Översikt över inkomna samrådssynpunkter
Sammanlagt 33 remissinstanser valde att ge specifika synpunkter på denna åtgärd, varav tre centrala myndigheter, tio länsstyrelser, sju kommuner, tre branschorganisationer (LRF Riks samt två lokala), tre intresseorganisationer, ett företag och sex vattenorganisationer/vattenråd.
De flesta samrådssvar är generellt sett positiva till åtgärden och understryker att den
behandlar viktiga aspekter i vattenmiljön, men föreslår också olika tillägg och förtydliganden, gällande exempelvis konflikter med regelverket kring markavvattning, klimatanpassning, kopplingar till näringsläckage, kompetensbrist, etcetera Länsstyrelsen Uppsala har svarat:
” Det är viktigt att Jordbruksverket säkerställer att kompetensutvecklingen och rådgivningen riktad mot vattenverksamhet och vattenuttag kopplade till jordbruket fortsätter. Åtgärder kan modifieras beroende på lokala förutsättningar men kräver både kunskap och information för att undvika negativa effekter på vattenmiljöerna i möjligaste mån. Samverkan mellan Greppas rådgivare, kommunens samordnare och företagare/branschföreträdare kan vara en framkomlig väg för att anpassa åtgärderna för fysisk påverkan. Detta är viktigt för att målkonflikter, som kan uppstå mellan bättre vattenkvalitet och förbättrade odlingsbetingelser på åkermarken, kan reduceras till ett minimum.”
Vissa samrådssynpunkter behandlar frågor som lyfts i andra åtgärder, exempelvis miljövänligt dikesunderhåll som behandlas i Naturvårdsverket 6, och avveckling av
markavvattningsföretag som inte behövs i Delåtgärdsprogrammet mot vattenbrist och torka i Södra Östersjöns vattendistrikt. Konsekvensanalyser av åtgärder mot hydromorfologisk påverkan görs inom ramen för arbetet med kraftigt modifierade vatten m.a.p.
markavvattning.
Revideringar baserat på samrådssynpunkter
Åtgärdens rubrik
Länsstyrelsen Norrbotten har svarat att åtgärdens rubrik är ”lite luddig och något missvisande”.
Hantering av synpunkt
Rubriken på åtgärden har ändrats från ”Rådgivning om fysisk påverkan” till ”Rådgivning om påverkan från vattenverksamhet”.
Balans mellan produktion, näringsläckage och den fysiska påverkan på vattenmiljön
Många samrådssvar har velat se tydligare kopplingar mellan produktion, näringsläckage och dränering. Jämtlands länsstyrelse svarar:
” Underhåll och skötsel av öppna diken, samt markavvattning i form av täckdikning är en av de allra viktigaste frågorna för framtida livsmedelsproduktion i förändrat klimat. Kraftsamling behövs för att kunna erbjuda kompetent, praktisk rådgivning i hur man bäst utvecklar och underhåller markavvattningen. […] En annan viktig del som inte tas upp är dräneringens betydelse i förhållande till fosforförluster, tillexempel uppger Malgeryd med flera (2015) att
”Många åtgärder mot fosforförluster från jordbruksmark hänger nära ihop med bra dränering – frågan är inte om vattnet rinner iväg, utan hur och vad det tar med sig”. Därför är det viktigt att se till båda aspekterna i arbetet”
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheterna har förtydligat att dräneringssystem ofta är en förutsättning för att odling ska kunna ske, samt att underhåll av dräneringssystem kan bidra till att minska näringsläckaget, men också att åtgärder för att förbättra dräneringen kan ge negativa effekter på den fysiska vattenmiljön. Rådgivningen ska därför enligt åtgärden inriktas på att främja åtgärder med en positiv effekt på vattenmiljön, men också i möjligaste mån undvika negativa effekter av vattenverksamhet.
I motiveringstexten har stycket ”På platser där grödan begränsas av en otillräcklig dränering kan underhåll av dräneringssystem även bidra till ett minskat näringsläckage, och likaså för jordar med hög risk för ytavrinning och erosion” lagts till. Vidare har de negativa effekter vattenverksamhet kan ha på miljön förtydligats enligt: ”Åtgärder för att förbättra dräneringen och ökade vattenuttag medför även en risk för miljöpåverkan genom erosion, grumling, igenslamning av bottnar och förändrad hydrologi i såväl sjöar som vattendrag som i närmiljön. Avvattning av sura sulfatjordar kan även innebära risk för kraftiga surstötar i avrinnande vatten”. I genomförandetexten har meningen ”Jordbruksverket behöver […]
underlätta genomförandet av åtgärder med en positiv effekt på vattenmiljön” lagts till.
Konflikter med vattenlagstiftningen
Länsstyrelsen Uppsala och Hjälmarens vattenvårdsförbund vill båda belysa de juridiska svårigheterna med att genomföra åtgärder i jordbrukslandskapet som påverkas av lagstiftningen kring markavvattningsföretag. Länsstyrelsen Uppsala skriver:
”Ingen av föreslagna åtgärder för fysisk påverkan lyfter problematiken kring lagstiftningen kopplat till markavattningsföretag och hur osäkerheten kring den juridiska hanteringen av befintliga markavattningsföretag som delvis är insomnade och inaktiva försvårar genomförandet av åtgärder. För de fall det önskas fler åtgärder som anläggande av våtmarker,
bevattningsdammar, utläggning och sten och död ved, tvåstegsdiken med mera i jordbrukslandskapet är det viktigt att utreda hur lagstiftningen kring befintliga
markavvattningsföretag kan förändras. Detta är något som lyfts i flera åtgärder framtagna inom LEVA-projektet. Åtgärder som i slutänden inte genomförts för att juridiken kopplat till
markavvattningsföretag avskräckt sökande och fördyrat åtgärden”
Hantering av synpunkt
Juridisk rådgivning är en del av den rådgivning som utförs inom Greppa näringen.
Synpunkten är dock ändå relevant, och av denna anledning har meningen ”Jordbruksverket behöver […] underlätta genomförandet av åtgärder med en positiv effekt på vattenmiljön”
lagts till för att understryka behovet.
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Fysiska åtgärder mot hydromorfologisk påverkan
Borås stad och Säveåns vattenråd har önskat att fysiska åtgärder som kantzoner med buskar och träd, eller död ved och stenar i vattnet lyfts i åtgärds- och genomförandetexterna.
Hantering av synpunkt
Det saknas i dagsläget styrmedel för den typen av åtgärder som efterfrågas, vilket behövs för att rådgivning ska bli meningsfull. Att utreda styrmedel för att genomföra åtgärder mot hydromorfologisk påverkan ingår i åtgärden Jordbruksverket 5.
Samverkan
Länsstyrelsen Skåne önskar att samverkan med länsstyrelserna lyfts i genomförandetexten.
Hantering av synpunkt
Hur och i vilka former samverkan ska ske utvecklas i genomförandetexten endast om särskilda behov finns utöver ordinarie samverkan.
Konsekvensanalys av åtgärder mot fysisk påverkan
Länsstyrelsen Gotland har svarat: ”Det behövs en konsekvensanalys av hur åtgärder som ved och stenar på botten och trädbevuxna kantzoner kan genomföras samtidigt som jordbrukets behov av markavvattning bevaras”.
Hantering av synpunkt
Dessa analyser kommer att göras inom ramarna för vattenmyndigheternas arbete med KMV Markavvattning.
Vattenhushållning
Länsstyrelsen Stockholm har förslagit följande tillägg till motiveringstexten (understruken text):
”Klimatförändringar leder dessutom till ett sannolikt ökat behov av både bevattning och vattenhushållning. Eftersom åtgärder för att förbättra dräneringen och ökade vattenuttag riskerar att påverka livsmiljöerna i vattendragen negativt samt att det kan bidra till ökad ytavrinning och högre flöden nedströms i avrinningsområdet är det viktigt att Jordbruksverkets rådgivande verksamhet inkluderar dessa aspekter.”
Hantering av synpunkt
Frågan har tagits upp i dialog med Jordbruksverket. De har svarat att begreppet
vattenhushållning kan användas på olika sätt, dels i betydelsen att tillgodose att plantan får en lagom mängd vatten, dels i betydelsen vattenbesparing. Att inkludera ordet i åtgärden riskerar att bli otydligt. De menar vidare att påståendet att dräneringsåtgärder leder till ökad ytavrinning och ökade flöden är felaktigt.
Vattenhushållning
Kävlingeåns vattenråd har svarat att kunskapshöjning om dikesrensning skulle vara positivt för både vattenmiljön och minska kostnader för verksamhetsutövaren:
” Vattenrådets erfarenhet är att det ibland görs rensningar i vattendrag som inte uppnår den nytta och det syfte som eftersträvas med rensningen. Anledningen till detta kan vara
kunskapsbrist om hydrologi och vattendragens bottenprofil samt för lite tillgänglig information om begränsande sektioner som bestämmer vattenflöden och vattennivåer. Kunskapshöjning på detta område skulle kunna leda till lägre kostnader för rensningar och mindre påverkan på miljön och ekologin i vattendragen. Stöd bör finnas att söka för att höja kunskapen.”
Hantering av synpunkt
Rådgivning om dikesresning omfattas av åtgärden, men det finns även en mer specifik åtgärd riktad till Naturvårdsverket (åtgärd 6) som syftar till att dikesunderhåll ska göras på ett miljövänligt sätt.
Strategi för genomförande av åtgärder mot fysisk påverkan
Länsstyrelsen Gävleborg har efterlyst en strategi för att genomföra åtgärder för att minska fysisk påverkan i jordbrukslandskapet:
”Länsstyrelsen anser att det saknas en strategi för genomförande av de åtgärder mot fysisk påverkan som krävs för att nå normerna i jordbrukspåverkade vattenförekomster. Rådgivning är nog bra och kan leda till bättre vattenmiljö, men Länsstyrelsen kan inte se att åtgärden kommer att leda till att normerna för vatten med påverkan av jordbruk kommer att nås i någon större utsträckning.”
Hantering av synpunkt
Syftet med denna åtgärd är i första hand att minska miljöpåverkan från jordbrukets vattenanläggningar. I förlängningen behövs även mer proaktiva åtgärder, men i dagsläget saknas, som länsstyrelsen Gävleborg påpekar, både styrmedel och målbild för detta.
Vattenmyndigheterna kommer att påbörja arbetet med KMV markavvattning under 2022, och parallellt har Jordbruksverket en åtgärd (åtgärd 5) för att utreda prioriterade styrmedel för sådana åtgärder i jordbrukslandskapet.