Gällande villkor för stödsökning ingår det i Jordbruksverkets uppdrag att verka för ett ökat åtgärdsgenomförande.
Stöd ej sökbara i norra Sverige
Länsstyrelser i norra Sverige har svarat att flera av stöden ej är sökbara i norra Sverige
eftersom det inte definieras som nitratkänsliga områden. Andra av de prioriterade åtgärderna, till exempel strukturkalkning, är inte tillämpliga då det inte finns lerjordar.
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheterna instämmer i att de flesta av de prioriterade åtgärderna är irrelevanta för förhållanden i norra Sverige. Även om skyddszoner var sökbara även i norra Sverige är åtgärden fortfarande mindre relevant eftersom stora delar av åkerarealen består av permanent vall eller betesmark. Vidare är underlagen för åtgärdsanalysen av sämre kvalitet för norra Sverige. Det är troligt att åtgärdsbehoven för jordbruket i norra Sverige i högre grad kan uppnås genom tillsyn och rådgivning än genom stödsökta åtgärder i landsbygdsprogrammet.
Multifunktionella våtmarker
Både Länsstyrelsen Gotland och LRF vill lyfta värdet av multifunktionella våtmarker som ger både näringsreduktion, biologisk mångfald och möjlighet till bevattning. Även Länsstyrelsen Uppsala påpekar att bevattningsdammar har föreslagits stödgrundande i den strategiska planen för ny gemensam jordbrukspolitik.
Hantering av synpunkt
Värdet av multifunktionella åtgärder är odiskutabelt, men vattenmyndigheterna anser att möjligheten att anlägga sådana kan fångas upp i den generella formuleringen om att Jordbruksverket behöver verka för ett ökat åtgärdsgenomförande.
Uppföljning
Länsstyrelsen Skåne föreslår att Jordbruksverket ges i uppdrag att sammanställa undersökningar av effekterna av de olika typerna av åtgärder så att deras miljönytta blir tydliggjord.
Hantering av synpunkt
Uppföljning av utbetalda stöd är nödvändigt, men det ingår redan i Jordbruksverkets uppdrag, och vattenmyndigheterna ser inte några skäl att specificera det ytterligare i åtgärden.
Bredda stödet för fånggrödor
LRF föreslår att stödet för fånggrödor breddas så att det även omfattar andra typer av mellangrödor.
Hantering av synpunkt
Frågan har diskuterats med Jordbruksverket, där man menade att den befintliga definitionen av fånggrödor är nödvändig för att ge den antagna effekten på kväveläckage.