Översikt över inkomna samrådssynpunkter
Sammanlagt 43 remissinstanser valde att ge specifika synpunkter på denna åtgärd, varav tre centrala myndigheter, 16 länsstyrelser, 14 kommuner, två branschorganisationer, en
intresseorganisation, två företag, en privatperson, tre vattenorganisationer/vattenråd och ett gemensamt svar från sju åtgärdssamordnare. Flera samrådssvar, särskilt från länsstyrelserna, har varit kritiska till åtgärden, där man bland annat pekat på att viktiga delar har saknats i åtgärden, exempelvis rådgivning om vattenverksamhet, och att den var dåligt anpassad till förhållanden i norra Sverige. Länsstyrelsen i Gävleborg har svarat:
”Länsstyrelsen anser dock att rådgivningen inte bör prioriteras enbart till vissa specifika avrinningsområden eller vattenförekomster utifrån underlag som riskklassning och beting.
Konceptet Greppa Näringen är i grunden skräddarsytt för områden med intensiv
jordbruksproduktion. Detta speglar inte den problematik som lantbrukarna i Gävleborgs län står inför med svag lönsamhet och nedläggning som leder till igenväxning. […] För att få störst nytta av rådgivningen i länet avser Länsstyrelsen att fortsätta erbjuda rådgivning till de lantbrukare som sedan tidigare är rådgivningsmedlemmar inom Greppa Näringen, samt nya rådgivningsmedlemmar. Rådgivningen bygger på ett frivilligt deltagande vilket innebär att tidigare nöjda rådgivningsmedlemmar gör den bästa marknadsföringen för konceptet och den nytta rådgivningen ger både för miljön och lantbruket.”
Vattenmyndigheterna instämmer i mycket av den kritik som inkommit och har reviderat texten i åtgärden.
Revideringar baserat på samrådssynpunkter
Viktiga begrepp i åtgärdens inledande formulering
Länsstyrelsen Västmanland svarade att länsstyrelserna inte har så stora möjligheter att prioritera rådgivningsinsatserna på det sätt som angavs i åtgärden, medan länsstyrelsen Gävleborg har menat att det är ett direkt olämpligt arbetssätt för de förhållanden som råder i länet. Vidare har begreppet kompetensutveckling har saknats i åtgärden, vilket har lyfts i vidare dialog om samrådssynpunkterna av representanter från länsstyrelserna.
Hantering av synpunkt
Ordet ”prioritera” har strukits ur åtgärdstexten och ordet ”kompetensutveckling” har lagts till. Inledningen av den första meningen i åtgärden lyder i den reviderade versionen:
”Länsstyrelserna ska prioritera och utveckla sin kompetensutvecklings-, informations och rådgivningsverksamhet […]”
Rådgivning om vattenverksamhet
Länsstyrelsen Västerbotten har påpekat att rådgivning om vattenverksamhet saknas i åtgärden och borde inkluderas, inte minst angående avvattning av sura sulfatjordar.
Hantering av synpunkt
Formuleringen ” […] samt påverkan från jordbrukets vattenverksamhet […]” har tillfogats åtgärdstexten. I motiveringstexten har flera stycken som beskrivit negativ påverkan från vattenverksamhet i jordbruket tillfogats, men även en formulering om värdet av dränering för att minska näringsläckage från åkermark. I genomförandetexten har stycket
”Kompetensutvecklingen och rådgivningen om vattenverksamhet ska ha som mål att vattenverksamhet och vattenuttag kopplade till jordbruket utförs på så sätt att negativa effekter på vattenmiljöerna undviks i möjligaste mån, samt att underlätta genomförandet av åtgärder med en positiv effekt på vattenmiljön” lagts till. Åtgärden har dessutom kopplats till SGU’s åtgärd om sura sulfatjordar, samt till miljömålet ”Bara naturlig försurning”.
Klimatanpassning
Länsstyrelsen Västernorrland har svarat: ” […] länsstyrelsens roll angående klimatfrågor [behöver belysas] inom verksamheterna. Anpassning till klimatförändringar samt verksamhetens åtgärder för att bromsa klimatförändringar såsom övergång till fossilfria bränslen bör ingå i länsstyrelsens roll.”
Hantering av synpunkt
Formuleringen ”Klimatförändringar förväntas dessutom medföra ökad nederbörd under vintern då risken för kväveutlakning är stor, samt ett ökat behov av både dränering och bevattning” har tillfogats motiveringstexten.
Prioriterade åtgärder
LRF har svarat att åtgärden inte bör styras så hårt mot de fysiska åtgärder
vattenmyndigheterna tagit fram i sin åtgärdsanalys och som visas som ”möjliga åtgärder” i VISS. LRF Mälardalen har svarat:
”Vi är tveksamma till att fokus för rådgivningen ska riktas till de åtgärder som
Vattenmyndigheten tagit fram. Risken är att många andra bra åtgärder som är lättare att få på plats missas med denna styrning. En av framgångsfaktorerna med Greppa Näringen är just fokus på sådana åtgärder som gynnar både miljö och ekonomin – på den specifika platsen, i det specifika företaget. Sedan är det givetvis viktigt att rådgivarna har kunskap om de
kostnadseffektiva åtgärder som Vattenmyndigheten föreslår.”
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheterna instämmer i detta och har tonat ned vikten vid de av
vattenmyndigheterna prioriterade åtgärderna, och samtidigt lyft andra möjliga åtgärder på ett tydligt sätt. Formuleringen i genomförandetexten har ändrats till: ”Särskild vikt bör läggas vid de åtgärder som vattenmyndigheterna angivit som prioriterade, men rådgivning och kunskapsutveckling behövs också kring andra åtgärder som kan reducera läckage av näringsämnen, exempelvis dränering, markpackning, anpassad jordbearbetning, behovsanpassad gödsling, teknik och tidpunkt för stallgödselspridning, tvåstegsdiken, kalkfilterdiken och avfasning av dikeskanter”.
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Dricksvattentäkter
Ett stort antal kommuner samt Svenskt Vatten har svarat att åtgärden även bör omfatta dricksvattentäkter.
Hantering av synpunkt
Åtgärden omfattar grundvattenförekomster, vilka i regel är antingen dricksvattentäkter eller potentiella sådana. Därför omfattar åtgärden redan dricksvattentäkter.
Koppling till tillsyn
Tierps kommun och Länsstyrelsen Västernorrland har svarat att åtgärden bör kopplas till den kommunala tillsynen. Tierps kommun skriver:
”Det behöver förtydligas hur rådgivningsverksamheten samt de riktade insatserna till mindre lantbruksföretag och hästägare kan samordnas med den kommunala tillsynen så att knappa resurser kan användas effektivt. Det finns utvecklingspotential att effektivisera tillsynen och åtgärdsarbetet genom att se över samverkansmöjligheter.”
Hantering av synpunkt
Synpunkten är relevant. Det är dock en fråga för länsstyrelserna och kommunerna, som själva bör avgöra hur rådgivning och tillsyn bör organiseras. Åtgärderna Länsstyrelserna 1 och Kommunerna 1 syftar till att organisationerna ska få till en mer övergripande vattenplanering där sådana här frågor kan rymmas.
Rådgivning och information till mindre verksamheter
Svar från både kommuner, länsstyrelser och vattenorganisationer har tryckt på vikten att nå ut även till mindre verksamheter som inte omfattas av Greppa Näringen. Länsstyrelsen Jönköping har svarat att det är svårt att nå ut till mindre lantbruksföretag, hästhållare och fårproducenter på det sätt som anges i åtgärden. Länsstyrelsen Östergötland har frågat hur dessa insatser ska finansieras.
Hantering av synpunkt
Det är korrekt att Greppa Näringen är begränsat till att endast omfatta större verksamheter, varför formuleringen om att rikta informationsinsatser till mindre verksamheter har
inkluderats. Vattenmyndigheten är medvetna om länsstyrelsernas begränsade resurser, vilket finns beskrivet i kapitel 3 om Åtgärdsprogrammets konsekvenser. Bland annat anges här att en långsiktig permanent generell resursförstärkning behövs hos länsstyrelserna.