För att få en långsiktighet i arbetet och för att samverka med målen i
livsmedelsstrategin och Agenda 2030 föreslås en ambition om att arbetet ska fortgå till år 2030. En styrgrupp bör tillsättas med ansvar för projektplan och budget och 34 https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/vaxthusgaser-utslapp-av-svensk-privat- konsumtion/. 35 http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Forskning/Forskning-for- miljomalen/Pagaende-forskning-for-miljomalen/Svensk-konsumtions-miljopaverkan-PRINCE/. 36 https://www.msb.se/Forebyggande/Krisberedskap/MSBs-krisberedskapsvecka/Fakta-om-broschyren- Om-krisen-eller-kriget-kommer-/. 37 Bl.a. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/04/jordbruksverket-ska-jobba-for-okad- ekologisk-produktion/.
72
som utgörs av representanter från Jordbruksverket, Livsmedelsverket,
Konsumentverket, Upphandlingsmyndigheten och Naturvårdsverket. Projekt- och arbetsgrupper för kunskapsplattformen respektive utbildnings- och
kommunikationsinsatserna bör också tillsättas. Vid behov kan också referensgrupper med representanter från livsmedelskedjans aktörer samt
intresseorganisationer kopplas till projektet. Det finns goda skäl att koppla samman den föreslagna plattformen med Forum för miljösmart konsumtion som drivs av Konsumentverket. Hur denna samverkan ska utformas och i vilken utsträckning detta ska ske behöver företrädare för Forumet och projektledningen för plattformen föra en löpande dialog om.
Arbetet inleds med att en gemensam projektplan för projektet tas fram. Det behövs också en gemensam kommunikationsplan som syftar till att samordna och fastställa pågående och planerade utbildnings- och kommunikationsinsatser.
Förslagets effekter på olika samhällsmål VÄNTAD EFFEKT AV FÖRSLAGET, PÅ MILJÖMÅLEN
Förslaget kan förväntas beröra samtliga miljökvalitetsmål. Huvudsakligen berörs
Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt odlingslandskap,
samt Ett rikt växt- och djurliv. Även generationsmålet berörs i och med livsmedelskonsumtionens stora påverkan utanför landets gränser.
EVENTUELLA VÄNTADE EFFEKTER AV FÖRSLAGET, PÅ ANDRA MÅL ÄN MILJÖMÅLEN
Förslagets indirekta effekter påverkar flera andra mål, exempelvis målen om ökad inhemsk produktion i livsmedelsstrategin samt ökad kunskap och fördjupat samarbete enligt regeringens strategi om hållbar konsumtion.
BEDÖMNING AV OSÄKERHET I UTFALL
Liksom i beskrivningen av förslagets effekter på miljömålen förutsätts att den föreslagna kunskapssammanställningen samt kommunikationsinsatserna omsätts till nya produktions- och konsumtionsmönster, osäkerheten i bedömningarna för konsekvenser är således stor.
Förslagets konsekvenser för olika aktörer
FÖRSLAGETS KONSEKVENSER FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA Förslaget förväntas inte ha någon direkt påverkan på de offentliga finanserna, utöver de som beskrivs under rubrik ”Förslagets genomförbarhet” nedan. Indirekta effekter kan uppstå i form av ökade offentliga intäkter som en följd av ökad inhemsk produktion av livsmedel. Detta förutsätter att den föreslagna
kunskapssammanställningen samt kommunikationsinsatserna omsätts till nya produktions- och konsumtionsmönster.
73
FÖRSLAGETS KONSEKVENSER FÖR NÄRINGSLIVET
Förslaget ska bidra till att konsumenter respektive offentliga inköpare ställer om sin konsumtion. Det innebär till exempel att svenska livsmedelsdistributörer och detaljister berörs tex i form av att sortiment påverkas och leverantörskedjor förändras. Den svenska livsmedelshandeln är koncentrerad med ett fåtal stora livsmedelskedjor som säljer huvuddelen av livsmedlen som konsumeras i Sverige idag. Jordbruksföretagen och livsmedelsindustrin i Sverige kan också komma att påverkas då det uppstår ett ökat tryck på hållbara livsmedel.
Ansatsen är att förslaget verkar i positiv riktning för det svenska jordbruket, fiskeribranschen och livsmedelsföretagen som i många fall erbjuder råvaror som producerats på ett mer miljövänligt sätt. Detta stärker svenska företags
konkurrenskraft i linje med livsmedelsstrategin. FÖRSLAGETS KONSEKVENSER FÖR HUSHÅLLEN
Plattformen för kunskapssammanställning har ingen direkt påverkan på hushållen. Förändringar i konsumtionsmönster förväntas istället uppstå genom
kunskapssammanställningens bidrag till andra åtgärder.
Utbildnings- och kommunikationsinsatserna syftar till att påverka konsumenterna till att minska miljöpåverkan från sin konsumtion. Syftet med åtgärden är just att den ska leda till konsekvenser bland konsumenterna. En riktad information till hushållen om livsmedels klimat- och miljöpåverkan kan ge en ökad kunskap om olika livsmedels påverkan vilket i sin tur kan påverka hushållen att välja livsmedel med mindre negativ påverkan på miljön. Det är dock endast de hushåll som är intresserade av att förändra sin konsumtion som kommer påverkas av
informationsinsatserna. Det brukar för informationsåtgärder handla om 10 – maximalt 20 procent av befolkningen. Det gäller också att informationen finns där när den behövs och att den kommer fram till konsumenten. Beroende på hur hushållen förändrar sina matinköp kan de som väljer mer hållbart komma att betala mer för sina livsmedel än de som inte väljer hållbart. Kompletterande styrmedel är som tidigare nämnts nödvändiga.
BEDÖMNING AV OSÄKERHET KRING KONSEKVENSER
Det är svårt att bedöma hur priserna för mer hållbara livsmedel kan komma att utvecklas i framtiden. Detta beror till stor del på hur andra åtgärder och styrmedel påverkar prissättning av livsmedel.
Förslagets kostnadseffektivitet
FÖRSLAGETS KOSTNADSEFFEKTIVITET I FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA BEFINTLIGA ELLER TÄNKBARA STYRMEDEL ELLER ÅTGÄRDER Som nämnts tidigare kan den här typen av förslag inte ensamt uppfylla miljökvalitetsmålen eller generationsmålet. Plattformen ska istället ses som en
74
viktig grund för att på sikt kunna ta vetenskapligt förankrade beslut, såväl för konsumenter som för offentliga beslutsfattare.
För utbildnings- och kommunikationsinsatserna uppstår initialt kostnader för den planering och samordning som föreslås av de pågående och kommande insatserna. Därefter är det möjligt att detta leder till kostnadsbesparingar i och med den förväntade effektivitetsökningen som kommer av en samordning av
kommunikationsinsatserna.
BEDÖMNING AV OSÄKERHET I KOSTNADSEFFEKTIVITET
Det finns av naturliga skäl stora osäkerheter i att beskriva de faktiska miljönyttorna i ett förslag vars nyttor för miljön realiseras först när andra aktörer vidtar åtgärder. Samtidigt ser vi klara vinster i förslaget eftersom den föreslagna samverkan ökar tydligheten i budskapen från myndigheterna, både till konsumenter och andra beslutsfattare.
Förslagets genomförbarhet
BEDÖMNING AV REGERINGENS RÅDIGHET
Regeringen har full rådighet över att organisera en plattform för