Avgränsningar och strategi för genomförande Arbetsgruppen har utgått från de ingående myndigheternas pågående arbete med att
Förslag 7: Gemensam kunskap om livsmedelskonsumtionens
miljöpåverkan
Kortfattad beskrivning av ursprungsförslaget
Ökade resurser till ökat och fördjupat myndighetssamarbete för:
1. Myndighetsplattform för kontinuerliga kunskapssammanställningar om sammanvägda miljöaspekter inom hållbar konsumtion och produktion av livsmedel.
2. Riktade utbildnings- och kommunikationsinsatser om hållbar konsumtion och produktion av livsmedel, med avseende på miljömässig hållbarhet i första hand. YTTERLIGARE ANALYSER OCH ÖVERVÄGANDEN KRING FÖRSLAGET: Förslaget kan, utöver de direkta effekterna som kommunikationsinsatserna förväntas ge, också ses som en förutsättning för att i förlängningen ta fram
styrmedel som har en större effekt på konsumtionen och produktionen av livsmedel än vad informativa styrmedel traditionellt har.
Analys av miljöproblemet, aktörerna och deras drivkrafter MILJÖPROBLEMET
Livsmedel är ett viktigt område inom hållbar konsumtion och produktion som är starkt kopplat till flera av de nationella miljömålen, generationsmålet och de globala målen för hållbar utveckling. Produktionen påverkar miljön både positivt och negativt. Negativt bland annat genom utsläpp av växthusgaser, övergödning, minskad biologisk mångfald och spridning av kemikalier. En del mat har stor påverkan på miljön, en del har mindre. Omfattningen beror såväl på vad som produceras som hur det produceras. Ungefär 60 procent av livsmedlen som konsumeras i Sverige är producerade utanför landets gränser. Detta innebär att vi med vår konsumtion påverkar miljön i andra länder. Såväl produktion som konsumtion av livsmedel är beroende av en global marknad då en stor andel av maten vi äter importeras. Mot bakgrund av detta är generationsmålets
internationella perspektiv mycket relevant, dvs. att miljömålen ska nås utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
Livsmedelsproduktionen har även många positiva effekter för miljön och
samhället. Djurhållning har till exempel positiva effekter för odlingslandskapet och den biologiska mångfalden. Dessutom är livsmedelsproduktion livsavgörande för oss människor till skillnad från mycket annan miljöbelastande konsumtion.
66
Några nationella miljömål är särskilt kopplade till produktionen av livsmedel: • Begränsad klimatpåverkan – är kopplat till utsläpp av växthusgaser i
samband med djurhållning, produktion av handelsgödsel, avskogning, energiförbrukning, transporter m.m.
• Giftfri miljö – handlar om problemen med farliga kemiska ämnen som människan framställt och som när de sprids kan hota människors hälsa och miljön. Farliga kemiska ämnen kan hota livsmedelsproduktionen
exempelvis genom kadmium och andra föroreningar i åkermark, bidöd, tungmetaller i fisk, förorenat dricksvatten och bevattningsvatten.
• Ingen övergödning – är kopplat till läckage av näringsämnen från jordbruk. • Levande sjöar och vattendrag – handlar och vattenkvaliteten som i sin tur
påverkar dricksvatten och livsmedel.
• Hav i balans samt levande kust och skärgård – handlar om att
fiskebestånden ska vara stabila och att fiskemetoderna inte ska skada havs- och skärgårdsmiljön.
• Ett rikt växt- och djurliv – handlar om att den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt.
• Ett rikt odlingslandskap – handlar om att bevara markens förmåga att producera mat samt biologisk mångfald och kulturmiljöer som kan kopplas till odlingslandskap. Bland annat är betande djur en förutsättning för att bevara artrika betesmarker och ett öppet landskap.
Ur ett hållbarhetsperspektiv finns även sociala och ekonomiska aspekter såsom att livsmedelsproduktionen har ett värde som bidrar till arbetstillfällen och tillväxt för landsbygden, samt även i utvecklingsländer. Det finns flera andra miljöfördelar med svensk livsmedelsproduktion25. Dessutom är det den produktion som svenska
medborgare har störst möjlighet att påverka. Andra viktiga aspekter av en hållbar produktion och konsumtion är folkhälsa, djurvälfärd, antibiotikaresistens och beredskap.
Sammantaget är hållbar konsumtion och produktion av livsmedel ett komplext område med många aspekter som berör samtliga tre hållbarhetsdimensioner, och där det förekommer målkonflikter.
AKTÖRER OCH DRIVKRAFTER
Aktörerna som berörs är privata konsumenter, offentliga upphandlare, restauranger, livsmedelsproducenter, dagligvaruhandel, offentliga beslutsfattare, forskare och intresseorganisationer.
Det finns ett ökat fokus på hållbarhet i samhället vilket inte minst syns i media. Det finns indikationer på att många konsumenter gör val som de uppfattar som mer hållbara (eller hälsosamma). Det visar till exempel den stora ökningen av den ekologiska försäljningen i Sverige de senaste åren. Köttkonsumtionen minskar,
67
från en hög nivå, för första gången på länge, vilket gäller alla köttslag utom lamm. Samtidigt väljer konsumenterna i ökad utsträckning svenskt kött, enligt
Jordbruksverket (2018)26. Andelen konsumenter som själva ser sig som
vegetarianer eller flexitarianer ökar också stadigt. Bland unga är andelen hög. Den minskade totala köttkonsumtionen kan bero på kostråd och övergången till mer svenskt kött kan bero på ökad information om produktionsaspekter såsom antibiotikaanvändning och djurvälfärd. Det finns positiva tendenser, men
förändringen är ännu inte tillräcklig och behöver skyndas på. Det är också viktigt att påpeka att information som sådan inte är tillräckligt för att förändra
konsumentbeteenden. Flera faktorer styr konsumenters val, som till exempel priset och hur andra agerar (normer).
Även offentliga aktörer konsumerar stora mängder livsmedel. Varje dag serveras 3 miljoner måltider i vård, skola och omsorg. År 2016 köpte stat, kommuner, landsting och regioner livsmedel och måltidstjänster för cirka 12 miljarder kronor. Alla offentliga måltider måste upphandlas och är därmed politiskt styrbara vilket innebär möjligheter. Påverkas leverantörssidan att erbjuda hållbara produkter och tjänster till offentlig sektor kan dessa också erbjudas till den privata marknaden. Den offentliga affären kan då bli ett effektivt verktyg och ge hög utväxling av skattebetalarnas pengar för att nå samhälleliga mål.
Hur enkelt det är att agera miljömässigt hållbart är en avgörande faktor för hur konsumenten agerar. Branschen tillhandahåller i olika grad av information till konsumenter. De senare leden i kedjan påverkar även livsmedlens pris,
sammansättning, märkning, marknadsföring som i sin tur påverkar konsumentens val. De val som aktörerna gör spelar också roll för vilket utbud som finns att välja på. Olika aktörers insatser bör fokusera på att göra det lättare för konsumenter att agera mer hållbart, till exempel genom att lyfta goda alternativ och visa på
inspirerande exempel, eller arbeta mer systematisk med exempelvis choice editing eller nudging. Inom en stor del av livsmedelsproduktionen i Sverige pågår också arbete där aktörerna arbetar med förbättringar och omställning för att reducera klimatpåverkan, omställning mot ökad cirkularitet samtidigt som produktionen effektiviseras.
Det finns många aspekter som en konsument behöver ta hänsyn till för att äta hållbart, och det är svårt att få en helhetsbild. Myndigheterna har redan idag kommunikation som rör livsmedelsproduktionens och konsumtionens
miljöaspekter utifrån våra olika uppdrag. För att nå större effekt kan vi utöka och fördjupa samarbetet för att ge tydligare budskap till konsumenterna. I flera fall kan
26 Jordbruksverket, Konsumtion och förbrukning av kött,
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/konsument/livsmedelskonsumtionisiffror/kottkonsumtio nen.4.465e4964142dbfe44705198.html.
68
det finnas synergier mellan miljö-, djurskydds- och hälsoaspekter som är möjliga att synliggöra och ytterligare konkretisera.
Analys av behov av styrning inom området
Av regeringens handlingsplan för Agenda 2030 framgår som följer: Det finns en stor potential i att, nationellt och globalt, utveckla en hållbar och hälsosam livsmedelskedja. Det finns sällan en enskild insats eller aktör som är tillräckligt verkningsfull för att genomgripande påverka matvanor. Koordinering och
samverkan mellan olika samhällssektorer och nivåer av styrning samt utvecklandet av nationella mål och indikatorer bör vara länkat till multisektoriella strategier. Dessutom behövs kompetenshöjande insatser samt nationella uppföljnings- och övervakningssystem.27
Det behövs alltså sannolikt en bred palett av åtgärder som verkar i samklang för att målen som livsmedelskedjan berör ska kunna uppnås. För uppfyllelse av
generationsmålet förutsätts också ett globalt livscykelperspektiv som innebär minskad negativ påverkan på miljön från livsmedelskonsumtionen, både i och utanför Sverige. För att ta fram sådana styrmedel förutsätts att kunskap om livsmedlens påverkan på hållbarhetsdimensionerna är kända och att eventuella målkonflikter kan hanteras.
Regeringen har prioriterat hållbar konsumtion och produktion med bland annat två strategier:
• Regeringens strategi för hållbar konsumtion28 tar sikte på vad staten kan
göra tillsammans med kommuner, näringsliv och det civila samhället för att underlätta för konsumenter att agera hållbart. Ett exempel är forum för miljösmart konsumtion29 vid Konsumentverket som ska samla
samhällsaktörer som vill underlätta för människor att konsumera mer hållbart. Detta sker genom en mötesplats för utbyte av kunskap, idéer och lösningar för att förbättra våra konsumtionsmönster. Livsmedel är ett viktigt område.
• I regeringens livsmedelsstrategi30 finns ett tydligt fokus på en hållbar
livsmedelskonsumtion. Man anger att den svenska livsmedelsproduktionen i ett internationellt perspektiv är mer miljö- och klimateffektiv och har en hög standard inom djurskydd och djurhälsa. Man resonerar att en del i att minska negativ påverkan på miljö från livsmedelskonsumtionen är att öka den inhemska produktionen.
27 Regeringens Handlingsplan Agenda 2030 – 2018 – 2020. Fi 2018:3. 28 Strategi förhållbar konsumtion, utdrag ur budgetpropositionen för 2017. 29 https://www.forummiljosmart.se/.
30 Regeringens proposition 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige − fler jobb och hållbar tillväxt i
69
Dessutom pågår bland annat uppdrag om att minska matsvinnet respektive att öka den ekologiska produktionen.
Kvalitetssäkrad kunskap är mycket viktigt för att kunna fatta välinformerade beslut. En annan lika viktig del är att kunskapen når konsumenter eller översätts till konkreta stöd för praktisk handling. Mot bakgrund av detta lämnas här förslag som innebär ökade resurser till myndighetssamarbete för att kontinuerligt ta fram kunskapssammanställningar samt riktade utbildnings- och kommunikationsinsatser.