På myndigheterna finns idag kunskap om hållbar konsumtion och produktion av livsmedel, men den är till viss del uppdelad utifrån myndigheternas olika uppdrag. Kunskaperna förändras även över tid, och så även marknaden, samt produktions- och konsumtionsmönstren. Vi ser behov av att en plattform för
myndighetssamverkan för gemensam kunskapssammanställning upprättas. Arbetet inom plattformen möjliggör en kontinuerlig revidering och utveckling, samt en helhetssyn på miljöområdet.
Syftet med plattformen är att återkommande sammanställa aktuell kunskap om vad miljömässigt hållbar produktion och konsumtion av livsmedel innebär.
Kunskapssammanställningarna ska inriktas på aspekter som rör miljömässig hållbarhet såsom de aspekter som berörs av miljömålen men även närliggande aspekter som antibiotikaanvändning och djurskydd kan ingå. Den sociala
respektive ekonomiska dimensionen i hållbarhetsbegreppet är däremot inte i fokus. Myndigheterna kan sedan använda kunskapssammanställningarna som underlag för att ange prioriterade åtgärdsområden eller när styrmedelsförslag lämnas.
Kunskapssammanställningen kan också vara underlag i myndigheternas olika rapporter och informationsmaterial som nämns nedan. En viktig del är också att kunskapsunderlagen görs tillgängliga för olika intressenter.
Som förlaga till en sådan kontinuerlig kunskapssammanställning kan arbetet med att ta fram de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) för livsmedel nämnas. Dessa utgör den vetenskapliga grunden för planering av kost för
befolkningsgrupper och för utarbetandet av kostråd i de nordiska länderna31. NNR
har reviderats vart åttonde år av ett hundratal forskare och experter. De har gått igenom en mängd vetenskapliga studier och översikter och tittat vad som ger hälsoeffekter. Genomgången har särskilt fokuserat på områden där det kommit mycket ny forskning.32 En motsvarande process för miljöaspekter av
livsmedelskonsumtionen skulle ge ett gediget vetenskapligt underlag till såväl
31 Nordiska Näringsrekommendationer 2012 – rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. 32 https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-
70
konsumenter, producenter som beslutsfattare. Kunskapssammanställningen om livsmedlens miljöaspekter föreslås revideras vart fjärde år. Dels eftersom produktionsmetoder, produkter och kunskaper om hållbar konsumtion och produktion av livsmedel även fortsättningsvis förväntas förändras relativt snabbt över tid. Dels är det lämpligt att följa samma tidsintervall som
miljömålsuppföljningen.
I första hand föreslås att arbetet utförs på nationell nivå, men om det i vissa avgränsade delar bedöms vara mer effektivt kan arbetet också utvidgas till att innefatta aktörer i andra länder.
Riktade utbildnings- och kommunikationsinsatser om hållbar konsumtion och produktion av livsmedel, med avseende på miljömässig hållbarhet i första hand För att uppnå en mer hållbar konsumtion av livsmedel förutsätts att
kunskapsunderlaget om livsmedelskonsumtionens påverkan på miljö tillgängliggörs både till konsumenter, producenter och beslutsfattare. När kunskapsunderlaget har lanserats påbörjas ett antal utbildnings- och kommunikationsinsatser för att föra ut budskap om hållbar konsumtion av livsmedel. Dessa insatser specificeras i kommunikationsplanen och upprepas vid varje revidering av kunskapssammanställningen. Budskapen ska handla om miljömässig hållbarhet i första hand men det ska vara möjligt, när det finns samordningsvinster, att även ta med andra aspekter som rör social och ekonomisk hållbarhet i kommunikationen. Detta kan vara värdefullt både ur
effektivitetssynpunkt och för mottagaren av informationen. Hälsoaspekter, landsbygdsperspektiv och livsmedelsberedskap är några exempel.
Myndigheterna informerar idag om olika aspekter inom hållbar konsumtion, några exempel på livsmedelsområdet är:
• Livsmedelsverkets råd om bra matvanor, Kostråden samt Minska matsvinnet, rapporter om miljö och hälsa samt Kompetenscentrum för offentliga måltider.
• Jordbruksverkets rapporter om hållbar produktion och konsumtion, Faktaunderlag om mervärden samt projektet Hållbart med det digitala läromedelsmaterialet ”MatRätt” för årskurs 6 - 9 och gymnasiet. • Konsumentverkets upplysningstjänst Hallå Konsument.
• Havs- och vattenmyndigheten driver projekt som kopplar till konsumtion av fisk och skaldjur mm, samt kopplingen mellan livsmedel och
övergödning33.
33 http://havsmiljoinstitutet.se/publikationer/rapportserie/2015/2015-6-samhallsfenomen-och-atgarder-
71
• Naturvårdsverket, årlig publicering av konsumtionens klimatpåverkan34.
Havs- och vattenmyndighetens och Naturvårdsverkets gemensamma forskningssatsning PRINCE där maten ingår som en viktig del35.
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps Hemberedskap – mat. Broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” som innehåller råd och konkreta tips för att kunna tillgodose behovet av mat och vatten36.
• Kommunikation som ingår i befintliga uppdrag såsom uppdragen för ökad ekologisk produktion37 och minskat matsvinn inom den nationella
livsmedelsstrategin.
• Upphandlingsmyndigheten stödjer aktörerna i den offentliga
livsmedelsaffären genom att stärka kompetensen inom inköpsprocessens samtliga delar för att aktivt och konkret bidra ökad ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet för både köpare och säljare.
Flera av dessa informationsinsatser görs redan i dag i samverkan. Tillsammans kan myndigheterna i flera fall nå ut gemensamt och nå större effekt. Genom att stärka samarbetet kan myndigheterna effektivisera kommunikationen och försäkra sig om att kunskaperna omfattar relevanta miljöaspekter. Att myndigheterna samarbetar om att ta fram konkreta budskap och går ut med dem på gemensam front kan göra det tydligare för mottagaren och därmed blir det enklare att fatta medvetna beslut. Detta kan gälla för såväl producenten som ska fatta beslut i den egna produktionen som för den enskilda konsumenten i livsmedelsbutiken, samt för beslutsfattare som ska ta ställning till styrmedel eller åtgärder. Därmed ökas takten i klimat- och miljömålsarbetet.
Goda erfarenheter och lärdomar av liknande gemensamma myndighetsinsatser finns inom bl.a.:
- Nationell samverkansfunktion i arbetet mot antibiotikaresistens. 25 myndigheter och organisationer samverkar på uppdrag av regeringen samt genomför kommunikationskampanjer.
- En väg in. Underlätta företagens myndighetskontakter vid export. Myndigheter samarbetar om livsmedelsexportguiden på Verksamt etc.