Översikt över inkomna samrådssynpunkter
Sammanlagt 27 remissinstanser valde att ge specifika synpunkter på denna åtgärd, varav två centrala myndigheter, åtta länsstyrelser, åtta kommuner, ett kommunalförbund, två
intresseorganisationer och tre vattenorganisationer/vattenråd. Samrådssynpunkterna var generellt sett positiva till åtgärden, men flera har påpekat att den inte är tillräckligt långtgående:
Göta älvs vattenråd har svarat:
”En mycket viktig åtgärd som förhindrar skador på ekosystem i sjöar och vattendrag. I Västra Götalands län har kalkbidraget dragits ned kontinuerligt under två års tid och effekterna av neddragningarna har inte utvärderats. Det är därför viktigt att HaV ser till att kalkningen får de resurser den behöver för att uppnå pH-mål och miljökvalitetsnormer i försurningspåverkade vattenförekomster.”
Länsstyrelsen Jämtland lyfte att det är positivt hur åtgärden är formulerad: ”Länsstyrelsen ser positiv till att kalkningsverksamheten ska ta hänsyn till Miljökvalitetsnormerna (MKN) och att möjligheten att uppnå god ekologisk status ska utgöra en prioriteringsgrund.”
Revideringar baserat på samrådssynpunkter
Finansiering
Många samrådssvar påpekade att finansieringen behöver tydliggöras i åtgärden.
Göteborgsregionens kommunförbund har svarat: ”Finansieringen behöver tydliggöras i åtgärden så att statliga medel för kalkningsverksamheten täcker kostnader för att genomföra upprättade och beslutade kalkplaner.”
Hantering av synpunkt
För detta syfte har formuleringen ”Havs- och vattenmyndigheten ska även verka för att tilldelningen av medel möjliggör att angivna vattenkemiska mål kan uppnås.” införts i åtgärdstexten. I genomförandetexten har detta utvecklats enligt: ”Kalkningsverksamheten är i dagsläget underfinansierad för att kunna bibehålla nuvarande nivå. Havs- och
vattenmyndigheten behöver därför verka för att tilldelningen av medel möjliggör att upprätthålla de angivna vattenkemiska målen, och därmed även miljökvalitetsnormerna.”
Samverkan med kommuner
Länsstyrelsen Stockholm har svarat att ” […] åtgärder som berör exempelvis vägledningar, utredningar, metodutveckling eller kartläggningar ska samverkas med de myndigheter och kommuner som produkten avses användas av […]”
Hantering av synpunkt
Formuleringen ”Åtgärden ska genomföras i samverkan med länsstyrelser och kommuner.”
har lagts till i åtgärdstexten.
Regionala kalkningsplaner och den nationella strategin
Länsstyrelsen Värmland har påpekat att beskrivningen av hur den nationella och de regionala kalkningsplanerna tas fram är felaktig:
”Här nämns att HaV håller på att ta fram en ny nationell kalkningsplan och att länsstyrelserna utifrån den sedan ska ta fram regionala kalkningsplaner. Idag sker arbetet i omvänd ordning, dvs Länsstyrelserna tar fram regionala planer som sedan ska ligga till grund för den nationella planen.”
Hantering av synpunkt
Genomförandetexten har skrivits om så att den på ett mer korrekt sätt beskriver
länsstyrelsernas roll och ansvar för kalkningen, samt syftet med den nationella strategin för kalkning:
”Länsstyrelserna styr det operativa arbetet med kalkningsåtgärder som utförs med bidrag från Havs- och vattenmyndigheten utifrån regionala prioriteringar, med hänsyn till värdefulla arter, naturvärden och nyttjandepotential. Som stöd för verksamhetens framtida inriktning avser Havs- och vattenmyndigheten ta fram en nationell strategi för kalkning. Denna behöver därför ha en tydlig koppling till vattenförvaltningen och ta hänsyn till andra eventuella
påverkanstryck och miljöproblem.”
Formulering om nykalkningar stryks
I samrådssynpunkter angående Länsstyrelserna 11 har två länsstyrelser svarat att nykalkningar i praktiken sker ytterst sällan. Länsstyrelsen Värmland har svarat:
” I andra stycket nämns här att om man avslutar en del kalkningar när försurningstrycket minskat så kan det finnas utrymme för nykalkningar inom andra områden om det finns behov för det. Detta innebär att HaV måste öppna mer för denna möjlighet. Idag förespråkar HaV inte nykalkningar p.g.a. osäkerheter kring bedömning av kvarvarande försurning. HaV menar också att det endast skett ett fåtal nykalkningar de senaste 25 åren och att få aktörer visat intresse. En stor anledning till detta är nog både NV:s och HaV:s restriktiva inställning till nykalkningar och att man vet att det är svårt att få igenom.”
Hantering av synpunkt
I riktlinjerna för MKN med avseende på försurning har vattenmyndigheterna utgått från de regionala kalkningsplanerna. Alla försurade vattenförekomster som inte ingår i ett
åtgärdsområde för kalkning har fått förlängd tidsfrist med skälet ”naturliga förhållanden”, d.v.s. de förutsätts återhämta sig utan åtgärder, alternativt ett mindre strängt krav om återhämtning inte förväntas ske. För att konsekvent utgå från principen att
åtgärdsprogrammet ska leda till att miljökvalitetsnormerna följs, men inte vara mer
långtgående än så, har skrivningen om nykalkning istället strukits ur genomförandetexten.
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Utökning av kalkningsverksamheten
Många synpunkter har inkommit om att alla försurade vatten behöver kalkas. Falkenbergs kommun har svarat: ”Befintlig kalkningsverksamhet behöver utökas så att god status m.a.p.
försurning uppnås i alla vattenförekomster.”
Hantering av synpunkt
I riktlinjerna för MKN m.a.p. försurning har vattenmyndigheterna utgått från de regionala kalkningsplanerna. I det reviderade åtgärdsprogrammet har tydliggjorts att vatten som ingår i åtgärdsområden för kalkning behöver uppnå de angivna vattenkemiska målen, men vatten som inte ingår i åtgärdsområden har istället fått förlängd tidsfrist eller mindre strängt krav.
Skogsbrukets roll
Såväl länsstyrelser som kommuner har svarat att skogsbrukets roll i försurningen behöver belysas. Länsstyrelsen Kronoberg har svarat: ” I takt med att det sura nedfallet minskat har skogsbrukets relativa försurningspåverkan ökat vilket gör att tydligare prioritering och eventuell ökning av kalkningsverksamheten kopplat till skogsbruket behöver tas fram”
Hantering av synpunkt
Kalkning kan ske av alla försurade vatten, oavsett vilket påverkanstryck som är den främsta orsaken. Det finns dock andra åtgärder som syftar till att minska skogsbrukets påverkan på försurning, riktade till Skogsstyrelsen.
Åtgärden uppfyller inte de formella kraven enligt Miljöbalken
Havs- och Vattenmyndigheten är kritiska till åtgärden, som man menar ej uppfyller de formella kraven på en åtgärd enligt Miljöbalken 5 kap. 9 §:
”Denna åtgärd/uppgift följer inte av miljötillsynsförordningen och kan inte anses uppfylla de formella kraven att det ska vara möjligt att följa upp hur den leder till att betydande påverkan reduceras och miljökvalitetsnormer kan följas. Vattenmyndigheten ska bedöma betydande påverkan av försurande ämnen och vilka verksamheter som orsakar dessa för att utforma väl riktade åtgärder mot försurning. Detta är då arbete som följer av 3 kap. och 6 kap.
vattenförvaltningsförordningen och ligger till grund för planering av åtgärder i åtgärdsprogram och kan inte anses vara en åtgärd i sig.”
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheterna menar att det är tydligt att kalkning är en åtgärd som bidrar till att miljökvalitetsnormerna kan följas. Det är korrekt att åtgärden inte faktiskt bidrar till att minska betydande påverkan, som i regel är definierad som atmosfärisk deposition (ibland i kombination med skogsbruk). Kalkning är dock den enda möjliga åtgärden för att åtgärda påverkan från historisk deposition, vars effekter fortfarande påverkar många vatten där markens buffrande förmåga har blivit utarmad. Vattenmyndigheterna menar därför att det vore olyckligt att inte medta åtgärder kopplade till kalkning i åtgärdsprogrammet.