Översikt över inkomna samrådssynpunkter
Drygt 30 remissinstanser valde att ge specifika synpunkter på denna åtgärd, varav en central myndighet, fyra länsstyrelser, 16 kommuner, en branschorganisation, tre privatpersoner och sju vattenorganisationer/vattenråd. På frågan om åtgärden motsvarar behovet svarade tio remissinstanser ”ja” medan ingen svarade ”nej, åtgärden är mer omfattande än vad som behövs”. 19 svarade ”Nej, viktiga delar saknas i åtgärden”, men av dessa är det fem som lämnat identiska svar på alla åtgärderna i åtgärdsprogrammet och som inte specificerat vad man anser saknas i denna åtgärd. Dessa är framförallt vattenorganisationer och
intresseorganisationer. Övriga remissinstanser valde att inte svara på frågan om åtgärden motsvarar behovet.
Vattenmyndighetens tolkning är att majoriteten av synpunktslämnarana anser att åtgärden behövs, eller att den behövs men behöver utvecklas ytterligare.
Exempel på synpunkter som tillstyrker åtgärden är:
”Enligt denna åtgärd ska Havs- och vattenmyndigheten ska i frågor kring prövning och tillsyn av små avlopp fortsätta att utveckla sin vägledning till länsstyrelser och kommuner om vilka åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten ska kunna följas. Denna åtgärd är bra. Kommunerna behöver tydlig vägledning om vilka krav som ska ställas på nya enskilda avlopp i olika områden och hur arbetet med gamla avlopp ska prioriteras.”
Revideringar baserat på samrådssynpunkter
Synpunkt om samverkan med SGU grundvattenfrågor
”Små avlopp syftar till att rena avloppsvatten. Det sker delvis genom infiltration i marken, vilket då kan leda till negativ påverkan på grundvattnet. Placering och rätt miljöhänsyn vid installation och tillsyn av avlopp är därför i stor utsträckning en grundvattenfråga. SGU har tidigare medverkat i arbetet med små avlopp i samverkan med HaV och anser att samarbetet behöver fortsätta. SGU bör därför finnas med som samverkansmyndighet i
åtgärdsformuleringen.”
Hantering av synpunkt
SGU läggs till som samverkansmyndighet.
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Samverkan med Naturvårdsverket kring vägledning anläggningar 25- <200 pe
”Komplettera texten under åtgärden med att Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för tillsynsvägledning om enskilda avlopp enligt 3 kap. tillsynsförordningen samt hänvisa till Naturvårdsverkets åtgärd 1 om tillsynsvägledning. Avloppsanläggningar för färre än 200 pe brukar kallas små avlopp och sådana är antingen kommunala eller enskilda. Naturvårdsverket
vägleder om kommunala små avlopp. Vägledning om små kommunala och enskilda avlopp bör vara samordnade.”
Hantering av synpunkt
Det finns redan en överenskommelse mellan Hav- och vattenmyndigheten och
Naturvårdsverket som tydliggör vägledningsansvaret. Överenskommelsen uppdaterades våren 2021.
Vägledning 25–200 pe
”Mer vägledning behövs gällande de "större" små avloppen, 25–200 pe. Det har varit mest fokus på 5–25 pe.”
Hantering av synpunkt
Åtgärden är inriktad på alla anläggningar oavsett storlek.
Tydligare vägledning kring hög skyddsnivå
”HaV bör vara tydligare med vilka områden som ska bedömas ha behov av hög skyddsnivå.”
Hantering av synpunkt
Hav- och vattenmyndigheten har de senaste åren utvecklat verktyg för att stötta bedömning av skyddsnivå. Vilken skyddsnivå som ska gälla behöver göras för enskilda fall.
Vägledning för mindre kommuner
”HaV bör revidera sina vägledningar då dessa inte alltid fungerar i mindre kommuner med begränsade resurser.”
Hantering av synpunkt
Resursfrågor är ej del av utformning av åtgärdsprogram.
Vägledning om vilka anläggningar som godkänns för olika skyddsnivåer
”HaV borde likt andra myndigheter i grannländerna också ta mer ansvar för att avgöra vilka anläggningar som godkänns för de olika skyddsnivåerna. Det är inte rimligt att varje kommun ska göra den bedömningen och det blir rättsosäkert. - infiltration/allmänna råd, CE-märkning, vägl för kriterier finns, Danmark (4 anl ogillades) och Norge. Om HaV avstår från att ta ansvar för godkännande av anläggningar måste tillsynsvägledningen gällande anläggningarna vara tydligare framöver.”
Hantering av synpunkt
Vilken teknik som ska väljas i enskilda fallet är inte en fråga för åtgärdsprogrammet.
Frågor i Avloppsguiden
”HaV borde svara på frågor i Avloppsguiden och inte låta denna intresseförening ta detta ansvar.”
Hantering av synpunkt
Åtgärdsprogrammet detaljutformar inte åtgärdsgenomförande. Hav- och vattenmyndigheten svarar idag på alla inkommande frågor, sammanställer även svar och skickar ut till
Länsstyrelserna för vidare användning i deras vägledning till kommunerna.
Samrådssynpunkt om möjligheten att ställa krav på hög skyddsnivå och omprövning
”Tillsynsvägledningen bör även omfatta möjligheten att ställa krav på hög skyddsnivå i de områden som är i risk att inte nå god status p.g.a. enskilda avlopp. Det gäller även befintliga anläggningar och inte bara tillkommande ansökningar. Angående befintliga anläggningar behöver HaV förtydliga när i tiden utökade krav kan ställas när avloppen redan inventerats och krav upp till god skyddsnivå ställts, d.v.s. omprövningar p.g.a. MKN.”
Hantering av synpunkt
Vilken skyddsnivå som ska gälla behöver göras för enskilda fall. Vägledning finns genom rättspraxis. Befintlig vägledning tar upp frågan om när hög skyddsnivå kan ställas. Frågan inryms av nuvarande utformning av åtgärden.
Prioritering av tillsyn sett till alla påverkanskällor vid en vattenförekomst
”Vi anser också att myndigheten i högre grad behöver ge vägledning om hur den kommunala tillsynen ska prioriteras för att ge störst effekt för att minska de samlade utsläppen till vatten, sett över all den verksamhet som de kommunala miljökontoren har tillsyn över. I vårt arbete med miljökontoren ser vi att stora utsläppskällor som till exempel hästgårdar och dagvatten från miljöfarlig verksamhet tyvärr ofta får oproportionellt lite uppmärksamhet i tillsynsarbetet.”
Hantering av synpunkt
Synpunkten berör ett område som skär över fler påverkanskällor än små avlopp. Det finns flera åtgärder i åtgärdsprogrammet som ska stödja ett sådant arbetssätt, från vägledning från nationella myndigheter och länsstyrelser samt länsstyrelsers och kommuners planering av åtgärdsarbetet. Vattenmyndigheterna har också en roll att förmedla kunskapsunderlag som tagits fram inom vattenförvaltningsarbetet.
Egenkontrollfrågor
”Hanteringen av osäker risk kan behöva förtydligas. Dessa vatten har fallit ut i
påverkansanalysen men det saknas underlag för att bedöma statusen. De borde vara mer prioriterade än vatten som inte fallit ut i alla fall. Men vilken skyddsnivå ska rekommenderas? I fall normal skyddsnivå används och senare övervakning visar att det är ett problem kan det dröja många år innan kommunen rimligen kan gå in med krav på ytterligare åtgärder för att nå hög skyddsnivå. Vägledningen behöver också omfatta egenkontrollfrågor, då övervakningen kan vara bristfällig för denna diffusa källa.”
Hantering av synpunkt
Vatten i osäker risk är inte föremål för åtgärd utan ytterligare övervakning.
När det gäller egenkontroll finns det finns begränsningar i vad som kan krävas in från enskilda. Inget som kan hanteras genom åtgärdsprogrammet.
Prioritering av tillsyn, ekonomisk avvägning vid kravställande
”Det är viktigt att tillsynsvägledningen förtydligas och fokus läggs på att prioritera tillsynen där den gör mest nytta för miljön och människors hälsa. För små avlopp betyder det att det främst är sådana som ligger i områden med många brunnar och tunna jordlager eller är där det finns många små avlopp vid känsliga recipienter med begränsade tillrinningsområden. Havs- och vattenmyndigheten behöver i tillsynsrådgivningen tydliggöra att ekonomisk avvägning
behöver göras vid krav högre än vad som kan motiveras för skydd av närliggande vattentäkter eller vattendrag.”
Hantering av synpunkt
Utifrån vattenförvaltningen behöver inte högre krav än som krävs för att bidra till att MKN ska kunna följas.
Befintlig åtgärdsutformning ger möjlighet för eventuell fortsatt utveckling av det relativt nyligt framtagna GIS-stödet.
Utveckling av styrmedel behövs – förklara varför det inte finns med i åtgärd
”Tillsynsvägledning små avlopp framtagen men det räcker inte för att effektivisera hanteringen av avloppen och komma framåt snabbare. Genom åren har många varit inne på att det krävs lagstiftning/föreskrifter för att dels snabba på åtgärdsarbetet, dels få till en likvärdighet i landet i prövningen. Nu blir det olika eftersom olika tolkningar görs och det till exempel saknas krav på reningsnivå, inte bara ett allmänt råd. I förra åtgärdsprogrammet fanns utvecklande av styrmedel med, varför inte kvar?”
Hantering av synpunkt
Statligt utredningsarbete kring utveckling av styrmedel har gjorts under föregående cykel och det finns förslag. Innan frågan tagits vidare ser Vattenmyndigheterna inte något skäl att införa en åtgärd.
Rikta vägledning och information mot politiker i kommunala nämnder
”För att få stor genomslagskraft och påskynda tillsynen av små avlopp, men även för att få resurser för prövning av nytt avlopp då det oftast är resultat av tillsynen, bör vägledning och information även riktas mot politikerna inom de kommunala nämnderna.”
Hantering av synpunkt
Tillsynsvägledning riktar sig till tillsynsmyndighetens tjänstemän.