Närproducenter av drivmedel
Förslag 5: Pilotstudie Regionala center för beredskapslivsmedel
Kortfattad beskrivning av ursprungsförslaget
Förslaget är att genomföra en pilotstudie för att bedöma hur regionala
organisationer baserat på befintliga naturbruksgymnasier kan utgöra ett lokalt beredskapscenter för en ökad livsmedelsberedskap som en del i en snabbare omställning till en fossilfri livsmedelsproduktion.
Tanken är att genomföra denna inledande pilotstudie med geografisk spridning av naturbruksgymnasier fördelat med ett gymnasium inom varje militärregion.23
Resultatet för studien föreslås utgöra underlag för ett fortsatt arbetet för en uppbyggnad av regionala livsmedelsberedskapscenter.
Förslaget är att Jordbruksverket får i uppdrag av regeringen att i samverkan med Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Skolverket och Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap genomföra pilotstudien.
I den nyligen publicerade rapporten ”Livsmedelsproduktion ur ett
beredskapsperspektiv ”24 görs bedömningen att den låga självförsörjningsgraden av
insatsmedel till jordbruket är ett större problem än den låga självförsörjningsgraden av livsmedel. En fossil- och giftfri livsmedelsproduktion baserat på en inhemsk tillverkning av insatsmedel skulle dramatiskt minska importberoendet och därmed öka motståndskraften mot störningar. De tekniska lösningarna för att ställa om till ett fossilfritt lantbruk finns redan idag men det produceras inte tillräckliga mängder av vare sig alternativa drivmedel eller gödsel för att genomföra en omställning. Den bästa livsmedelsberedskapspolitiken för ett nytt civilt försvar är därför att införa politiska styrmedel och genomföra satsningar för att snabba på en omställning till fossilfritt lantbruk.
Sverige bedöms ha unikt goda förutsättningar och skäl till att aktivt driva på utvecklingen mot en livsmedelsproduktion som baseras på lokala – giftfria kretslopp. Det nyligen fattade beslutet om uppbyggnad av ett civilt försvar stärker detta skäl ytterligare.
Det svenska lantbruket har i dagsläget ett mycket stort importberoende av
1. Fossil energi (vilket adresseras i förslag ”beredskapskontrakt som hävstång för omställning”)
23 Militärregioner Syd, Väst, Mitt och Nord:
https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/militarregioner/.
24 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv,
50
2. Insatsvaror (utsäde, foder, gödsel och växtskyddsmedel) som till stor del bygger på fossila resurser (direkt eller indirekt)
3. Material baserat på fossila resurser (till exempel plast för inkapsling av ensilage)
I ett scenario där den svenska importen av fossil energi- och fossilt baserade insatsvaror stoppas alt. starkt begränsas så kommer den nationella
livsmedelsproduktionen drabbas mycket hårt. En produktion från lantbruk som har helt (”inom gården”) kretsloppsbaserad produktion vid kris bedöms inte kunna upprätthålla tillräcklig produktion utan en beredskapsproduktion kommer i hög grad förutsätta tillgång till insatsvaror från lokala (företrädesvis
kretsloppsbaserade) resurser.
För att lantbrukare ska kunna klara en omställning kommer det att krävas långsiktiga satsningar inom kompetens-metod-, produkt-, infrastruktur och marknadsutveckling.
Vid en kris kommer lantbruket behöva göra stora omställningar i sin produktion vilket kan innebära behov av andra insatsvaror, maskiner, kompetens.
Grundtanken är att på naturbruksgymnasierna skapa förutsättningar för att beredskapslivsmedel (i begränsad skala) produceras löpande på ett hållbart sätt baserat på de lokala kretsloppen.
Dagens marknad saknar, i tillräcklig grad, näringsidkare som har fokus på de insatsvaror och livsmedel som krävs vid en beredskapsproduktion. Bedömningen är att det kommer vara svårt att få en marknadsaktör att agera som sammanhållande för beredskaps-produktionen varför naturbruksgymnasier skulle kunna fylla denna funktion. Naturbruksgymnasierna skulle utgöra ett center för att hålla och utveckla kompetens samt för att producera och i kris tillhandahålla övriga
livsmedelsproducenter med viktiga insatsvaror resurser samt bedriva en viss mängd egen produktion av ”beredskapsgrödor/-livsmedel”. Utöver naturbruksgymnasierna kan Hushållningssällskapen (HS), Lantbrukskooperationen, Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) samt Jordbruksverket (SJV) vara organisationer som ingår i en beredskapsstruktur för lantbrukets insatsvaror. Ett effektivt samarbete mellan stat och näringsliv är mycket viktigt och erfarenheter kan dras från Finlands livsmedelsberedskaparbete där bl.a. Lantmännen ingår. Det finns även flera s.k. ”gröna kluster” (Vreta Kluster, Agro Väst, Partnerskap Alnarp m.fl.) som kan utgöra en viktig del i den regionala strukturen.
Fiskenäringen och dess koppling till livsmedelsberedskap är mycket viktig och med tanke på naturbruksgymnasiernas nuvarande uppbyggnad och inriktning så måste studien ta försörjning från marina miljöer i beaktande.
51
I den föreslagna pilotstudien bör därför eventuellt behov av förstärkning av naturbruksgymnasierna alt. andra aktörsstrukturer (nationellt alt. inom en/flera regioner baserat på lokala förutsättningar) analyseras.
Skälet till att naturbruksgymnasier föreslås vara ”huvudspåret” som nod för beredskapscenter är att:
- det bedöms vara svårt att få marknadsaktörer själva under kommersiella villkor grund kan bygga upp och vidmakthålla denna struktur – tjänst (att producera för beredskap, lagerhålla insatsvaror för beredskap, vara kompetensnod för beredskapsproduktion m.m.)
- det är svårt att upphandla denna tjänst på den öppna marknaden då det saknas marknadsekonomiska incitament samt att den måste byggas upp och ha kontinuitet över lång tid
- de har ett pedagogiskt intresse av att bygga – utveckla kunskap inom området för kommande generationer av lantbrukare
- de har ofta en koppling – roll till kommunal – regional samhällsviktig måltidsproduktion (skola, vård och omsorg)
- de har en bred geografisk spridning över landet - de har areal, fysiska anläggningar och maskiner
- de kan utgöra (till näringslivet) kompletterande testbädd för metod och produktutveckling
- de kan upprätthålla en viss produktion av krislivsmedel och insatsvaror även vid icke kris.
- de skulle genom sina anläggningar kunna utgöra kopplingen mellan ”stad och land” när det gäller logistiken från landsbygden in i centralorter-städer. Analys av miljöproblemet, aktörerna och deras drivkrafter
DRIVKRAFTER
Sverige har påbörjat och står inför ett antal stora och långsiktiga
samhällsövergripande utvecklingssatsningar som starkt kommer påverka den framtida naturresursanvändningen.
Drivkrafterna för denna utveckling är i hög grad kopplat till säkerhetsfrågor och klimatets akuta situation som samtidigt skapar stark drivkraft för omställning till ett fossil- och giftfritt samhälle.
Den stora utmaningen kring uppbyggnad – förstärkning av totalförsvaret innebär samtidigt en unik möjlighet till en snabb och transformativ omställning av samhället.
Flera nationella utredningar pekar på att en snabb samhällsomställning måste ske mot ett fossilfritt samhälle i en cirkulär ekonomi.
Behovet av en ökad nationell förmåga att producera livsmedel vid kris har alltmer aktualiserats vilket givet Sveriges unika förutsättningar genom avsaknad av fossila
52
resurser skapar drivkraft för snabb omställning till en hållbarare livsmedelsproduktion.
MILJÖUTMANINGEN
Uppbyggnad av totalförsvaret, landsbygdsutvecklingen,
klimatanpassningsåtgärder, samt allmän förstärkning av samhällets motståndskraft (bl.a. avseende energi-, material- och livsmedelssäkerhet) ska genomföras i samma rumsliga sammanhang. Detta kommer kräva en bred och långsiktigt stabil
samverkan mellan lokala offentliga och näringslivsaktörer samt en långsiktig och gemensam nationell och regional politisk enighet och styrning.
Dessa satsningar kan innebära hot såväl som möjligheter för miljöutvecklingen i Sverige såväl som internationellt.
I ambitionen att ställa om till ett fossilfritt samhälle så kan en allt högre grad av lokal omvandling av biomassa för olika samhällsbehov (näring, energi, kemikalier, läkemedel och material) om det görs på ett felaktigt sätt hota djur och växtlivet, hota våra myllrande våtmarker, bidra till ökad övergödning och negativt påverka våra sjöar.
Följande strukturella hinder är identifierade för ett fungerande affärs- och flödeskretslopp som bidrar till ett hållbarare naturbruk:
- Avsaknad av testbäddar för alternativa växtskyddsmedel – rensningstekniker
- Avsaknad av logistiklösningar inkl. aktörer och kommersiella villkor för kretsloppsflöden
- Avsaknad av kompetens och areal för beredskapsproduktion livsmedel I den nyligen publicerade rapporten ”Livsmedelsproduktion ur ett
beredskapsperspektiv” görs bedömningen att den låga självförsörjningsgraden av insatsmedel till jordbruket är ett större problem än den låga självförsörjningsgraden av livsmedel. Ett fossilfritt jordbruk med inhemsk tillverkning av insatsmedel skulle dramatiskt minska importberoendet och därmed öka motståndskraften mot störningar. De tekniska lösningarna för att ställa om till ett fossilfritt lantbruk finns redan idag men det produceras inte tillräckliga mängder av vare sig alternativa drivmedel eller gödsel för att genomföra en omställning. Den bästa
livsmedelsberedskapspolitiken för ett nytt civilt försvar är därför att införa politiska styrmedel och genomföra satsningar för att snabba på en omställning till fossilfritt lantbruk.
En regional/lokal produktion av fossilfria bränslen till lantbruket som möjliggör livsmedelsproduktion även i en avspärrningssituation eller situation där
bränsletransporter till lantbruket inte kan genomföras/prioriteras, är av stor vikt för att bygga motståndskraft samtidigt som man ökar omställningen från fossila bränslen till biobaserade diton.
53 AKTÖRER