C. Organisationspraktiken: gemensamhetslogik och samverkanslogik
10.3. Vidare forskning
En metafor jag har burit med mig under arbetet med den här studien, har varit av ett stort, outforskat kärr och en liten, grå spång som jag undrat var jag ska lägga ut, för att börja beträda det okända. Jag vill inte på något annat sätt än att det är outforskat, likna styrelsearbetet vid ett kärr, men jag har upplevt att jag stått inför ett stort område som vi inte vet så mycket om och jag har försökt ta reda på, vad som är ett lämpligt sätt att beträda det, på min väg framåt. Jag har velat veta mycket om hela det vidsträckta området men bara haft en liten spång till mitt förfogande och därför inte kunnat ta mig så långt. Inte heller hann jag prova alla olika platser att ”lägga ut” spången ifrån, även om jag jämförde några med varandra, för att se vad som var möjligt. Genom att berätta om den metaforen vill jag säga att det finns massor med vidare forskning att göra, för att befolka och beforska det här området. Jag kan tänka mig att utifrån på läsarens egen position och profession så blir vissa frågetecken tydligare, viktigare och mer intressanta än andra. Det finns mycket att undersöka, utifrån ett flertal vetenskapliga discipliner och frågeställningar, kring organisering och styrelser och Svenska kyrkans praktik. Diskussionen ovan visar på flera olika aspekter av områden som skulle kunna studeras vidare, bara utifrån de ringar på vattnet som min spångs placering ger mig anledning att resonera kring.
Studien tittar inte närmare på vilka konsekvenser olika ideallogiker med tillhörande organisatoriska faktorer, såsom ansvarsförståelser, får för styrelsens faktiska resonemang och beslut i olika ärenden utifrån vad som sker i observationerna, eller vilka konsekvenser olika samverkansförståelser får för styrelsens faktiska resonemang och beslut i sammanträdets olika ärenden. Jag undersöker inte heller hur den gemensamhetslogik jag ser i organisationen eventuellt visar sig i styrelseledamöternas uppmärksam-het och prioriteringar, resonemang och värderingar, åtgärdsförslag och beslut under deras sammanträde.
Jag beskriver inte hur dessa skiljer sig från den samverkanslogik jag också ser i materialet. Att gå igenom observationerna och se vilka logiker ledamöterna använder där och hur det påverkar deras faktiska styrelsearbete har jag inte gjort i den här studien, men det är ett konkret exempel på vidare forskning.
Urban Claesson, som jag bara kort hänvisat till i studien, har en intressant teori i sin avhandling om att statskyrkan i Sverige aldrig blev folkets kyrka, vilket den blev i Danmark (Claesson, 2004). Hade jag haft utrymme i den här studien, hade jag tittat vidare på aktörernas identitetsförståelse utifrån det. Skulle det kunna innebära att svenska folket, i den här meningen demokratiskt förtroendevalda medlemmar i Svenska kyrkan, inte är egentliga subjekt i Svenska kyrkan, det vill säga känner sig som en del av Svenska kyrkan och som självklara aktörer i den, utan att det pågår en förhandling mellan vem som är objekt och subjekt i Svenska kyrkan? Vad innebär i så fall att vara Svenska kyrkans objekt, den som Svenska kyrkan riktar sig till, om det sker inom själva styrelseorganisationen? Sker det en sådan förhandling internt, inom organisationen Svenska kyrkan, mellan ämbetsbärare/anställda respektive medlemmar/folkvalda ”politiker”? Det finns ett antal indikatorer i mitt material som visar på en sådan spänning, främst vad gäller uttryck för förståelser av vem man är som förtroendevald styrelseledamot i Svenska kyrkan. Det finns också ett både direkt och metaforiskt tal som illustrerar upplevelser av sig själv och sitt styrelsearbete med hjälp av kategorierna ”innanför” respektive ”utanför”, trots att alla är medlemmar i Svenska kyrkan, vilket skulle kunna vara tecken på en intern förhandling om subjekt- respektive objektperspektiv. Det skulle kunna vara något, som gav en förklaring till de ideallogiker som jag har identifierat i den här studien, som handlar om spänningen kring att vara två aktörer eller att vara en sammanhållen aktör.
102 10.3.1. Kritisk granskning
En hermeneutisk präglad studie blir som ett eget universum, där materialet och tolkningen kan ge ny kunskap, men där giltigheten i den kunskapen främst bekräftas av läsaren och huruvida läsaren har uppfattat resonemanget som trovärdigt, liksom att det internt är ett resonemang som ger den bästa möjliga förklaringen och binder samman lösa trådar. Det är en begränsad studie, där 21 ledamöter fördelade på fyra arbetsutskott deltar. (Sammanlagt 30 personer deltar i sammanträdena som observeras, varav fyra tjänstemän med funktionen sekreterare, kanslichef eller motsvarande, och i några pastorat även adjungerade tjänstemän.) Min egen närhet till materialet måste värderas, där min kännedom om organisationen innebär vissa synsätt och begränsar andra, medan min okunskap om den förtroendevalda organiseringen innebär vissa synsätt och begränsar andra. Uppsatsen är kompakt och innehåller ett omfattande material som skulle kunnat vinna på att begränsas i både frågeställning och omfång, där en djupare och mer specifik kunskap skulle kunnat uppnås på ett annat sätt. Det var viktigt att för mig, utifrån det mitt material väckte, att ”ta min spång” och ändå försöka säga något övergripande, vilket gav det här resultatet.
Tack
Att i slutskedet av det här arbetet få titta tillbaka på drygt ett års arbete ger en känsla av tacksamhet. Mitt första och största tack går till studiens deltagare. Tack för att ni så generöst tog emot mig och delade med er av era upplevelser, uppfattningar och kunskaper om styrelsearbete i Svenska kyrkan. Jag är djupt imponerad av ert arbete och vill passa på att be om ursäkt för att jag gjorde intervjun utan att avslöja min mer fullständiga identitet som anställd i organisationen. Jag gjorde det av vetenskapliga skäl och i övertygelsen om att det skulle ge ett bättre resultat (men det är inte min sak att bedöma). Tack också till Robert, för handledning både genom noggrann formaliagranskning och för mer vidlyftiga, spännande och lärorika resonemang och en hel del humor. Stort tack för att du lett mig genom den här processen!
Tack till er som på olika, många, uthålliga och värdefulla sätt hjälpt mig med texten: Erik, David, Ingbritt, Erika, Björn, Ylva, Catarina, Pär och Mattias.
Tack till dig som läsare, som läst ända hit. Det finns så mycket kvar att upptäcka.
103
Referenser
Alvehus, J., & Jensen, T. (2015). Organisation. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M. (2011). Intervjuer - genomförande, tolkning och reflexivitet. Malmö: Liber.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Blåder, N. (2015). Kyrkorådsprojektet. Hämtat från Svenska kyrkans forskningsavdening:
(https://www.svenskakyrkan.se/forskning/kyrkoradsprojekt).
Blåder, N. (2018). Tillitens gemenskap. Teologiska och praktiska reflektioner om kyrkoråd.
Stockholm: Verbum.
Brunsson, N., & Sahlin-Andersson, K. (den 21 april 2000). Construction Organizations: The Example of Public Sector Reform. Organization Studies, SAGE Science Collections, ss. 721-746.
Bäckström, A., & Hollmer, M. (2012). Svenska kyrkan och välfärden: En undersökning av attityder.
Uppsala: Uppsala universitet (Ingår i forskningsprojektet "Impact of Religion: Challenges for Society, Law and Democracy").
Bäckström, A., & Wejryd, A. (2016). Sedd men osedd. Om folkkyrkans paradoxala närvaro inför 2020-talet. (Ingår i forskningsprogrammet "The Impact of Religion: Challanges for Society, Law and Democracy"). Uppsala: Verbum.
Claesson, U. (2004). Folkhemmets kyrka. Harald Hallén och folkkyrkans genombrott. En studie av socialdemokrati, kyrka och nationalbygge med särskild hänsyn till perioden 1905-1933.
Uppsala, Uppsala universitet: Acta Universitatis Upsalinsis, Studia Historico-Ecclesiastica Upsaliensia 42. Doktorsavhandling i kyrkohistoria.
Czarniawska, B. (2015). En teori om organisering. Lund: Studentlitteratur.
Davis, J. H., Schoorman, D. F., & Donaldson, L. (Vol. 22, No. 1 1997). Toward a Stewardship Theory of Management. Academy of Management Review, ss. 20-47.
Edqvist, G. (den 9 november 2019). "Kyrkoordningens skrivning". gunnar.edqvist@svenskakyrkan.se.
Eisenhard, K. M. (Vol. 14, No.1 1989). Agency Theory: An Assessment and a Review. Academy of Management Review, ss. 57-74.
Ekström, S. (2004). Svenska kyrkan - historia, identitet, verksamhet och organisation. Stockholm:
Verbum.
Faktablad Svenska kyrkan. (den 07 juni 2019). Hämtat från Svenska kyrkans faktablad:
www.svenskakyrkan.se/filer/FaktabladSvenskakyrkan2018.pdf
Gabrielsson, J., & Huse, M. (Summer 2004). Context, Behavior, and Evolution. Challenges in Research on Boards and Governance. International Studies of Management & Organization vol. 34, no 2, ss. 11-36.
Gadamer, H.-G. (1960). Sanning och metod (i urval). Göteborg: Daidalos.
Granberg, O. (2013). Ledarskap och organisation. I en föränderlig värld. Lund: Studentlitteratur.
Granberg, O., & Ohlsson, J. (. (2016). Kollektivt lärande - i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Hansson, K. (den Issue 2 vol 71 2017). Democracy and the Church of Sweden. An unresolved dilemma. Studie Theologica - Nordic Journal of Theology, ss. 100-126.
Hansson, P. (2001). Svenska kyrkans organisationskultur. Stockholm:
Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådets program: Stat-människa-det svenska samhället i omvandling. Projektet "Från statskyrka till fri folkkyrka - en religionssociologisk, tjänsteteoretisk och teologisk analys". Verbum.
Heidegger, M. (1953). Being and Time. Albany: State University of New York Press.
Hung, H. (Vol. 6, No. 2 1998). A typology of the theories of the roles of governing boards. Scolary Resarch and Theory Papers, ss. 101-111.
Ingelhart, R., & Welzel, C. (2008). Ingelhart-Welzel Cultural Map 2008. Hämtat från Institutet för framtidsstudier World Values Servey: www.iff.se/world-values-survey/
Jacobsson, G. (2006). Samverkan i Svenska kyrkan. Stockholm: Svenska kyrkans Församlingsförbund.
Jeffery, P., & Salancik, G. R. (2003). External Control of Organizaations: A Recource Dependence Perspective. Stanford: Stanford University Press.
104
Kihlberg, A. (2004). Undersökning av unga förtroendevalda. Uppsala: Mitt i församlingen 2004:2.
Nämnden för kyrkolivets utveckling, Svenska kyrkan.
Kristensson Uggla, B. (2012). Slaget om verkligheten: Filosofi - omvärldsanalys - tolkning. Eslöv:
Östlings bokförlag Symposion.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik. För studentier inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kyrkoordning. (2019). Uppsala: Verbum.
Kyrkoordningskommentaren. (2018). i G. Edqvist, M. Lundqvist Norling, A. Tronêt, & M. Wikström, Kyrkoordning för Svenska kyrkan 2018 med kommentarer och angränsande lagstiftning.
Stockholm: Verbum.
Le Duc, M. (februari 2007). Metodhandbok som tankekarta. Mälardalens högskola.
Leblanc, R., & Schwartz, M. (15(5) 2007). The Black Box of Board Process: gaining access to a difficult subject. Corporate Governance: An International Review, ss. 843-851.
Lindberg, K. (2009). Samverkan. Malmö: Liber förslag.
Madestam, J. (2015). Vem kan bli förtroendevald . i O. Segnestam Larsson, Förtroendevald. Åtta forskare om möjligheter och utmaningar för förtroendevalda i ideell sektor . Ort ej angiven:
Idealistas förlag.
Nyström, Å. (2009). Företaget, förvaltningen eller föreningen Svenska kyrkan? Vad Kyrkoordning för Svenska kyrkan säger om Svenska kyrkan som organisation. Umeå: Kandidatuppsats, Centrum för religionsvetenskap, Umeå Universitet.
Ostrower, F., & Stone, M. M. (2006). Governance: Research Trends, Gaps and Future Prospects. i W.
W. Powell, & R. Steinberg, The Nonprofit Sector: A Research Handbook (ss. 612-628). Yale University Press.
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. (den 30 november 2019). Hämtat från POSK:
www.posk.se/vi-vill/program/
Perez Vico, E. (2018). En översikt av forskningen om samverkansformer och deras effekter. i M.
Berg, V. Fors, & R. Willim, Samverkansformer. Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap (ss. 29-50). Lund: Studentlitteratur.
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie. Om analysarbete i kvalitativ forskning.
Lund: Studentlitteratur.
Robertsson, K., & Hvenmark, J. (2015). Arbetande ordförande på lokal nivå i ideella organisationer. i O. (. Segnestam Larsson, Förtroendevald. Åtta forskare om möjligheter och utmaningar för förtroendevalda i ideell sektor. Ort ej angiven: Idealistas förlag.
Sandberg, J., & Targama, A. (2013). Ledning och förståelse. En förståelsebaserad syn på utveckling av människor och organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Segnestam Larsson, O. (. (2015). Förtroendevald. Åtta forskare om möjligheter och utmaningar för förtroendevalda i ideell sektor . Ort ej angiven: Idealistas förlag.
SFS. (1998:1591). Lag om Svenska kyrkan. Stockholm: Kulturdepartementet.
Shoug, A., & Wilhelmson, L. (2015). Att leda de engagerade . i O. (. Segnestam Larsson,
Förtroendevald. Åtta forskare om möjligheter och utmaningar för förtroendevalda i ideell sektor. Ort ej angiven: Idealistas förlag.
SOU. (1992:9). Ekonomi och rätt i kyrkan.
SOU. (1997). Ekonomi och rätt i kyrkan. Stockholm.
Statens offentliga utredningar, S. (1997:41). Staten och trossamfunden - Rättslig reglering.
Stockholm: Kulturdepartementet.
Statistik Svenska kyrkan. (den 29 novbember 2019). Hämtat från Svenska kyrkans statistik:
www.svenskakyrkan.se/statistik
Strindberg, M. (2015). Delat ansvar. Om synen på ledning och ledarskap i Svenska kyrkan. Uppsala:
Uppsala universitet, magisteruppsats, Magisterprogrammet i Ledarskap, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
Stålhammar, B. (2002). Kyrkoherdens ledningsvillkor . Stockholm: Verbum.
Svenska kyrkan. (den 29 november 2019). Hämtat från Svenska kyrkans nationella hemsida:
www.svenskakyrkan.se
105
Svärd, O. (2016). Företagare eller politiker? En studie av styrelsearbete i kommunala bostadsbolag.
Göteborg: Göteborgs universitet: Doktorsavhanding i statsvetenskap, offentlig förvaltning. . Thornton, P. H., & Ocasio, W. (2008). Institutional Logics. i R. Greenwood, C. Oliver, K. Sahlin, &
R. (. Suddaby, The SAGE handbook of Organizational Institutionalism (ss. 99-129). London:
Sage Publications.
Thornton, P. H., Ocasio, W., & Lounsbury, M. (2013). The Institutional Logics Perspective. A New Approach to Culture, Structure, and Process. Oxford: Oxford University Press.
Thurfjell, D. (2015). Det gudlösa folket. De postkristna svenskarna och religionen. . Stockholm:
Molin & Sorgenfrei förlag.
Tsui, M.-s., Cheung, F. C., & Gellis, Z. D. (2004). In search of an optimal model for board-executive relationships in volontary human service organizations. International Social Work. 47(2).
Sage Publications, ss. 169-186.
Utredningar, S. K. (2008:1). Styra och leda. Samverkan i Svenska kyrkan. Svenska kyrkan.
Utredningar, S. K. (2008:1). Styra och leda. Samverkan och ansvarsfördelning i Svenska kyrkan.
Slutbetänkande från den av Kyrkostyrelsen tillsatta utredningen om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan . Uppsala: Intellecta Uppsala.
Utredningar, S. K. (2011:2). Närhet och Samverkan. Uppsala: Svenska kyrkan.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wijkström, F. (2014). Svenska kyrkan i ett omförhandlat samhällskontrakt . i A. Bäckström,
Välfärdsinsatser på religiös grund. Förväntningar och problem. Skellefteå: Artos & Norma förlag.
Wilhelmson, L., & Döös, M. (2016). Dialogkompetens. För utveckling i arbetsliv och samhälle. Lund:
Studentlitteratur.
Wilhelmsson, H. E. (2017). Förtroendevald. Från A till Ö. Stockholm: Verbum.
von Essen, J. (2015). Om förtroendevalda i det svenska civilsamhället. i O. (. Segnestam Larsson, Förtroendevald. Åtta forskare om möjligheter och utmaningar för förtroendevalda i ideell sektor . Ort ej angiven: Idealistas förlag.
von Malmborg, A. (2013). Att vara styrelse. i (. e. angiven), Uppdrag förtroendevald. Stockholm:
Verbum.
Öljarstrand, A. (2011). Den mångtydiga församlingen - Organisering, roller och relationer i
spänningen mellan sekularisering och desekularisering. Östersund, Mittuniversitetet, Sverige:
Doktorsavhanding.
106