samverkan mellan 13 myndigheter för att ta fram underlag till den fördjupade utvärderingen och för regeringens klimathandlingsplan. Myndighetssamverkan i dessa båda arbeten har samordnats då de löper parallellt och i flera avseenden omfattar samma frågeställningar. I arbetet med att hitta de bästa förslagen för att vi ska nå miljömålet och etappmålen arbetade vi i fyra fokusområden; transporter, industri och byggande, kompletterande åtgärder45 och energi- och
materialförsörjning.
Deltagande myndigheter
De myndigheter som ingick i temaområdets arbete var: Boverket,
Energimyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Försvarsmakten, Jordbruksverket, Konjunkturinstitutet, länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Sida, Skogsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, Trafikverket och Transportstyrelsen. Temaområdets arbete leddes av Naturvårdsverket.
45 Kompletterande åtgärder är en särskild benämning som finns med i Klimatlagen och till dessa räknas
upptag av koldioxid i skog och mark till följd av ytterligare åtgärder, verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder samt avskiljning och lagring av koldioxidutsläpp från
84
Förslag 9: Kunskapsöverföring om
klimatpåverkan från byggmaterial
och -metoder
Kortfattad beskrivning av ursprungsförslaget
Ett hinder för lägre klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn är bristande kunskap i att beräkna en byggnads eller anläggnings klimatutsläpp. Det råder även brist på kunskap om livscykelanalys (LCA) som en metod för att bedöma en byggnads klimat- och miljöpåverkan över hela dess livslängd. Ytterligare ett hinder är att det inte finns någon direkt affärsnytta med att bygga med mindre
klimatpåverkan. Byggnader med trästomme har till exempel förts fram som en klimatsmart byggmetod. Det är först på senare år som trä har börjat användas som stommaterial i större byggnader, och i samband med detta har erfarenheterna och kunskaperna ökat. Det finns dock fortfarande osäkerhet kring hur högre
träbyggnader kommer att åldras, vilket underhåll som krävs under deras livstid och vilken förmåga de har att stå emot brand och fukt. Dessa osäkerheter gör att byggherrar ofta kalkylerar med en viss riskpremie när de bygger med trästommar. Konsekvensen kan bli att trästomme väljs mer sällan än till exempel
betongstomme, som har en lägre satt kalkylerad riskpremie.
Det finns i många fall en informationsobalans och kunskapsbrist mellan
byggherrar, konstruktörer och byggprodukttillverkare46. Tillverkaren av en produkt
har ofta mer information om produktens egenskaper än vad köparen har. Genom ökad information om mindre klimatpåverkande material och byggmetoder kan kunskapen om nya material och byggmetoder öka hos ansvarig vid byggande. Idag finns statligt finansierade informationsinsatser inom i första hand vid
byggande av byggnader men budgeten är förhållandevis liten och dess långsiktiga finansiering är osäker.
FÖRSLAGET
Staten avsätter långsiktigt cirka 35 miljoner kronor/år till lämplig myndighet47 för
en ”informationsplattform” om åtgärder för att minska klimatpåverkan för byggnader och anläggningar. Samverkan bör ske med branschföreträdare.
46 Boverket, 2018, s. 9.
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2018/klimatdeklaration-av- byggnader.pdf.
och Boverket, 2018 rapport s. 11, 52 -
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2018/hallbart-byggande-med-minskad- klimatpaverkan.pdf.
47 Skulle kunna vara den myndighet som får ansvar för beräkningsmetodik och en nationell öppen
databas med generiska och specifika klimatdata för bygg- och anläggningssektorn (LCA-databas). Se Boverket, 2018, Klimatdeklaration av byggnader. Förslag på metod och regler, Slutrapport.
85
Medlen ska användas för kunskapsöverföring om hur lägre klimatpåverkan kan uppnås ur ett livscykelperspektiv. Detta både vid byggande och renovering av byggnader och anläggningar, bl.a. för infrastruktur. Länsstyrelserna föreslås få en del av medlen (cirka 0,5 – 1 miljon per länsstyrelse, totalt 15 miljoner) för regional kunskapsöverföring/information.
Samordning och idéer vid etableringen av ”informationsplattformen” bör hämtas från eller samordnas med pågående informationsinsats från Boverket via den upphandlade ”Informationscentrum för hållbart byggande48”. Andra pågående
aktiviteter som samordning bör ske med är Trafikverkets49 information och
klimatkrav vid upphandlingar. Av stor vikt är att samordning även sker med Boverkets arbete med regeringsuppdraget om minskad klimatpåverkan från byggnader i vilket det bland föreslås ökad information om livscykelanalyser och klimatdeklarationer för byggnader50. Samverkan bör eftersträvas med
byggbranschen och anknytande aktörer till exempel Svensk byggtjänst, Sveriges byggindustrier, Byggmaterialindustrierna, Svenska Teknik och Designföretagen samt Swedish Standards Institute (SIS).
Målgrupperna för kunskapsöverföringen bör vara byggherrar,
byggnadsentreprenörer, byggprodukttillverkare, samt även kommuner i deras arbete med fysisk planering, vid byggande och marköverlåtelser. Av detta skäl bör regionala noder för kunskapsöverföringen eftersträvas, via länsstyrelserna.
Samverkan bör ske med forskare, branschföreträdare, myndigheter som delar ut medel för forskning, demonstrationsprojekt och stöd i olika former för
byggprodukter och byggmetoder som ger mindre klimatpåverkan. Analys av miljöproblemet, aktörerna och deras drivkrafter MILJÖPROBLEMET
De totala bygginvesteringarna i Sverige uppgår till cirka 500 miljarder kronor år 2018. Byggandet av byggnader dominerar och anläggningsinvesteringarna står för 20 procent. Trafikverket upphandlar anläggningsentreprenader och konsulter för cirka 35 miljarder kronor per år, vilket utgör omkring 30 procent av
anläggningsmarknaden51.
49 https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/energi-och-
klimat/klimatkrav/.
50 Boverket, 2018, Klimatdeklaration av byggnader. Förslag på metod och regler. Delrapport 2018:1:
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2018/klimatdeklaration-av- byggnader.pdf.
51 Boverket, 2017. 2017:138.
https://www.trafikverket.se/contentassets/65d358a188d740c38ca4713893345168/regeringsuppdraget -n2017-01833-tif-trafikverket.pdf.
86
Utsläppen av växthusgaser är ett globalt miljöproblem. Sverige har som föresats att vara ett ledande land i det globala arbetet med att förverkliga målen i Parisavtalet. Samtliga sektorer, inklusive bygg- och fastighetssektorn, ska bidra till uppfyllandet av det långsiktiga nationella utsläppsmålet för växthusgaser. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Sektorn släppte ut 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter i Sverige under 2015, vilket motsvarar 18 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser i Sverige. I Boverkets förstudie om miljö- och klimatanpassade byggregler och som avsåg bygg- och
fastighetssektorn, bedömde Boverket att det finns behov av en ökad medvetenhet om vilken betydelse olika val i byggskedet har för miljön, inklusive
klimatpåverkan. Boverket pekade också på en informationsobalans mellan marknadens aktörer. Allt mer fokus riktas mot byggskedet och materialval när bygg- och fastighetssektorn arbetar för att begränsa klimatpåverkan.
Av de inhemska utsläppen kommer cirka 55 procent från uppvärmning av byggnader, cirka 26 procent från byggverksamhet (nyproduktion/rivning) och resterande cirka 19 procent från övrig fastighetsförvaltning (renovering/ ombyggnad). Sektorn bidrar dessutom till stora utsläpp utomlands genom importvaror. Dessa utsläpp låg på cirka 9,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Beaktas utsläppen utomlands från importvaror och tjänster för byggnation visar miljöindikatorerna att cirka 70 procent av de totala utsläppen av växthusgaser kom från nybyggnad/rivning och renovering/ombyggnader medan cirka 30 procent kom från uppvärmning av byggnader. Byggsektorns utsläpp kommer tills stor del från byggprodukter samt från transporter och arbetsmaskiner. 52 Till följd av att
nyproducerade byggnader blir mer energieffektiva blir byggskedets relativa andel av byggnadens sammantagna klimatpåverkan sett under byggnadens hela livslängd allt större.
Betong och stål, för konstruktioner och armering, är material som ger stora utsläpp av koldioxid och är nyckelmaterial för att byggnader ur ett livscykelperspektiv ska kunna nå nära nollutsläpp i ett LCA-perspektiv.