Kortfattad beskrivning av ursprungsförslaget
Regeringen avsätter medel för att kommuner, länsstyrelser, privata aktörer och organisationer ska kunna påskynda arbetet för Giftfri miljö. Medlen ska syfta till att:
1. Finansiera samverkan och ett antal nyckelprojekt som flera aktörer kan medverka i och gynnas av.
2. Finansiera insatser för ökad kunskap om människors och miljöns exponering för kemiska ämnen, vilket kräver vidare resurser såsom till exempel för kartläggningar, andra utredningar och analyser.
3. En eller flera kompetensnoder som kan stötta företag, utbildningsväsendet, andra organisationer i att substituera farliga ämnen.
4. Bidra till sökbara medel för företag, myndigheter och ideella organisationer för projektverksamhet som bidrar till en giftfri miljö. 5. Ett förstärkt samarbete med Substitutionscentret vid RISE.
6. Förstärka myndigheternas och kommunernas kompetens inom toxikologi, ekotoxikologi, riskhantering och miljökommunikation.
Analys av miljöproblemet, aktörerna och deras drivkrafter Analysen nedan består av utdrag ur tidigare års miljömålsuppföljningar av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.
Någon entydig riktning för utvecklingen av miljö- och hälsotillståndet för
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö kan inte anges. Ämnen som mäts och övervakas i miljön visar olika trender. Halterna av flera välkända särskilt farliga, och sedan länge förbjudna eller begränsade miljögifter minskar. För bioackumulerande och långlivade ämnen som redan är spridda i varor, byggnader och miljön sker
minskningen långsamt. För flertalet ämnen saknas dock underlag för att ange halter eller utvecklingsriktning. Samtidigt motverkas miljökvalitetsmålet av en ökande konsumtion och ökad kemikalie- och varuproduktion som bidrar till ökad diffus spridning av farliga ämnen, såväl regionalt som globalt.38
Analyser av ett flertal miljögifter i modersmjölk och blod visar att halterna av reglerade ämnen har minskat medan ämnen som inte har uppmärksammats och reglerats däremot har ökat, som till exempel vissa långlivade högfluorerade ämnen.39
38 Naturvårdsverket 2018. Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2018.
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6833-2.pdf?pid=22054.
78
Uppskattningar visar att kostnaden för vård och minskad produktivitet som orsakats av hormonstörande ämnen uppgår till minst 157 miljarder euro per år inom EU. Frakturer orsakade av kadmium kostar det svenska samhället 4 miljarder kronor per år. EU-författningarna på området har inte implementerats i den takt som det ursprungligen var tänkt.40
Under de senaste åren har stora förskjutningar har skett avseende var den största kemikalieproduktionen sker. År 2005 hade EU den största marknadsandelen av världsmarknaden med 28 procent. År 2015 hade bilden förändrats markant då Kina hade en marknadsandel på 40 procent. Hela Asien har en marknadsandel strax över 60 procent. Förändringarna innebär att en allt större del av produktionen av varor och kemikalier sker i länder med en bristfällig kemikaliekontroll. Det ökar riskerna för allvarliga hälso- och miljöproblem inte bara i dessa länder utan även globalt. Vid import av varor saknar vi i många fall kunskap och kontroll över vilka farliga ämnen som kommer in till Sverige och EU41.
Analys av behov av styrning inom området
Giftfri miljö är ett av de miljökvalitetsmål som anses bedöms vara svårast att nå.
Det finns behov av ökade resurser för mer kompetens inom kemikalieområdet hos många nyckelaktörer, bland annat i kommunerna och på länsstyrelserna. Det finns också stor okunskap om hur farliga kemikalier används och hur befolkning och miljön blir exponerad. Än så länge finns det få goda exempel på lokalt och regionalt arbete att inspireras av och framför allt saknas det pengar att finansiera projekt med.
Det lokala miljöarbetet styrs till stor del av pengar som finns att söka. LIP, NIP, LONA, LOVA, KLIMP, Energieffektiviseringsstödet och Klimatklivet har varit starkt bidragande till att svenska kommuner lyckats starta upp och genomföra projekt inom naturvård, vattenvård och klimat- och energiarbete. För lokalt och regionalt arbete med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är det svårt att hitta extern finansiering, förutom för arbete med delmålet efterbehandling av förorenade områden, där pengarna från Naturvårdsverket har gjort det möjligt att bygga upp organisationer och kompetens på lokal- och regional nivå.
För att slippa stora framtida kostnader är det viktigt att också, i likhet med klimatfrågan, kunna arbeta förebyggande med att minska riskerna med farliga kemiska ämnen på lokal och regional nivå. För att detta ska ske behövs kompetens och att arbetet prioriteras.
40 Naturvårdsverket 2015. Styr mot sikte på miljömålen. Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av
miljömålen 2015.
79
Sveriges ekokommuner, Kommunala miljöchefer samt miljönätverk och ansvarig länsrådsgrupp vid länsstyrelserna har under 2017 skickat en skrivelse som en inlaga till kommande budgetproposition att avsätta medel till arbete för en giftfri miljö.
Förslagets effekter på olika samhällsmål VÄNTAD EFFEKT AV FÖRSLAGET, PÅ MILJÖMÅLEN
Förslaget syftar till att bidra till uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, där det lokala och regionala arbetet behöver accelereras. Genom att stärka
kompetensen hos myndigheter, öka kunskaper hos allmänhet och verksamheter om exponering, möjliggöra för kompetensnoder och stärka samarbetet mellan de lokala och regionala myndigheterna med Substitutionscentret vid RISE förväntas arbetet mot en giftfri miljö kunna påskyndas.
EVENTUELLA VÄNTADE EFFEKTER AV FÖRSLAGET, PÅ ANDRA MÅL ÄN MILJÖMÅLEN
Åtgärder som bidrar till en giftfri miljö bidrar också till en bättre folkhälsa då många kemikalier som sprids i miljön misstänks bidra till flera folksjukdomar, som utöver den ohälsa som föranleds även leder till stora kostnader för samhället. BESKRIVNING AV ANALYSEN AV FÖRSLAGETS EFFEKTER PÅ OLIKA MÅL Förslagets effekter på olika samhällsmål bygger på de åtgärder och satsningar som aktörerna ansöker om och genomför, vilket gör att nyttan är svår att bedöma i detta skede.
Förslagets konsekvenser för olika aktörer
FÖRSLAGETS KONSEKVENSER FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA
De huvudsakliga konsekvenserna för offentliga finanserna ligger under utgifter, se avsnittet Förslagets genomförbarhet.
FÖRSLAGETS KONSEKVENSER FÖR NÄRINGSLIVET Ringa
FÖRSLAGETS KONSEKVENSER FÖR HUSHÅLLEN Ringa
BEDÖMNING AV OSÄKERHET KRING KONSEKVENSER Konsekvenserna av detta förslag rymmer en viss osäkerhet.
80 Förslagets kostnadseffektivitet
FÖRSLAGETS KOSTNADSEFFEKTIVITET I FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA BEFINTLIGA ELLER TÄNKBARA STYRMEDEL ELLER ÅTGÄRDER
Styrmedlet föreslås komplettera andra administrativa och ekonomiska styrmedel inom kemikalieområdet som i sig inte är tillräckliga för att målet om en giftfri miljö ska uppnås. Sökbara medel för insatser som bidrar till en giftfri miljö är nödvändigt för att öka takten i arbetet med att driva på den utveckling som krävs för att skapa nya lösningar och driva på det arbete som behövs för att
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska uppnås.
Förslaget tillåter stor flexibilitet i vilka åtgärder som sedan genomförs. Eftersom medlen är sökbara, bedöms kostnadseffektiviteten och verkningsfullheten av åtgärderna i varje fall och jämförs med varandra. På så vis tilldelas medel till de åtgärderna med den relativt högsta kostnadseffektiviteten. I en sådan jämförelse framgår dock inte hur pass effektiv åtgärden är jämfört med åtgärder som inte sökt stöd. Genom effektiv vägledning och informationsspridning av förslaget ökar sannolikheten att fler aktörer söker så att de effektivaste åtgärderna ges stöd. BEDÖMNING AV OSÄKERHET I KOSTNADSEFFEKTIVITET
Kostnadseffektiviteten av detta förslag är svåra att bedöma. Effektiviteten bedöms snarare i samband med de enskilda ansökningarna för åtgärder.
Förslagets genomförbarhet
BEDÖMNING AV REGERINGENS RÅDIGHET
Regeringen har rådighet över förslaget i den utsträckning regeringens budgetförslag kan fastställas.
EVENTUELLA KOSTNADER FÖR FÖRSLAGET OCH DESS FINANSIERING De huvudsakliga kostnaderna för att genomföra förslaget ligger i potten av sökbara medel. Denna summa kan förslagsvis hållas relativt låg i ett inledningsskede och sedan succesivt öka efter utvärderingar. Som en jämförelse med andra sökbara medel inom miljöområdet kan de lokala naturvårdssatsningarna (LONA) och Klimatklivet nämnas. Under de tre första åren av LONA fördelade staten 300 miljoner kronor till kommuners och ideella föreningars naturvårdsarbete. Under Klimatklivets första fyra år beviljades investeringsstöd som uppgick till 2,8 miljarder kronor42. För sanering av förorenade områden avsätter Naturvårdsverket
cirka 550 miljoner kronor43. Storleken på olika miljöstöd har således varierat, och
stödpotten i detta föreslag behöver vidare utredas44.
42 https://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/bidrag-och-
ersattning/bidrag/klimatklivet/lagesbeskrivning-klimatklivet-2018-04-12.pdf.
43 https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-
omrade/Fororenade-omraden/Finansiering-av-efterbehandling/.
44 För ytterligare jämförelser, se Söderholm, Patrik och Hammar, Henrik, 2005. https://www.diva-
81
Initialt kommer även kostnader uppstå för att ta fram ett system för att hantera ansökningarna behöva upprättas. Dessutom tillkommer administrativa kostnader för hantering av ansökningar, samt viss vägledning.
Förslagsvis ställs ett motkrav på finansiering på från den sökande. Detta för att den sökande ska visa att området är prioriterat.
Naturvårdsverkets beredning och
ställningstagande
Samsyn
I temaområdets arbete ingick representanter från: Boverket, Försvarsmakten, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen,
Konsumentverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, länsstyrelserna,
Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning, Strålsäkerhetsmyndigheten, Tillväxtanalys, Trafikverket och Upphandlingsmyndigheten.
Förslaget är baserat på en skrivelse från Sveriges Ekokommuner, Sveriges
kommunala miljöchefer, Miljönätverket (länsstyrelserna), och Länsrådsgrupp 6 till Miljö- och energidepartementet 2017-11-21. Förslaget har sedan bearbetats av länsstyrelserna, Kemikalieinspektionen, Trafikverket och Naturvårdsverket. Arbetsgruppen har enats om ursprungsförslaget så som det var formulerat vid tillfället för synpunkter hösten 2018. Av de myndigheter som ingått i arbetsgruppen inom temaområdet Hållbar konsumtion och produktion har Boverket meddelat att de inte står bakom förslaget så som det var formulerat vid tillfället för synpunkter hösten 2018.
Sammanfattning av externa synpunkter
Externa synpunkter är i huvudsak positiva till förslaget, men Boverket, Folkhälsomyndigheten och delar av Svenskt Näringsliv anser att förslaget bör konkretiseras, ansvarsförhållanden tydliggöras och att konsekvensanalyserna bör utvecklas.
De externa kommentarer och synpunkter som inkommit till Naturvårdsverket finns samlade i sin helhet i Naturvårdsverkets ärendehanteringssystem, ärende NV- 07521-18.
Naturvårdsverkets ställningstagande
Efter att ha tagit del av de externa synpunkterna och genomfört en samhällsekonomisk bedömning har Naturvårdsverket gjort följande ställningstagande:
Naturvårdsverket föreslår att regeringen ger uppdrag till Kemikalieinspektionen i samverkan med länsstyrelserna att utreda förslaget vidare.
82
I utredningen bör det ingå att avgöra om stödet kan ingå i en del av en redan pågående satsning. Ett förslag är att en utbyggnad av det pågående uppdraget om Giftfri vardag skulle kunna innehålla även detta stöd med för ändamålet
tillkommande finansiering.
Stödet ses som ett viktigt komplement till andra styrmedel och pågående uppdrag såsom kemikalietillsyn och arbetet inom RISE Substitutionscenter. Där
Substitutionscenter sprider kunskap och information om att byta ut farliga ämnen i kemiska produkter och varor kan denna åtgärd utgå från de reella behoven på lokal och regional nivå för att minska risker förknippade med farliga ämnen i samhället och bidra till riktade och effektiva åtgärder som annars riskerar att inte genomföras. Dialog bör föras med RISE Substitutionscenter för att öka den gemensamma effekten av insatserna och för att minimera risken för ineffektivt dubbelarbete. Syftet är att det frivilliga arbetet med kemikalieriskminskning ska stärkas utan att ta kraft och resurser från den myndighetsutövning som måste utföras. Utredningen av förslaget bör, när det gäller framtagning av kriterier för stödet, ta hänsyn till andra viktiga hållbarhetsaspekter såsom beaktande av jämlik hälsa.
83