Ansvarsförståelse: närläsning

Jag visade redan i bakgrunden hur förståelsen av ansvar och ansvarsfördelning i organisationsmodellen uttyds på ett flertal sätt i användandet av ”den dubbla ansvarslinjen” och ”den gemensamma ansvarslinjen” (Blåder, 2018). Flera beteckningar används och ”den dubbla ansvarslinjen” är mer frekvent än ”den gemensamma ansvarslinjen”. Oavsett beteckning så varierar förståelsen av ansvar.

Talet om att ansvarsförståelsen har förskjutits och att beteckningarna åsyftar olika ansvarsförståelser (Utredningar, 2008:1) kompliceras av att beteckningar dels används parallellt, dels ger olika innebörd av ansvarsförståelser. Jag kommer börja närläsningen av organisationsmodellens ansvarsfördelning genom att visa hur begreppen dubbelt och gemensamt används och därefter uppehålla mig vid den tredje och senare beteckningen ”gemensamt uppdrag och delat ansvar”, för att besvara frågan om hur organisationsmodellen uttrycker ansvarsförståelse.

8.2.1. Ansvar som dubbelt och/eller gemensamt

I en statlig utredning från 1992 går det att se en spänning mellan begreppen dubbelt och gemensamt ansvar:

… den dubbla ansvarslinjens princip […], [innebär] att en demokratisk uppbyggd församlingsorganisation kombineras med ett prästerligt ämbetsansvar som inte är underställt de demokratiskt valda organen.

Motiveringen är att evangeliet och kyrkans lära inte är framsprungna ur en demokratisk process eller kan ändras enligt vanliga demokratiska spelregler. Denna ansvarsfördelning mellan präster och förtroendevalda är grundläggande för Svenska kyrkans uppbyggnad […]. Det är emellertid viktigt att framhålla att begreppet

”den dubbla ansvarslinjen” syftar till att beskriva ett gemensamt ansvarstagande, om än med olika roller.

Den dubbla ansvarslinjens princip vilar på en tradition inom Svenska kyrkan som går långt tillbaka i tiden (SOU, 1992:9, s. 327).

Utredningen betonar att Svenska kyrkan inte bara är demokratisk utan också förvaltar evangeliet och kyrkans lära, det vill säga organisationens ideologi, vilken inte kan hanteras med demokratiska spelregler. Den dubbla ansvarslinjens princip vill enligt utredningen därför uttrycka ett gemensamt ansvarstagande i olika roller, där ämbetsansvaret som prästerna har inte är underställt de demokratiska organen. Utredningen uttrycker en förståelse av ansvar som fördelat på två aktörer där den ena inte är underordnad den andra och vidare att en sådan ansvarsfördelning är grundläggande för Svenska kyrkans uppbyggnad och baseras på en lång tradition. Enligt utredningen handlar den dubbla ansvarslinjen om ett av aktörerna gemensamt ansvarstagande utifrån en ansvarsfördelning mellan de olika aktörerna i organisationsmodellen. Utredningen från 1992 menar att ”den dubbla ansvarslinjen” handlar om ett gemensamt ansvarstagande utifrån en ansvarsfördelning mellan aktörerna. En sådan ansvarsförståelse kallades av en ledamot i Blåders material, som jag citerade i bakgrundsavsnittet, för ett gemensamt ansvar (Blåder, 2018, s. 45).

8.2.2. Ansvaret som delat och uppdraget som gemensamt

De två beteckningarna ”den dubbla ansvarslinjen” och ”den gemensamma ansvarslinjen” används på ett varierat sätt för att uttrycka olika former av ansvarsförståelse. Den tredje beteckningen, ”gemensamt uppdrag och delat ansvar” förklaras i den kommentar som uttolkar kyrkoordningen. Under rubriken

”Ansvarsfördelning” skrivs att:

Vissa frågor om den lokala ansvarsfördelningen hör till de som har varit föremål för omfattande diskussioner både före och efter kyrkoordningens tillkomst och under arbetet med kyrkoordningen. Det har främst gällt frågor som avser ansvarsfördelningen mellan kyrkoråd och kyrkoherde. Det är alltså fråga om det som sedan slutet av 1970-talet har kallats ”den dubbla ansvarslinjen”. När kyrkoordningen utarbetades distanserade

61

man sig något från uttrycket ”den dubbla ansvarslinjen” genom att mer tala om ”gemensamt uppdrag och delat ansvar” (Kyrkoordningskommentaren, 2018, s. 67).

Kommentaren till kyrkoordningen beskriver en medveten förflyttning från beteckningen ”den dubbla ansvarslinjen” till att tala mer om ”gemensamt uppdrag och delat ansvar”. Kyrkoordningen arbetades fram inför Svenska kyrkans skiljande från staten och kyrkoordningen ersatte kyrkolagen år 2000. Citatet talar om ”omfattande diskussioner” och beskriver en process, där organisationsprincipen på 70-talet uppfattades som en dubbel ansvarslinje och runt 30 år senare uppfattades som ett gemensamt uppdrag och delat ansvar. Här upprepas talet om en förskjutning av hur ansvaret ska förstås, men istället för den förskjutning från ett dubbelt till ett gemensamt ansvar som Blåder (2018) talar om, återgivet i bakgrundsavsnittet, beskriver kommentaren en förskjutning från ett dubbelt ansvar till ett delat ansvar.

Då kommentaren till kyrkoordningen förordar att organisationsmodellens princip ska formuleras som ett ”Gemensamt uppdrag och delat ansvar” förstår jag den beteckningen som den officiellt giltiga formuleringen. Det problematiseras av att Svenska kyrkans officiella hemsida använder sig av beteckningen ”den gemensamma ansvarslinjen” (Svenska kyrkan, 2019). Formuleringen ”gemensamt uppdrag och delat ansvar”, går dessutom att förstå tvetydligt, både som ett ansvar som delas och alltså är gemensamt, eller som ett delat ansvar i meningen uppdelat eller fördelat.

Därmed skulle den tredje formuleringen kunna förstås som en kombination av de två tidigare, eller som en alternativ beteckning på 1992 års utrednings förståelse av ansvar som jag citerade tidigare, men det är inget som anges någonstans. Istället förstår jag det som att den mest centrala utläggningen av organisationsmodellen finns i det interna dokumentet kyrkoordningen (Kyrkoordning, 2019).

Kommentaren till kyrkoordningen skriver att organisationsprincipen kortfattat beskrivs i de två sista styckena i inledningen till andra avdelningen i kyrkoordningen (Kyrkoordningskommentaren, 2018, s.

67). I den inledningen till kyrkoordningens andra avdelning berättas att:

Församlingen har lokal självstyrelse men är samtidigt en del av ett stift och Svenska kyrkan som trossamfund. Delaktigheten i de döptas och troendes allmänna prästadöme förenar alla i församlingen, vigda och icke vigda. Alla har tillsammans ansvaret för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. Den demokratiska organisationen och kyrkans ämbete eller vigningstjänst har gemensamt ansvar för att bedriva en verksamhet i enlighet med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. För varje församling finns ett kyrkoråd eller ett församlingsråd som församlingens styrelse och en kyrkoherde med ansvar för ledning, samordning och tillsyn. Kyrkans verksamhet bärs således organisatoriskt upp såväl av alla kyrkotillhörigas, och särskilt de förtroendevaldas, ansvarstagande inom den demokratiska organisationen som av ansvarstagandet hos dem som är vigda till uppdragen inom kyrkans vigningstjänst. Det är inte två helt skilda former av ansvar. De förtroendevalda och andra som tillhör kyrkan har tillsammans med dem som innehar vigningstjänsten del i det gemensamma uppdraget att förkunna det kristna budskapet. Tillsammans har de också ansvar för det demokratiska beslutsfattandet och för besluten (Kyrkoordning, 2019).

Det här är den kortfattade beskrivningen av organisationsprincipen som finns i kyrkoordningen och jag ska därför analysera den mer ingående under nästa rubrik. Jag stannar dock först vid att jag inte någonstans i kyrkoordningen har hittat uttrycket ”gemensamt uppdrag och delat ansvar”, inte här i den text som ska beskriva organisationsmodellens princip och enligt sökfunktionen finns det varken i

”Kyrkoordning 2018” eller ”Kyrkoordning 2019”. Formuleringen som kommentaren förordar finns helt enkelt inte i kyrkoordningen, utan bara i ”Kommentar till kyrkoordning”. Beteckningen som ska uttrycka hur ansvaret är fördelat saknas i kyrkoordningen, liksom de två tidigare beteckningarna. Istället är det ovanstående citat (vilket jag återkommer till) som enligt kommentaren till kyrkoordningen beskriver principen.

Min förståelse av texten som en kortfattad beskrivning av en princip för en organisationsmodell minskas av en otydlighet dels vad gäller aktörer, eftersom det är fler än förtroendevalda och ämbetsbärare som omfattas, dels av att det talas om uppdrag och ansvar på flera olika sätt. När jag försöker sortera förstår jag det som att kyrkoordningen menar att det ska finnas ett för alla gemensamt ansvarstagande för att verksamheten bedrivs i enlighet med den grundläggande uppgiften och Svenska kyrkans ideologi och ett särskilt ansvarstagande för förtroendevalda och ämbetsbärare att kyrkan bärs upp organisatoriskt.

Ansvarstagandet för att kyrkan bärs upp organisatoriskt uttrycks inte som ett gemensamt ansvar men

62

uttryckligen inte heller som två skilda former av ansvar. Organisationens normativa text kyrkoordningen formulerar ansvarsfördelningen som ”inte två helt skilda former av ansvar”.

Kommentaren till kyrkoordningen beskriver en distansering från en beteckning, ”den dubbla ansvarslinjen”, och föreslår istället en annan beteckning, ”gemensamt uppdrag och delat ansvar”. Den beteckningen, ”gemensamt uppdrag och delat ansvar”, beskrivs i kommentaren som en utveckling av beteckningen ”den dubbla ansvarslinjen”. Förflyttningen från ett sätt att beteckna organisationsmodellen (eller organisationsprincipen som kommentar till kyrkoordning väljer att kalla det) anger därmed en förskjutning i hur ansvaret ska förstås, vilken kommentaren till kyrkoordning förstår som en utveckling.

Vad förskjutningen innebär, i meningen vilken ansvarsförståelse som lämnas och vilken ansvars-förståelse som istället förordas, uttrycks inte. Det som anges är orden om att det skett en ”distansering”

från den dubbla ansvarslinjen och att nu ” mer tala om” beteckningen gemensamt uppdrag och delat ansvar.

Även här uttrycks alltså en distansering eller en förskjutning från ”den dubbla ansvarslinjen”. På det sättet framstår det som något av det mest tydliga, i det som organisationens normativa texter formulerar kring ansvarsförståelse, att ansvarsförståelse inte längre ska förstås som ”den dubbla ansvarslinjen”. Det är inte uttalat eller tydliggjort vad en sådan ansvarsförståelse egentligen innebär eller varför organisationen distanserar sig ifrån den. De beteckningar som förs fram som alternativ, ”den gemensamma ansvarslinjen” eller ”gemensamt uppdrag och delat ansvar” ges inte heller någon uttydning. En sådan otydlighet kring ansvarsförståelse torde göra det svårt för styrelseledamöter i organisationen att agera ansvarstagande och ansvarsfullt eller att över huvud taget agera utifrån en av organisationen angiven tolkning av ansvar. Jag går därför tillbaka till den text som sägs kortfattat beskriva organisationsprincipen och för att mer ingående analysera hur den talar om ansvar utifrån ett styrelseperspektiv.

8.2.3. Fyra uttryck för ansvar

Jag hittar fyra olika ansvarsuttryck som står i relation till styrelsen i den kortfattade beskrivningen av organisationsprincipen i kyrkoordningen, citerad på föregående sida. De går att förstå som

1. ett ansvar tillsammans med alla tillhöriga i Svenska kyrkan för att kyrkans praktik blir utförd, där den demokratiska organisationen och kyrkans ämbete lyfts fram för att de har ett gemensamt ansvar för att bedriva verksamhet på rätt sätt (i enlighet med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära).

2. att det finns en styrelse och att kyrkoherden har ansvar för ledning, samordning och tillsyn.

3. ett särskilt organisatoriskt ansvarstagande för att kyrkan ligger hos förtroendevalda och ämbetsbärare, vilket innefattar ett ansvar för att beslutsfattandet sker demokratiskt och ett ansvar för fattade beslut, samt

4. att det ansvarstagandet som vilar på förtroendevalda respektive ämbetsbärare inte går att beskriva som varken gemensamt eller åtskilt, vilket förklaras av att uppdraget att förkunna det kristna budskapet är gemensamt för alla och att ansvaret för beslutsfattandet är gemensamt.

Det är i kyrkoordningens utläggning av organisationsprincipen inte tydligt hur den gäller för olika aktörer, alltifrån hur den gäller för alla tillhöriga till hur den gäller för styrelsen. Att texten inleds med begreppet ”självstyrelsen” och särskilt lyfter fram styrelsen talar för att organisationsprincipen vill säga något om förståelsen av styrelsens ansvar, även om den också talar om alla medlemmars ansvar. Som jag förstår det kan ansvar för beslut endast läggas hos beslutsfattarna, alltså inom den styrande organisationen i fullmäktige och styrelse, och inte läggas på alla tillhöriga som per definition inte varit med och fattat beslut, annat än möjligen genom valsedeln.

Att den text som uttyder organisationsmodellens princip inte koncentrerar sig på organisationens styrande nivå utan också innefattar andra nivåer, innebär en otydlighet för hur organiseringen och styrelsens ansvar ska förstås. Som jag förstår det är styrelsen den konstruktion där organisations-modellens princip tydligast kommer till uttryck och jag antar därför att den här texten, som vill vara en uttolkning av organisationsmodellens princip, handlar om styrelsen. Den säger då att styrelsen

63

gemensamt ansvarar för att verksamhet bedrivs på rätt sätt, det vill säga ett ideologiskt ansvar, vidare att styrelsen har ett ansvar för organisationen och att beslut ska fattas demokratiskt liksom att ansvar ska tas för fattade beslut. Möjligen finns också ett ansvar för att det ska finnas en styrelse, eftersom det nämns. Kyrkoherden har ett särskilt ansvar för ledning, samordning och tillsyn. Till sist finns ett ansvarstagande för de respektive aktörerna som vilar på det gemensamma ansvaret och som utgår från att ansvaret för beslutsfattande är gemensamt och att uppdraget att förkunna det kristna budskapet är gemensamt och innebär att det ansvaret hos respektive aktör varken är gemensamt eller helt skilt.

Det som ovan sägs om styrelsens gemensamma ansvar för verksamhet, organisation och beslutsfattande kan kritiseras för att vara allmänt hållet, men det är uttryck för en ansvarsförståelse som är tydligare än vad närläsningen hittills erbjudit. Styrelsen är ansvarig för organisationens verksamhet i enlighet med ideologin, har ett särskilt organisatoriskt ansvarstagande som innefattar ett demokratiskt beslutsfattande och en uppföljning av beslut. I relation till samverkan beskrivs ett implicit samverkande där aktörerna i styrelsen förväntas samverka kring ideologi och verksamhet och ha ett demokratiskt tillvägagångssätt avseende beslutsfattande liksom ett agerande kring uppföljning av beslut. Här anges de två aktörerna i organisationsmodellen men hur de ska samverka uttalas inte mer specifikt. Det som sedan sägs om aktörernas ansvarstagande, som utgår från och vilar på det gemensamma ansvaret men varken är gemensamt eller helt skilt blir för mig inte begripligt. Det ansvarstagandet föranleds av flera specificerade former av gemensamt ansvar men uttrycks inte som ett gemensamt ansvar men inte heller som två skilda former av ansvar. Det är inte heller ett tal om ansvarsfördelning eller ansvarstagande utifrån roller såsom i utredningen från 1992. För mig blir det här - i det som i min uppdelning är det fjärde uttrycket för ansvarsförståelse i kyrkoordningens uttolkning av organisationsprincipen (under punkt 8.2.3. ovan) - något centralt oklart i uttrycken av organisationens ansvarsförståelse. Som jag förstår det är organisationens ansvarsförståelse genomgående oklar och diffust formulerat. Den här formuleringen är dock så specifikt oklar att jag vill återkomma till den i den senare delen av resultatavsnitt B, där jag tolkar resultatet av närläsningen och ger ett förslag på hur detta kan förstås.

8.2.4. Ett gemensamt uppdrag

Vid sidan om ansvar betecknas organisationsmodellen enligt den formulering som framhålls av kommentar till kyrkoordning också av ett gemensamt uppdrag, genom formuleringen ”gemensamt uppdrag och delat ansvar”, som jag här ska säga något om. De tidigare beteckningarna, den dubbla respektive gemensamma ansvarslinjen, nämner inte något uppdrag utan är i sin formulering koncentrerade kring ansvaret. I den av kommentaren förordade beteckningen sätts det gemensamma uppdraget före ansvaret. I kyrkoordningens beskrivning av organisationsmodellen är det gemensamma uppdraget uttytt som att förkunna det kristna budskapet, vilket är ett uppdrag som är gemensamt för alla tillhöriga. Det formuleras inte något för styrelsen gemensamt uppdrag. Det går istället att förstå som att det allmänna uppdraget som tillhörig som ligger till grund för uppdraget som styrelseledamot.

Kyrkoordningen skriver i inledningen till det sjunde kapitlet, ”Kyrkliga uppdrag och befattningar”:

De förtroendevalda har av församlingen fått i uppdrag att ta ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd och dess förvaltning skött. De utövar sina uppdrag inom ramen för det mandat som tillhör det förtroendevalda organ som de ingår i (Kyrkoordning, 2019).

Här betonas ansvaret för organisationens grundläggande uppgift och förvaltning, där ordet förvaltning är nytt, som sker inom ett visst mandat, nämligen de styrande organ där de förtroendevalda ingår.

Textens formulering med begreppen ”ansvar”, ”mandat”, ”organ” och ”inom ramen” signalerar ett avgränsat och tydligt ansvarstagande inom styrelsens eller fullmäktiges ramar. Det är ett mer precist sätt att tala om ansvar än vad jag funnit tidigare, som uttrycker ett specifikt förtroendeuppdrag med specifikt ansvar. Jag har däremot inte hittat ytterligare uttryck för eller uttolkningar av betydelsen av ett för styrelseledamöterna gemensamt uppdrag. Den mer tydliga texten om ansvar hittar jag alltså när jag letar efter material som säger något om det gemensamma uppdraget. Hur ett uppdrag och ett ansvar egentligen skiljer sig från varandra är inte heller tydligt. Här går det att ana en beskrivning av roll eller funktion som styrelseledamot, liksom att det ska ske utifrån tillhörigheten som grund.

64

I min närläsnings försök att uttyda ansvarsförståelse, söker jag i sakregistret som finns i kommentaren till kyrkoordningen. Uttrycken ”gemensamt uppdrag” eller ”delat ansvar” går inte att finna där. Inte heller finns ”gemensam ansvarslinje” eller ”gemensamt ansvar” angett i sakregistret. Den enda beteckning som finns i sakregistret med koppling till organisationsmodellens formuleringar är ”dubbla ansvarslinjen”. Kommentar till kyrkoordning, som menar att ”gemensamt uppdrag och delat ansvar” är att föredra, hänvisar endast till ”dubbla ansvarslinjen” och gör det på ett flertal ställen. Jag avslutar min närläsning kring organisationsmodellens ansvarsförståelse i dess normativa texter genom att undersöka hur kommentaren hänvisar till ”dubbla ansvarslinjen”, i syfte att se om något blir tydligare i uttolkningen av beteckningen ”gemensamt uppdrag och delat ansvar” avseende organisationsmodellens förståelse av ansvar.

8.2.5. Ansvar som delat och/eller dubbelt

Kommentaren hänvisar till ”den dubbla ansvarslinjen” på sex ställen, förstå gången i kyrkoordningens fjärde kapitel, sjätte paragrafen. Under rubriken ”Kyrkoherden som ledamot i kyrkorådet” tydliggörs att kyrkoherden är självskriven styrelseledamot med rösträtt. Det förklaras i kommentaren: ”Bestämmelsen är en konsekvens av principen om gemensamt uppdrag och delat ansvar (’dubbla ansvarslinjen’)”

(Kyrkoordningskommentaren, 2018, s. 120). Här används den dubbla ansvarslinjen inom parantes med citattecken som en direkt förklaring till principen om ”gemensamt uppdrag och delat ansvar”. Senare används begreppet dubbla ansvarslinjen omväxlande med och utan parentes och citattecken i några ytterligare sammanhang, som jag ska citera kort, för att visa att kommentaren använder sig av uttrycket dubbla ansvarslinjen i högre grad än väntat, utifrån påståendet att det är ett begrepp som man enligt samma kommentar distanserat sig ifrån, för att istället tala om organisationsmodellen som ett ”gemen-samt uppdrag och delat ansvar”. Här finns en direkt inkonsekvens i organisationens interna, normativa skrift ”Kommentar till kyrkoordning”.

Under rubriken ”ledamöter och ersättare” i 7 kap. 12§ står det ”Det har setts som en viktig del bl.a.

utifrån principen om gemensamt uppdrag och delat ansvar (’dubbla ansvarslinjen’), att kyrkoherden med sitt i kyrkoordningen givna ansvar finns representerad i det styrande organet…” (Kyrkoordnings-kommentaren, 2018, s. 169). Här förtydligas principen ”gemensamt uppdrag och delat ansvar” genom att hänvisa till ”dubbla ansvarslinjen”. Beteckningen används i ett tydligt styrelsesammanhang och förklarar kyrkoherdens roll i styrelsen. Det förs inte in någon kommentar om innehållsmässig skillnad mellan de två använda beteckningarna på organisationsmodellen, vilken vi tidigare sett göras, när två av beteckningarna används. Det väcker frågan om det är någon skillnad eller inte. Kommentaren fortsätter under rubriken ”Nämnder”, 7 kap. 14 §, att berätta att biskopen inte är valbar som förtroendevald i stiftet, vilket ses som ”ett uttryck för det som har kallats den dubbla ansvarslinjen” (Kyrkoordnings-kommentaren, 2018, s. 173). Återigen använder kommentaren uttrycket ” den dubbla ansvarslinjen”

som beteckning på organisationsmodellen. Vidare går det att intill ämnet ”Befogenhetsprövning”, i 31 kap. 14 §, att läsa följande: ”Det är fråga om att värna det som brukat kallas den dubbla ansvarslinjen”

(Kyrkoordningskommentaren, 2018, s. 419). Kommentaren citerar sedan SOU, Staten och tros-samfunden – Rättslig reglering, 1997:41 s. 172f.:

”Principen om den dubbla ansvarslinjen förutsätter att det finns ett gemensamt uppdrag för alla dem som tillhör Svenska kyrkan, dvs. ett gemensamt uppdrag för så väl ämbetsbärare som övriga kyrkotillhöriga.

Ansvarstagandet för uppdraget att bedriva en rikstäckande verksamhet – i enlighet med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära – fullgörs i samverkan mellan den demokratiska organisationen och kyrkans ämbetsbärare. Den rikstäckande verksamheten bärs således organisatoriskt upp såväl av ansvarstagandet inom den demokratiska organisationen som av ämbetsbärarnas särskilda ansvarstagande för förkunnelse och sakramentsförvaltning. Självfallet är detta inte två från varandra helt separerade former av ansvarstagande, vilket bl.a. framgår av att förtroendevalda och övriga kyrkotillhöriga har del i det gemensamma uppdraget att förkunna det kristna budskapet och av att också ämbetsbärare är delaktiga i det demokratiska beslutsfattandet och har samma ansvar för besluten” (Kyrkoordningskommentaren, 2018, s. 917).

I den citerade utredningen från 1997 finns formuleringen ”gemensamt uppdrag” med uttolkningen att ansvarstagandet för uppdraget fullgörs i samverkan mellan den demokratiska organisationen och kyrkans ämbetsbärare i en rikstäckande verksamhet. Att kommentaren för in det här längre citatet går att förstå som att de vill föra in begreppet ”gemensamt uppdrag”, som utredningen använder, eftersom

65

kommentaren menar att det är den beteckningen som organisationen förordar. Begreppet ”samverkan”

kommentaren menar att det är den beteckningen som organisationen förordar. Begreppet ”samverkan”