Styrelseforskning i relation till min studie

Jag har börjat och slutat den här redogörelsen för styrelseforskning med metaforen om svarta lådan. Den problematiserar grundfrågan om vad en styrelse är och vilka sätt som används för att besvara den frågan.

Att styrelser av forskare så sent som 2007 kläs i metaforer av en enhörning och dess arbetsprocess som en svart låda ser jag som problematiskt, om det innebär att föreställningar om styrelser och dess arbete blir så exotiska, att de föreslås behandlas annorlunda än andra studieobjekt. Det väcker frågor av etisk karaktär, kring hur forskaren ska närma sig, relatera och referera till sitt forskningsobjekt. Med sådana föreställningar av studieobjektet finns risk att resultatet också exotiseras eller förskönas. När tillgång till styrelser presenteras som om det vore nycklar till ett bankvalv som krävs, är det lätt att tro att resultatet ska behandlas med silkesvantar, vilket kan göra att man hindras att se att det till exempel är närmast vanliga grupprocesser som utspelar sig.

Mystiken kring styrelseforskning i den anglosaxiska världen kan kanske ha bromsat intresset för och möjligheten till svensk styrelseforskning, det är ingenting som jag kan avgöra, men det finns ett behov av att studera styrelser för att förstå deras funktion, kanske särskilt i ett land som Sverige där folkrörelser format många ideella styrelser i ideella organisationer (Segnestam Larsson, 2015). Det behovet ökar i en tid då organisationer i civilsamhället i grunden påverkas av ett omförhandlat samhällskontrakt (Wijkström, 2014). Svenska kyrkans styrelser verkar kunna förstås som ganska verklighetsnära, vilket i sig skulle kunna tillföra något till ett forsknings-område som har haft tendenser att se sitt studieobjekt som något alldeles extra. Segnestam Larsson talar om en förskjutning mot att se styrelser som grupper bland andra, där den legitimitet som varit i centrum för forskningsintresset tonas ner (Segnestam Larsson, 2015). I min studie använder jag ett processbaserat styrelseperspektiv, där styrelseledamöter och dess inbördes relationer får komma till tals. Det finns en brist på studier av förtroendevalda styrelser i Sverige och det finns ingen sådan studie av styrelser i Svenska kyrkan. Det som allmänt kan sägas om ideella styrelser och förtroendevalda ledamöter blir därför betydelsefullt i min studie.

Att förtroendevalda styrelseledamöter är obeforskade i Sverige, trots att de utgör en stor grupp och genomför betydande insatser i civilsamhället, kan ha att göra med ett bristande intresse för stabilitet och struktur i organisationsforskningen, menar Segnestam Larsson, och påpekar att det finns betydligt fler studier av medlemmar och frivilliga i civilsamhället, liksom av förändring och spontanitet i organisationsstudier (Segnestam Larsson, 2015). Jag kan ana något liknade i relation till min studie, som en anledning till att ingen intresserat sig för styrelsearbete i Svenska kyrkan – det kanske inte ens har varit känt för en bredare allmänhet att Svenska kyrkan i så hög grad styrs av förtroendevalda. Det finns i forskningen kring Svenska kyrkans organisation fler studier om ämbetsbärare och ideella än om förtroendevalda, liksom fler studier som intresserar sig av förändring såsom sekulariseringsprocesser och Svenska kyrkan som en ny välfärdsaktör i ett omförhandlat samhällskontrakt, än kring det vardagligt pågående organisatoriska arbetet. Det kan finnas en stabiliserande och strukturerande funktion i ett pågående lokalt arbete genom förtroendevalda ledamöter i organisationens styrelser och jag tycker det är intressant vad och hur ett sådant styrelsearbete kan stabilisera och strukturera i organisationen Svenska kyrkan. Det kan också vara så, att när den nya organiseringen nu har varit verksam i tjugo år och fått konkreta effekter, innebär det att Svenska kyrkan har ett större reellt behov av sina styrelser, då det utifrån den kontextuella situationen finns ett stort behov av prioriteringar och strategiska val, som kanske inte var lika tydliga när Svenska kyrkan var en del av staten. Det skulle betyda att styrelserna i Svenska kyrkan nu spelar en betydligt mer avgörande roll i organisationen än tidigare, då styrelsearbetet mer förstods som ett hedersuppdrag för ideellt engagerade (Öljarstrand, 2011).

Jag förstår det andra centrala temat i styrelseforskningen, om styrelsens inbördes relationer, som ett sätt att få tillgång till förståelser av hur det jag benämner som samverkan har betraktats och tolkats i olika studier inom styrelseforskningen. Jag använder det som ett sätt att närma mig vad samverkan i styrelser kan innebära, liksom vilka ramar samverkan i styrelser generellt förhåller sig inom. Styrelsers interna relationer har varit ett stort tema inom styrelseforskningen, traditionellt formulerat som ett mer hypotetiskt och statiskt förhållande mellan tjänstemän och ledamöter i fyra klassiska teorier. Med processbaserad styrelseforskning har styrelsens interna relationer istället sett som en interaktion som påverkas av hur individer fungerar och hur styrelsens grupprocesser fungerar. Senare studier har visat att styrelsens interna relationer påverkas av yttre faktorer som tid, externa faktorer, organisatoriska

28

faktorer, juridiska faktorer och styrelsens kontext (Segnestam Larsson, 2015; Ostrower & Stone, 2006;

Gabrielsson & Huse, 2004). Svärd lyfter fram en koppling mellan graden av samverkan och styrelsens förmåga att utföra en av sina funktioner, när han visar att ett tillitsfullt samarbete mellan styrelse-ledamöter och tjänstemän är en förutsättning för att styrelse-ledamöterna ska kunna utöva en högre grad av kontroll (Svärd, 2016).

Jag förstår vidare styrelsearbete som något komplext och kontextbundet (Ostrower & Stone, 2006) och förstår därför Svenska kyrkans särskilda organisatoriska faktorer för styrelsearbete som centrala.

Bakgrundsavsnittet och avsnitten om villkoren för Svenska kyrkans styrelser och förtroendevalda beskriver en organisation med hög grad av komplexitet i både kontext, juridiska ramverk och organisatoriska faktorer. I ideella styrelser finns formella strukturer som kan försvåra för förtroende-valda ledamöter och förtroendeförtroende-valda ledamöter balanserar och hanterar motsättningar i organisationen.

I en så starkt reglerad organisation som Svenska kyrkan går det att anta att ledamöternas arbete kan försvåras av formella strukturer. Min studie fokuserar inte främst på samverkan mellan tjänstemän och ledamöter, som utifrån styrelseforskningen kan förstås som en generell organisatorisk faktor i alla styrelser, utan främst på hela styrelsens samverkan som en organisatorisk faktor utifrån lagstiftning och det organisatoriskt normativa narrativ som Svenska kyrkan har. Studien har förtroendevalda ledamöter i fokus och jag är särskilt intresserade av dem. Det är av intresse hur kyrkoherden agerar och interagerar som styrelseledamot, både utifrån att kyrkoherden i en ideell organisation kan förstås som organisationens ”mentala centrum” och utifrån att Svenska kyrkans högsta tjänsteman också har ett tillsynsansvar och därmed en ytterligare funktion jämfört med en traditionell styrelsekonstruktion. Det är en ytterligare organisatorisk faktor som blir en aspekt av interaktionen i Svenska kyrkans styrelser, men den aspekten är inte studiens fokus.

Frågan om politiskt kopplade styrelser är ett till studien närliggande ämne. I Svenska kyrkan förstås styrelseledamöterna som indirekt valda, då de är utsedda av demokratiskt valda (Kyrkoordnings-kommentaren, 2018), men nomineringsgrupperna är inte endast varianter av politiska partier utan också grupper sammansatta utanför en partipolitisk eller politisk sfär. Det ger både en likhet och en skillnad i relation till Svärds studie, som undersöker hur politiskt kopplade ledamöter agerar när de sitter i bolagsstyrelser (Svärd, 2016). Teoretiskt ser han de institutionella logikerna som överordnade och därför styrande för hur förutsättningarna och funktionerna används av styrelsen. Styrelsens förutsättningar för att utföra olika funktioner är underordnade den institutionella logiken. Ledamöterna i Svenska kyrkans styrelser kan förstås som delvis politiskt kopplade men kan också väljas utifrån en mer handlingsorienterad eller företagsmässig logik, såsom i privata styrelser, utan att först vara demokratiskt valda, vilket öppnar upp för en teoretisk möjlighet till en större likhet med privata styrelser inom Svenska kyrkan. Det står ingenstans att en styrelseledamot ska sitta i fullmäktige för att vara valbar, utan det som anges i tredje och trettionionde kapitlet är krav på att uppfylla valbarhetskriterierna, det vill säga vara döpt, tillhöra församlingen och vara över 18 år (Kyrkoordningskommentaren, 2018;

Wilhelmsson, 2017). I min studie är alla ledamöter med i fullmäktige, så den aspekten uteblir. Däremot blir det nödvändigt att i min studie göra en åtskillnad mellan att vara politiskt vald och demokratiskt vald, eftersom alla ledamöter i min studie är demokratiskt valda men inte är valda utifrån en politisk tillhörighet utan utifrån en nomineringsgruppstillhörighet, vilken kan ha en politisk koppling. Svärd kan utifrån en teoretisk bredd visa att flera av styrelsearbetets funktioner kan utföras utan att motsätta varandra och att det bekräftar styrelsearbetets komplexitet (Svärd, 2016).

Ostrower och Stone poängterar ideella ledamöters fulla ansvar för organisationen och behovet av att ideella styrelser har ansvarsmekanismer som tar fasta på skyldigheten att vara lojal, engagerad och underordna sig organisationens syfte. Bakgrundsavsnittet visade att organisationen Svenska kyrkan ser en förskjutning i ansvarsfördelningen inom organisationsmodellen och har olika sätt att tala om ansvar.

Jag formulerar ansvarsförståelse som en organisatorisk faktor då organisationen Svenska kyrkan uttrycker sig organisatoriskt komplext kring ansvar. Därför blir styrelseforskningens aspekter av ansvar ett viktigt perspektiv i studien.

29

4.7. Sammanfattning

Den här litteraturöversikten har syftat till att presentera existerande styrelseforskning och utifrån det föra ett resonemang kring hur min studie förhåller sig till rådande forskningsläge. Jag har presenterat och resonerat kring existerande styrelseforskningstraditioner. Från styrelseforskningen blir fem faktorer viktiga:

(i) Sättet att förstå och relatera till styrelser som forskningsobjekt, där den gren av styrelse-forskningen jag vill placera min studie inom är den processbaserade styrelsestyrelse-forskningen som tar fasta på empirisk data och ser styrelsearbete som grupprocesser där interaktionen får betydelse för styrelsens funktioner.

(ii) Intresset för styrelsers interna relationer och hur den interna relationen har beskrivits och teoretiserats ser jag som ett underlag för att förstå samverkan i styrelser generellt. Att tala om samverkan som ett samspel mellan olika logiker eller inom överordnade ideallogiker är ett analytiskt instrument jag uppfattar adekvat för studien i sin helhet, som en förklarings-modell för människors sätt att agera i organisationer.

(iii) Vikten av organisatoriska faktorers påverkan, där Svenska kyrkans lagstadgade samverkan och organisationsmodellens varierande sätt att uttrycka ansvar i studien förstås som särskilda organisatoriska faktorer som påverkar styrelsen.

(iv) Institutionella logiker som överordnade och styrande för styrelsens förutsättningar att utföra sina funktioner (även inom politiskt kopplade styrelser).

(v) Ideella styrelseledamöters fulla ansvar, som dels kan förstås som större än i privata styrelser, dels förstås som mindre externt reglerat än i privata styrelser, vilket blir viktigt i relation till organisationsmodellens varierande beskrivningar av ansvar.

30