Översikt över inkomna samrådssynpunkter
28 remissinstanser valde att ge specifika synpunkter på denna åtgärd, varav två centrala myndigheter, två länsstyrelser, 9 kommuner, 7 vattenorganisationer, tre
intresseorganisationer, 4 branschorganisationer och en privatperson. På frågan om åtgärden motsvarar behovet svarade 8 remissinstanser ”ja” och en svarade ”nej, åtgärden är mer omfattande än vad som behövs”. 12 svarade ”Nej, viktiga delar saknas i åtgärden”, men av dessa angav 9 remissinstanser inte vad de viktiga delarna bestod av eller gav uttryck för att åtgärden faktiskt var tillräcklig. Övriga remissinstanser valde att inte svara på ifall åtgärden motsvarar behovet. Vattenmyndighetens tolkning är att majoriteten av synpunktslämnarna ansåg att åtgärden behövs och att ytterligare några remissinstanser ansåg att åtgärden behövde utvecklas i något avseende.
Exempel på synpunkter på åtgärden är:
” Mycket positivt angående åtgärd 3 så väl tilltagna och skyddade kantzoner har en stor positiv effekt för arter i och i anslutning till vatten samt att det kan förhindra skogsbruket påverkan i form av läckage av näringsämnen och andra förorenande ämnen.” (Östersunds kommun)
” Mycket bra att ekologiskt funktionella kantzoner också tas upp! De föreslagna stickprovsinventeringar efter avverkning om skogsbrukets efterlevnad av målbilder för funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag, måste bli storskaligt för att få effekt. Även om det är kostnadsfråga att göra stickprovsinventering och ökat antal korrelerar med ökade kostnader så måste inventeringar troligen göras i mycket hög grad för att få effekt i skogsbruket.
Krav på åtgärder för att kompensera förlusten av ekologiskt funktionella kantzoner måste vara sådana att de är möjliga att genomföra och att de ger effekt långsiktigt. Det måste också vara mer lönsamt att visa hänsyn mot ekologiskfunktionella kantzoner redan från början istället än att kompensera med annat i efterhand.” (Länsstyrelsen i Värmland)
Revideringar baserat på samrådssynpunkter
Synpunkter som lett till revidering Förtydliga åtgärden
Flera remissinstanser upplevde att åtgärden behöver förtydligas i vissa avseende, tex.
åtgärdens syfte, vilken samverkan som behövs, och hur åtgärden leder till bättre efterlevnad av generell hänsyn. Vilken övrig lagstiftning som övervägts och hur åtgärden förhåller sig till den har också lyfts som en fråga i behov av förtydligande.
”Skogsstyrelsen föreslår en justering av åtgärdsformuleringen. I remissens förslag på åtgärdsformulering kan det tolkas som att det är Skogsstyrelsen som utför åtgärder i skogen.
Förslag: ”Skogsstyrelsen ska utvärdera befintliga styrmedel och vid behov utveckla eller föreslå nya styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag så att
miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas.”.” (Skogsstyrelsen)
Hantering av synpunkt
Vattenmyndighetens bedömning är att ekologiskt funktionella kantzoner är en mycket viktig åtgärd för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. En ekologiskt funktionell kantzon utgör ett visst skydd mot påverkan på samtliga relevanta kvalitetsfaktorer. Därför är det av yttersta vikt att tillämpningen av kantzoner i det praktiska skogsbruket är
ändamålsenlig och följer kunskapsutvecklingen på området. Vattenmyndigheten har skrivit fram tydligare att denna åtgärd syftar till att utveckla och förbättra tillämpningen av ekologiskt funktionella kantzoner i den utsträckning det behövs för att
miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Vattenmyndigheten har även justerat vissa skrivningar kring samverkan och hänvisningar till gällande lagstiftning och praxis, med målsättningen att olika aktörers roller och lagstiftning ska bli tydligare.
Behov av att utveckla målbilder
Flera remissinstanser lyfte att ifall det praktiska genomförandet av ekologiskt funktionella kantzoner behöver utvecklas behöver också målbilderna ses över.
”’Om efterlevnaden av målbilder för ekologiskt funktionella kantzoner och hänsyn enligt Skogsvårdslagstiftningen inte anses vara tillräcklig för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten behöver Skogsstyrelsen utveckla och föreslå nya åtgärder’. Skulle man komma till denna slutsats är det befintliga målbilder som skall utvecklas. Några nya direktiv eller liknande skulle vara olyckligt då det riskerar bli otydligt för markägarna vad som gäller.” (Södra skogsägarna) Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheten har skrivit fram tydligare att denna åtgärd syftar till att utveckla och förbättra tillämpningen av ekologiskt funktionella kantzoner i den utsträckning det behövs för MKN vatten och att detta kan leda till behov av omformuleringar i relevanta målbilder, beroende på utfall.
Mer uppdaterad statistik
Mer uppdaterad statistik avseende efterlevnaden av Skogsvårdslagstiftningens krav på hänsyn efterfrågades, särskilt avseende ekologiskt funktionella kantzoner. Exempelvis:
”En ekologiskt funktionell kantzon är mycket viktig och skall eftersträvas i alla tänkbara fall. I åtgärdsprogrammet finns statistik som är hämtad från undersökning gjord under åren 2010–
2016. Denna statistik är gammal och mycket goda insatser har gjort under senare år varför en ny studie bör göras.” (Södra Skogsägarna)
”I samtliga åtgärder men framförallt i åtgärd 3, hänvisas till underlag som är äldre (upp till sju år). Då det förmodligen har hänt saker sedan dess och man inte ska riskera att ”slå in öppna dörrar”, bör ett nuläge dvs. från 2021, mer noggrant beskrivas i åtgärdsförslaget.” (Malungs kommun)
Hantering av synpunkt
I dagsläget saknas tillgängligt underlag för att presentera uppdaterad statistik avseende denna aspekt av Skogsvårdslagstiftningens efterlevnad i Skogsstyrelsens databaser, men Vattenmyndigheten ser behovet och myndighetsdialogen med Skogsstyrelsen fortsätter.
Resultatet av Vattenmyndigheternas statusklassificering och riskbedömning beskrivs i åtgärdens inledande del med aktuell statistik för respektive vattendistrikt och är det som motiverar varför åtgärden bedöms behöva genomföras. Det finns vissa vetenskapliga
publikationer som visar uppdaterade data som indikerar att Skogsstyrelsens tidigare statistik inte kan avfärdas – dessa referenser har lagts till i åtgärden.
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Kostnadseffektivitet
Synpunkt ifrågasatte att kostnadseffektiviteten jämförs med kantzoner i jordbrukslandskapet och nyttan med åtgärder i skogslandskapet. Ex. vis:
”Kantzoner kan ha positiva effekter på vattenmiljön i jordbrukslandskapet. Nyttan i skogen är dock generellt sett inte lika tydlig på grund av en mer varierande miljö. Det finns därför sannolikt mer kostnadseffektiva åtgärder att genomföra, till exempel naturvårdsanpassad skötsel i låglänta och känsliga områden, för att på så vis uppnå samma nytta.” (Höjeå vattenråd) Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheten anser inte att frågan huruvida kostnadseffektiviteten jämfört med kantzoner i jordbrukslandskapet är lägre inom skogsbruket eller ej är relevant. Ifall det krävs för att följa miljökvalitetsnormer för vatten i skogslandskapet ska åtgärder genomföras så att miljökvalitetsnormerna kan följas. Utifrån förutsättningarna och lagkraven som ställs att följa miljökvalitetsnormerna för vatten skall inte skogsbrukets påverkan avvägas mot jordbrukets påverkan endast utifrån kostnadseffektivitet, utan en samlad bedömning av vilken status som kan uppnås behöver göras.
Skarpare reglering i lag
En skarpare reglering i lag efterfrågades vad gäller skogsbrukets hänsyn till vattenmiljöer.
”Skogsstyrelsens tre åtgärder är välmenande, men vattenmyndigheterna sätter samtidigt fingret på ett avgörande problem. Skyddszoner mot vatten ska lämnas vid skötsel av skog enligt Skogsvårdslagstiftningen. Enligt åtgärd 3 ska uppföljning av skogsbrukets efterlevnad av målbilder för funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag ske genom stickprovsinventering inom ramen för Skogsstyrelsens miljöhänsynsuppföljning. Skogsstyrelsens egen uppföljning av miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder pekar på att tillräcklig hänsyn i många fall inte tas.
Sportfiskarna menar att den i huvudsak frivilliga miljöhänsynen vid skogsbruk skulle behöva bli tydligare reglerad i lag för att nå måluppfyllelse.” (Sportfiskarna)
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheten gör bedömningen att åtgärd 3 till Skogsstyrelsen kan leda till att
miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten kan följas. Denna styrmedelsåtgärd syftar till att utvärdera och, där så behövs, utveckla styrmedel för att uppnå en tillämpning av
ekologiskt funktionella kantzoner så att rätt hänsyn tas till vattenmiljöerna i landskapet. Ifall detta arbete leder till att tillsynen av, eller målbilderna för, skogsbruket behöver justeras ska självklart så ske.
Börja om med ny kantzon
Det framfördes att det ibland kan vara motiverat att avverka kantzonen för att sedan kunna börja om arbetet med att bygga upp en ny kantzon och att statistiken om efterlevnad av Skogsvårdslagstiftningen bör ta detta i beaktande. Exempelvis:
”Vidare drar vattenmyndigheterna slutsatsen att i 70% av fallen är kantzonen bra och funktionell och håller tillräcklig bredd. Följaktligen är inte kantzonerna tillfredsställande i resterande 30%. I dessa fall, är hänsyn tagen till de fall då kantzonen har varit felaktig från början och där bästa alternativet har varit att börja om för att bygga en väl fungerande kantzon?” (LRF skogsägarna)
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheten har gjort bedömningen att ifall kantzon saknas har otillräcklig hänsyn tagits, och delar inte uppfattningen att det är motiverat att avverka en kantzon för att bygga upp en ny. Detta synsätt har heller inte stöd i målbilderna för hänsyn till vatten vid
avverkning, där i första hand utglesning och dimensionshuggning i kantzon föreslås under vissa omständigheter. Synpunkten har inte lett till revidering av åtgärden.
40. SGI - Utvärdera metoder för sanering av förorenad mark
Översikt över inkomna samrådssynpunkter
Drygt 27 remissinstanser valde att ge specifika synpunkter på denna åtgärd, varav 3 centrala myndigheter, 5 Länsstyrelser, 8 kommuner och 4 vattenorganisationer/vattenråd. På frågan om åtgärden motsvarar behovet svarade 5 remissinstanser ”ja” medan ingen svarade ”nej, åtgärden är mer omfattande än vad som behövs”. 10 svarade ”Nej, viktiga delar saknas i åtgärden”. Vattenmyndighetens tolkning är att majoriteten av synpunktslämnarana anser att åtgärden behövs, eller att den behövs men behöver utvecklas ytterligare.
Det har inkommit positiva synpunkter på åtgärden. Några av dessa citeras här:
”Det är viktigt att ta fram kunskapsunderlag för tributyltenn från båtbottenfärger och
utvärdera saneringsmetoder för att förbättra vattenmiljön, men många fler ämnen läcker ut från förorenade områden till vårt yt- och grundvatten och rörliga ämnen bör prioriteras inbördes enligt en riskanalys.”
” Kommunen tror att behovet av vägledning kring och metoder för sanering av TBT i mark vid båtuppläggningsplatser är stort. Denna åtgärd är därför ett bra komplement till de råd och metoder som tagits fram för sanering av vattenområden.”
” SGI erbjuder expertrådgivning om förorenade sediment och hjälper länsstyrelser och kommuner i specifika fall med avgränsade frågor. Mycket uppskattat som länsstyrelsen hoppas myndigheten fortsätter med.”
Revideringar baserat på samrådssynpunkter
Framtagande av kunskapsunderlag för PFAS-ämnen inklusive PFOS
Myndigheter och kommuner framhåller behovet av att ta fram kunskapsunderlag även för PFAS-ämnen inklusive PFOS. När det gäller PFAS inklusive PFOS finns idag bland annat vägledning om hanteringen av sådana förorenade områden inom tillsynen av förorenade områden samt vägledning kring preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen i mark och grundvatten, som ett underlag för utarbetande av generella riktvärden.
Exempel på synpunkter:
”Åtgärden behöver även omfatta högfluorerade ämnen (PFAS-ämnen inklusive PFOS.”
”Det kan vara lämpligt att SGI i egenskap av central myndighet får i uppdrag genom
åtgärdsprogrammet att verka för att ta fram metoder som kan användas i stor skala för Sverige, för rening av PFAS på plats i mark och vatten.”
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheterna ser att det finns ett fortsatt behov av kunskapsuppbyggnad vad gäller metoder för att rena PFAS inklusive PFOS i mark och vatten samt framtagande av verktyg för att bedöma de risker som ett område förorenat med PFAS inklusive PFOS utgör för människa
och miljö. Åtgärden har därför reviderats så att den även omfattar kunskapsuppbyggnad av PFAS inklusive PFOS.
Behov av fler samverkansmyndigheter
SGU påpekar att SGU har en stor verksamhet inom efterbehandling av förorenade områden och sediment och utvecklar och provar fortlöpande nya metoder samt att myndigheten har ett ansvar och en stor verksamhet inom efterbehandling av förorenade områden och sediment.
Det är därför lämpligt att SGU är med som samverkanspart i tillsynsvägledningsarbetet. För förorenade sediment bör även HaV medverka.
Hantering av synpunkt
SGU påpekar att myndigheten har ett ansvar och en stor verksamhet inom efterbehandling av förorenade områden och sediment. Därför har SGU tagits med som samverkanspart i
tillsynsvägledningsarbetet samt att även HaV och SGI medverkar i arbetet.
Åtgärden ska utökas så att den även omfattar förorenade sediment
I samrådsversionen av åtgärden ingår sedan tidigare skrivningen om att SGI behöver även ta fram underlag för att kunna identifiera utslagsgivande spridningsvägar för påverkan och belastning av TBT till ytvatten och sediment. SGI efterfrågar i samrådet att åtgärden ska utökas till att även omfatta förorenade sediment.
”SGI anser emellertid att åtgärden även skulle kunna utökas till att omfatta även förorenade sediment i anslutning till den förorenade marken. I första hand kommer dock fokus att ligga på att förhindra spridningen från land till akvatisk miljö.”
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheten håller med att förorenade sediment är en prioriterad fråga där kunskapsunderlaget i många fall är bristfälligt. Så som åtgärden är formulerad ändras skrivningen i åtgärden från att omfatta förorenad mark till förorenade områden. Ett förorenat område är ett relativt väl avgränsat område som innehåller en eller flera föroreningar och kan omfatta både mark, grundvatten, ytvatten, sediment med mera
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Klimatanpassning
Exempel på synpunkt:
”Det bör förtydligas och utvecklas att man i åtgärdsarbetet ska ta hänsyn till risken för spridning av föroreningar utifrån ett förändrat klimat med förändrade vattenflöden, ökad risk för skyfall samt ras skred och erosion.”
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheten har inte i åtgärden särskilt lyft behovet av ytterligare tillsynsvägledning avseende klimatanpassning eftersom vi ser att detta följer av annan lagstiftning (Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete).