Åtgärden återskapar 50 000 hektar våtmark på marktyper som dikats ut i mycket hög grad i södra Sverige och där enbart en liten opåverkad areal återstår. Detta förhållande återspeglas inte fullt ut via klassindelningen i Habitatdirektivet då klassningen där är ganska grov. Den ökade tillgången på vatten i landskapet ökar även värdet hos intilliggande skogliga habitat för många arter använder olika marktyper för olika behov. Minskade översvämningsrisker nedströms kan eventuellt nås i vissa fall. Här behövs mer kunskap.
BEDÖMNING AV OSÄKERHET I UTFALL
Effekten av åtgärden beror på stödåtgärdens tillgängliga budget. Utifrån de schabloner som vi angett för kostnader och utsläppsminskning kan det gå att räkna ut effekten per hektar, förutsatt att budgeten går åt. Effekten beror också givetvis på markägarens vilja att söka stödet. Den viljan påverkas främst av stödnivåns storlek i relation till värdet av bibehållen eller annan markanvändning, men också på markägarnas kunskap om åtgärdens betydelse för klimatet och mångfalden.
108 Förslagets konsekvenser för olika aktörer
FÖRSLAGETS KONSEKVENSER FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA Förslaget är att man planerar för ett genomförandeprojekt via LONA och med vidhäftade rådgivnings- och administrationsresurser som ges till Skogsstyrelsen och Länsstyrelserna för sammanlagt en miljard på tio år. De första åren kan utgöras av en uppbyggnadsfas och de sista av en avslutningsfas, vilket betyder att
tilldelningen då är mindre än 100 miljoner per år och mittåren i tioårsperioden är mer. Om gensvaret hos markägarna är positivt och kunskapsutvecklingen visar att potentialen är större än gissningen här kan man förstås också tänka sig en
fortsättning.
FÖRSLAGETS KONSEKVENSER FÖR NÄRINGSLIVET
För lokala företag som utför grävarbeten skapas arbete för cirka 200 miljoner kronor under en tioårsperiod.
Tanken är att det i första hand är mark som är tagen ur bruk från jordbruk men som ändå inte föryngrats optimalt för skogsbruk (alternativt nyligen kalavverkad) som kommer ifråga för åtgärden. Troligtvis är det marker som markägaren av olika skäl inte vill satsa på hög produktion på. Därigenom minskar inte utbudet på virke i speciellt hög grad. Under antagandet att man i realiteten förlorar produktion på 3-5 m3sk per hektar och år minskar utbudet med cirka 150-250 tusen skogskubikmeter
om året för skogsindustrin på sikt. På kortare sikt ökar istället utbudet eftersom det kommer att tidigarelägga slutavverkningar på vissa objekt.
FÖRSLAGETS KONSEKVENSER FÖR HUSHÅLLEN
Tillgången på naturliga våtmarker och därtill hörande växt- och djurliv ökar i landskapet, vilket kan upplevas som positivt (om det inte blir för mycket mygg). I vissa typer avrinningsområden motverkas eventuellt översvämningsrisker
nedströms i någon mån (behöver studeras mer).
BEDÖMNING AV OSÄKERHET KRING KONSEKVENSER
Objekt där man bedömer att en grundvattenhöjning (via GIS-analys kopplad till ett vattenskikt där olika grundvattennivåer kan simuleras) kan skapa problem för grannfastigheter eller infrastruktur ska inte återvätas. Vattendomar ska i normalfallet respekteras. En pott med pengar måste dock sannolikt avsättas för återställning av projekt där effekten blir en annan än den avsedda. Möjligen måste risken för ökad myggförekomst beaktas i vissa fall där det finns boende eller sommarstugor i närområdet?
109 Förslagets kostnadseffektivitet
FÖRSLAGETS KOSTNADSEFFEKTIVITET I FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA BEFINTLIGA ELLER TÄNKBARA STYRMEDEL ELLER ÅTGÄRDER
Kostnaden för åtgärder i Klimatklivet skattades förr 2015 och 2016 strax under 400 kronor per ton minskade ton CO2e-utsläpp. Här bedömer vi att kostnaden kan
stanna på under 110 kronor/ton CO2e.
BESKRIVNING AV ANALYSEN AV FÖRSLAGETS KOSTNADSEFFEKTIVITET Återvätning bedöms ge en minskning i nettoutsläpp av växthusgaser på i genomsnitt runt 280 ton/hektar under kommande fyrtioårsperiod86 (cirka 7 ton
CO2/år och hektar) till en engångskostnad på 20-30 tusen kronor per hektar eller
70-110 kronor/ton CO2e). Om 50 000 hektar återväts minskar nettoutsläppen
således med runt 0,3-0,4 Mton CO2e per år. De utsläpp som Sverige idag redovisar
till IPCC som effekt av dikning minskar med ungefär det dubbla (0,6-0,8 Mton CO2e per år) eftersom man inte räknar in naturlig metanavgång från våtmarker och
substitutionsnyttan av biomassaproduktion på dikad mark (den realiserade) finns i andra sektorer och länder (delvis). Detta bedöms således kunna åstadkommas med en investering på i storleksordning en miljard kronor, varav merparten går till åtgärden och engångsersättning för förlorat markvärde till markägaren och en mindre del till rådgivning, efterkontroll och administration. En testverksamhet i medelstor skala behövs för att kostnaden ska kunna skattas mer exakt.
BEDÖMNING AV OSÄKERHET I KOSTNADSEFFEKTIVITET
Osäkerheten i kostnadseffektivitet är i nuläget relativt stor, men kommer att minska påtagligt rörande kostnader för rådgivning, tillstånd och administration om en försöksverksamhet kan genomföras under kommande år. Det finns också en stor osäkerhet i hur stor arealpotentialen är för åtgärder där markägarens intresse sammanfaller med lämplighet (t.ex. att inte grannfastigheter eller infrastruktur påverkas). Den osäkerheten hindrar emellertid inte att man sätter igång och genomför bra projekt i takt med att ansökningar kommer in.
Förslagets genomförbarhet
BEDÖMNING AV REGERINGENS RÅDIGHET
Vi bedömer att regering har rådighet att initiera en första fyraårsperiod av det här uppdraget.
EVENTUELLA KOSTNADER FÖR FÖRSLAGET OCH DESS FINANSIERING Att behandla 50 000 hektar där markägarens intresse för åtgärden sammanfaller med kostnadseffektiv klimatnytta och lämplighet i övrigt bedöms kosta cirka en
86 Dikningen bedöms ge en nedbrytning som kan pågå o förminskad takt i runt 40 år framåt, sedan
110
miljard kronor. Genomförandet av en sådan åtgärd sprids lämpligen ut över en tioårsperiod.
BEHOV AV SÄRSKILDA BEMYNDIGANDEN
För vissa återvätningsobjekt kan så kallade vattendomar beröras, vilket möjligen kan kräva speciellt fokus från juridiskt håll.
Övrigt
YTTERLIGARE ANALYSER OCH ÖVERVÄGANDEN KRING FÖRSLAGET Jordbruksverket har 2018 redovisat regeringsuppdrag inom området87.
SAMSYN KRING UNDERLIGGANDE ANALYSER OCH BEDÖMNINGAR
Vår bedömning är att det i stort råder samsyn kring bedömningen av kunskapsläget i fråga om nyttan med återvätningsåtgärder för klimat och biologisk mångfald hos alla berörda myndigheter och de mest initierade forskarna på området, samtidigt som alla erkänner att det finns osäkerheter i skattningen av de flesta ingående parametrarna. Energimyndigheten har avvikande mening angående kunskapsläget om nyttan.
Naturvårdsverkets beredning och
ställningstagande
Samsyn
I temaområdets arbete ingick representanter från: Boverket, Energimyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Försvarsmakten, Jordbruksverket, Konjunkturinstitutet, länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Sida, Skogsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning.
Förslaget har arbetats fram av: Energimyndigheten, Jordbruksverket,
Naturvårdsverket, Sida, Skogsstyrelsen och Sveriges geologiska undersökning. Arbetsgruppen har enats om ursprungsförslaget så som det var formulerat vid tillfället för synpunkter hösten 2018. Av de myndigheter som har ingått i arbetsgruppen inom temaområdet Bekämpa klimatförändringen har
Energimyndigheten meddelat att de inte står bakom förslaget så som det var formulerat vid tillfället för synpunkter hösten 2018.
Sammanfattning av externa synpunkter
Externa synpunkter är i huvudsak mycket positiva till förslaget. Flera av de tillfrågade organisationerna understryker dess positiva potential för biologisk mångfald och förutsättningarna att återskapa bristhabitat i landskapet. Det framförs också att förslaget bör innehålla delar som försäkrar att återvätningen inte skadar
111
andra miljö- och kulturvärden eller skapar nya miljöproblem. En annan synpunkt är att åtgärden tjänar på att fokusera på särskilda marker för att optimera resultatet. Energimyndigheten har avvikande mening angående kunskapsläget om nyttan. De externa kommentarer och synpunkter som inkommit till Naturvårdsverket finns samlade i sin helhet i Naturvårdsverkets ärendehanteringssystem, ärende NV- 07521-18.
Naturvårdsverkets ställningstagande
Efter att ha tagit del av de externa synpunkterna och genomfört en samhällsekonomisk bedömning har Naturvårdsverket gjort följande ställningstagande:
Naturvårdsverket föreslår att regeringen ger Skogsstyrelsen i uppdrag att genomföra förslaget i ett första skede som en testverksamhet för att bättre kunna uppskatta lämpliga ersättningsnivåer för stödet. De marker man bör sikta in sig på under testperioden är dikade skogliga torvmarker som har mycket låg produktivitet samt övergivna, tidigare agrara, torvmarker som har ett stort torvdjup men som inte övergått till produktiv skogsmark.
Naturvårdsverket vill betona att det är viktigt att man så långt det är möjligt åberopar principen att det är förorenaren som ska betala för att återställa så långt det är möjligt.
112