Översikt över inkomna samrådssynpunkter
87 remissinstanser har gett specifika synpunkter på denna åtgärd. De flesta svaren kom från kommuner 54 Övriga svarande var 8 länsstyrelser, 2 centrala myndigheter en
branschorganisation, ett företag, 5 intresseorganisationer, 12 vattenråd och 4
privatpersoner/övriga. På frågan om åtgärden motsvarar behovet svarade 11 remissinstanser
”ja” och ingen svarade ”nej, åtgärden är mer omfattande än vad som behövs”. 32 svarade
”Nej, viktiga delar saknas i åtgärden”. Övriga synpunktslämnare valde att inte svara på frågan. Vattenmyndigheten tolkar detta som att majoriteten av synpunktslämnarana anser att åtgärden behövs, eller att den behövs men behöver utvecklas ytterligare.
Några synpunkter som tillstyrker åtgärden är:
”Tror att det är en efterlängtad vägledning för kommuner och länsstyrelser. Kan ge mer tyngd åt frågan om tillsyn på dagvatten och på så vis skicka en signal till andra delar i en kommun också. Det behövs tydlig vägledning om hur långt dagvatten behöver renas och var ansvaret ligger i olika delar samt hur uppströmsarbete inom dagvatten kan ske.” (Norrköping kommun)
” Norrvatten uppskattar målen med att krav och uppföljning av egenkontrollprogrammen ska öka, men vi erfar att kommunerna behöver vägledning i hur egenkontrollprogram ska utformas.
Det gäller särskilt utformning av övervakning och utvärdering av resultaten speciellt avseende organiska miljöföroreningar från masshantering och dagvattenhantering som är utmanande eftersom de är diffusa läckage och väldigt varierande. Naturvårdsverket, åtgärd 7: Styrmedel och tillsynsvägledning, dagvatten kan ge stöd i detta arbete.” (Kommunalförbundet Norrvatten)
Revideringar baserat på samrådssynpunkter
Synpunkter som lett till revidering
Inga synpunkter har inkommit som har resulterat i att åtgärden har reviderats.
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Nationella riktvärden för dagvatten
Nationella riktvärden för dagvatten hade kunnat förenkla tillsyn och tillståndsprövningar.
Naturvårdsverket lyft frågan i samband med regeringsuppdraget RU Analys av kunskapsläget (Naturvårdsverket, 2017). Naturvårdsverket föreslag att förutsättningarna och behovet av att införa begränsningsvärden för föroreningar i dagvatten skulle undersökas. En utredning har hittills inte påbörjats. Miljökvalitetsnormerna i vattenförekomster och recipienters känslighet för olika påverkansfaktorer varierar stort från recipient till recipient i landet. Nationella riktvärden för vatten kan därför vara olämpligt att införa då det i vissa fall kan bli för låga och i andra orimligt stränga. Omfattande provtagningar hade även behövts för att följa upp efterlevande av dessa riktvärden vilket hade kunnat anses vara oskäligt att kräva.
Naturvårdsverket föreslår i redovisningen av regeringsuppdraget att det kan vara mer
rationellt att ställa krav på reningsanläggningar och rening av dagvatten i form av
dimensionering och funktionskrav. I kombination med kontroll- och underhållskriterier skulle det kunna vara tillräckligt för att säkerställa att en tillräcklig och för ändamålet skälig
skyddsåtgärd har vidtagits för att skydda recipienten. För det krävs däremot mer kunskap om hur effektiva befintliga reningstekniker för dagvatten är på att avskilja föroreningar.
Naturvårdsverket har 2020–2021 beviljat bidrag till RISE för studier på det området.
Tydligare lagstiftning och ansvarsfördelning
De vanligaste förekommande synpunkterna är lagstiftningen inom detta område behöver klargöras och att det behövs en tydligare ansvarsfördelning. Dessa synpunkter återkommer även på kommunernas åtgärd 5, VA-plan inklusive dagvatten.
Naturvårdsverket har vid upprepande tillfälle lyft behovet av en juridisk översyn med avseende på dagvatten i miljöbalken (1998:808), plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Det att läsa naturvårdsverkets förslag i överlämnande av regeringsuppdrag på dagvattenområdet; RU Analys av kunskapsläget (Naturvårdsverket, 2017) och RU Förslag till etappmål om dagvatten (Naturvårdsverket, 2019). Regeringen har för avsikt att återkomma till dessa frågor i ett annat sammanhang.
Vad gäller ansvarsfördelning så finns vägledning i den gemensamt framtagna (Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Lokalt så finns många gånger behov att mer detaljerat reda ut ansvarsgränser om vem som ansvarar för drift- och underhåll av olika delar inom till exempel en multifunktionell dagvattenanläggning? Det är kommunernas ansvar att fördela detta internt.
Tidsgräns på åtgärden
Naturvårdsverket genomför tillsynsvägledning i nuläget och det behöver därför inte finnas ett start- eller avslutsdatum för åtgärden.
35. Naturvårdsverket 8 - Vägledning förorenat avfall och massor
Översikt över inkomna samrådssynpunkter
Drygt 35 remissinstanser valde att ge specifika synpunkter på denna åtgärd, varav fyra centrala myndigheter, fyra Länsstyrelser, 16 kommuner, åtta vattenorganisationer/vattenråd tre intresseorganisationer och en privatperson. På frågan om åtgärden motsvarar behovet svarade tio remissinstanser ”ja” medan ingen svarade ”nej, åtgärden är mer omfattande än vad som behövs”. 15 svarade ”Nej, viktiga delar saknas i åtgärden”, men av dessa är det fem som lämnat identiska svar på alla åtgärderna i åtgärdsprogrammet och som inte specificerat vad man anser saknas i denna åtgärd. Dessa är framförallt vattenorganisationer och
intresseorganisationer. Övriga remissinstanser valde att inte svara på frågan om åtgärden motsvarar behovet. Vattenmyndighetens tolkning är att majoriteten av synpunktslämnarana anser att åtgärden behövs, eller att den behövs men behöver utvecklas ytterligare.
Exempel på synpunkter som tillstyrker åtgärden är:
”Förslag på Naturvårdsverkets åtgärd 8 är bra. Det är angeläget att verksamhetsutövare för aktiva deponier får bättre vägledning och mottagningskriterier vid omhändertagande av förorenade massor och övrigt avfall, så att risken för spridning av föroreningar via deponiernas lakvatten minskar.” (Mölndalsåns vattenråd)
”Jönköpings kommun ser ett ökat behov av avfallsanläggningar som kan ta emot förorenade massor innehållande högfluorerande ämnen (PFOS, PFAS ämnen) samt tribytultenn (tbt, organisk tennförening). Det råder idag stor osäkerhet om vilka anläggningar som kan ta emot och hantera den typen av avfall. Det krävs även vägledning från centrala myndigheter hur dessa avfallsanläggningar ska vara utformade, exempelvis för att kunna rena lakvatten från deponier.
Det är viktigt att arbetet med vägledning kommer igång tidigt, för att kunna utveckla och utforma kommande avfallsanläggningar med bästa möjliga teknik.”
Revideringar baserat på samrådssynpunkter
Hantering av avfall för anläggningsändamål
Flera samrådssynpunkter lyfte behovet av att ta fram vägledning av avfall för
anläggningsändamål och återanvändning av massor. Även behovet av att vägleda om hantering av lakvatten från deponier lyftes i flera samrådssynpunkter.
”Det skulle vara positivt om även eventuellt länshållnings/avvattningsvatten från PFAS-haltigt avfall ingår i vägledningsarbetet så att det blir tydligare vad som gäller för utsläpp av sådant vatten till omgivningen (recipient). PFAS, i MKN för ytvatten, är väldigt lågt satt och det kan i praktiken medföra mycket långtgående krav på rening om normen är överskriden i recipienten.
Om tillsynsmyndigheterna ska våga ställa sådana långtgående krav behöver de stöd från rådgivande myndigheter.” (Länsstyrelsen i Uppsala)
”Länsstyrelsen berörs av åtgärden och anser att åtgärden är bra och välbehövlig. Vägledningen bör innehålla såväl hantering av avfall, massor och lakvatten.” (Länsstyrelsen Stockholm)
”Ett förslag är att utvidga frågan till att utöver förorenad jord på deponi även omfatta avfall för anläggningsändmål och avfallsanläggningar.” (Stenungsunds kommun)
”Norrvatten efterfrågar förtydligade riktlinjer om återanvändning av massor både innehållande PFAS (inkl. samtliga prekursorer och PFAS, eftersom total PFAS kommer att gälla som gränsvärde enligt dricksvattendirektivet när analysmetod har fastslagits) …”
Hantering av synpunkt
Åtgärden har kompletterats i åtgärdsrutan så att den även omfattar vägledning om hantering av lakvatten från deponier samt användning av förorenade massor för anläggningsändamål där särskilt fokus läggs på högfluorerade ämnen (PFAS-ämnen inklusive PFOS), samt tributyltenn (TBT).
Förtydligande avseende grundvatten
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) pekade generellt på att den översiktliga
formuleringen i tidigare åtgärdsprogram om ”miljökvalitetsnormer för vatten” i många fall har lett till att åtgärdsarbete har fokuserat på ytvatten, eftersom kunskapen om behovet av åtgärder för grundvatten är lägre.
Hantering av synpunkt
Åtgärden har förtydligats med att den handlar om påverkan på yt- och grundvatten.
Kompletteringar och behov av förtydliganden i åtgärden
Vattenmyndigheten har sett ett generellt behov av att utveckla motiveringarna i de åtgärder som omfattar miljögifter som PFOS och TBT, så att det tydligare beskrivs att dessa är persistenta, bioackumulerande och toxiska ämnen (PBT-ämnen) och prioriterade farliga ämnen, där utsläpp och spill ska upphöra eller stegvis avlägsnas.
SGU samt SGI påpekar även att myndigheterna har ett ansvar och arbetar medefterbehandling av förorenade områden och sediment.
Hantering av synpunkter
Åtgärden har förtydligats enligt ovan och SGU och SGI har lagts till som samverkande myndigheter i åtgärden.
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Behov av vägledning om egenkontroll och recipientkontroll
I samrådssvaren lyftes behov av vägledning om egenkontroll/recipientkontroll när förorenade massor omhändertas på deponi.
Exempel på synpunkter;
”Det är viktig att det uppmärksammas t. ex. avseende deponier att det är ett problem när en deponi inte har enskilda ämnen och halter i sina tillstånd utan enbart farligt avfall eller icke farligt avfall. Det innebär att de kan ta emot massor med innehåll av ämnen som inte kontrolleras i deras egenkontroll (lakvatten), vilket i sin tur innebär att det inte
uppmärksammas om det skulle finnas behov av rening, TBT och PFAS. Det finns flera olika
källor till diffust läckage av PFAS-ämnen i samhället och dessa källor kanske var och en inte medför krav på åtgärd, men tillsammans ger de en stor påverkan på vattenförekomsten.”
”Det är också av yttersta vikt att tillsynsmyndigheter säkerställer att analyser av relevanta prioriterade ämnen ingår i kontrollprogrammen. Detta möjliggör en uppskattning av vilka mängder som tillförs de akvatiska systemen från deponier; information som torde behöva ingå i register för utsläpp och spill, men som också är av relevans för att kunna bedöma om det föreligger en risk för att MKN inte kan nås.”
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheten bedömer att denna åtgärd inte behöver utvecklas vidare men att det är viktigt att ha med detta i vägledning, alternativt hänvisa till annan vägledning. Behovet av vägledning för hantering i kontrollprogram av ämnen som inte regleras genom
utsläppsvillkor i verksamheters tillstånd och/eller ämnen där miljörapport inte krävs enligt föreskrift, men som ändå påverkar eller riskerar att påverka statusen i vattenförekomster ingår sedan tidigare i Naturvårdsverkets åtgärd 1. I denna åtgärd framhålls att särskilt fokus behöver läggas på hanteringen av ackumulerande ämnen och prioriterade farliga ämnen, som enligt prioämnesdirektivet (2008/105/EG) ska fasas ut där ämnena PFOS (inklusive PFAS-ämnen) samt TBT ingår.
Behov av vägledning av förorenade fibersediment
SGI valde att lyfta att fibersediment utanför pappersindustrier ofta är kraftigt förorenade, vilket blir problematiskt vid deponering, samtidigt som föroreningarna kan innebära att förbränning riskerar att sprida miljögifter.
”SGI tillstyrker åtgärden men ser ett behov av att på motsvarande sätt lyfta lämplig hantering av fiberhaltiga sediment och fiberbanksmaterial. Fibersediment utanför pappersindustrier är ofta kraftigt förorenade av exempelvis kvicksilver och dioxiner samtidigt som innehållet av organiskt material är högt, vilket blir problematiskt vid deponering, samtidigt som föroreningarna kan innebära att förbränning riskerar att sprida miljögifter.
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheterna har inte utpekat betydande påverkan för förorenade fibersediment och därmed inte grund för att specifikt peka ut detta i åtgärden, men ser att det ändå omfattas av den skrivning som finns i åtgärden idag.