Världskommissionen lyfter fram betydelsen av en global etik i rapporten Vår ge-
mensamma framtid:
Vi har försökt visa hur mänsklig överlevnad och mänskligt välstånd kan vara beroende av om man kan lyckas förvandla principerna bakom en hållbar ut- veckling till en global etik. (WCED, 1988, s. 333)
Kemp (2005) beskriver i ett historiskt perspektiv hur idéer om undervisning för världsmedborgare utvecklats från antiken och framåt. Från stoikernas mer sym- boliska uttryck blev världsmedborgartanken i och med Immanuel Kant mer kon- kret. När Kemp (2005, s.13) argumenterar för tanken om världsmedborgaren som central och beskriver den som vår tids idé, tar han stöd hos nutida tänkare: Martha Nussbaum, Jürgen Habermas, Jacques Derrida och Ulrich Beck, för att nämna några.
Med tanken om världsmedborgarskap uppkommer behovet av att klargöra olika perspektiv på global etik. En öppen definition av global etik är etisk re- flektion och etiska teorier som rör globala problem. Global miljöetik beskrivs av Kronlid (2005) kunna ta sig uttryck som tre olika huvudtyper: för det första en miljöetik som fokuserar på gemensamma globala problem, för det andra en univer-
sellt giltig miljöetik, antingen i form av en normativ eller epistemologiskt giltig
global miljöetik och för det tredje en kommunikativ globaletik, med vilket avses en etik som ett slags translokalt61 samtal. Den första varianten är problemoriente- rad. Den uttrycks i termer av de problem som den syftar till att analysera, hantera och lösa. Definitionsgrunden ligger här utanför etiken till skillnad från den som ligger till grund för den andra varianten, den universellt giltiga normativa miljö- etiken. Denna förstås som en samling universellt giltiga etiska principer som ska gälla för alla världsmedborgare (a.a.). The Earth Charter Initiative är ett exempel på en sådan samling etiska principer formulerade i fyra normativa huvudprin- ciper: (1) Respekt och omsorg om den livsuppehållande sociala och ekologiska gemenskapen, (2) Ekologisk integritet, (3) Social och ekonomisk rättvisa samt (4) Demokrati, icke-våld och fred. (The Earth Charter Initiative Handbook, 2004). Det är initiativtagarnas förhoppning att en uppslutning kring Earth Charter skulle kunna bli en grund för :
[…]a shared vision of basic values to provide an ethical foundation for the emerging world community[…] (The Earth Charter Initiative Handbook, 2004, p. 40)
De fyra principerna skulle därmed kunna utgöra en ”gemensam standard uti- från vilken alla individers, organisationers, företags, regeringars och transna- tionella institutioners uppträdande skall ledas och utvärderas” (a.a. p.40, min översättning).
En något mindre krävande form av universellt giltig etik är den epistemolo- giskt universellt giltiga etiken som inte ställer krav på att alla ska kunna enas om de normativa principernas innehåll.
Istället fokuserar man på att det bör finnas ett gemensamt accepterande av de skäl som olika människor över hela jorden i skiftande ekologiska, ekonomiska och sociala sammanhang (skiftande kulturer) anger för att de ska acceptera vissa normativa principer som giltiga. Detta innebär att en epistemologiskt universellt giltig global miljöetik är möjlig att förena med en kulturell moralisk relativism. (Kronlid, 2005, s. 160)
Man är alltså enig om vad som är goda skäl för att man ska kunna godta motsä- gande globala normativa principer. Ett exempel på ett sådant skäl som världssam- fundet genom uppslutningen kring hållbar utveckling enats om, är att mänsk- ligheten har ansvar för att inte ödelägga kommande generationers möjligheter till ett bra liv. Detta skäl kan sedan utmynna i olika principer för olika nationer, kulturer och individer när det gäller konkreta tillämpningar.
Kommunikativ globaletik handlar inte om problem eller innehållsliga aspek- ter utan istället om proceduren genom vilken de etiska principerna kommit till. Istället för ett gemensamt normativt innehåll eftersträvar den en gemensam samtalsstrategi:
Man kan säga att den syftar till att skapa en samtalssituation där olika globa- letiska principer utifrån olika moraliska sammanhang och etikers innehåll kan komma till tals för att ge olika definitioner på vad miljömoraliska globala pro- blem är och vilka moraliska principer vi behöver för att hantera dem. (Kronlid, 2005, s. 162)
Den kommunikativa globaletiken handlar om att erkänna sina egna och andras moraliska gränser som verkliga och giltiga, inte om att övertyga varandra om ”de egna moraliska gränsernas förträfflighet” (a.a.) utan att i samtal överskrida den globala moraliska distansen.
Vilken typ av globaletik som är önskvärd eller möjlig är inte en fråga som dis- kuteras eller görs till föremål för specifik analys i denna studie, men med ovan re- dovisade former av globaletik, ger jag en översiktlig bild av olika synsätt som kan förekomma inom avståndsmoralens geografiska dimension. De avståndsmoralis-
ka perspektiv i den geografiska dimensionen som framträder i Karins, Carls och Matildas berättelser och ställningstaganden, tar sin utgångspunkt i resonemang om rättvisa. De rör fattigdomsfrågor, skillnader i resursförbrukning och välstånd samt skillnader i hur människor drabbas av miljögifter och mineralbrytning. Begreppet ekologiska fotavtryck används av alla tre intervjupersonerna i resone- mangen om konsekvenserna av hög och ojämnt fördelad materiell konsumtion:
Matilda säger att miljö- och resursfrågor ”känns som så självklara saker” för henne ”så det är svårt att sätta i ord” och att ”det hänger ihop med, jaa … att dom
fattiga inte ska ha det så dåligt, ja alltså nån sorts mer rättvis fördelning”.
Hon säger att om alla skulle leva som vi i västvärlden ”då skulle vi behöva 3 jordklot till … ungefär”. Om det är 2 eller 5 jordklot till tycker Matilda inte är det avgörande: ”Jag tycker bara att själva grejen är att det inte går att alla gör som
vi …”
Matilda anför uranbrytning som ”återigen en sån här global rättvisefråga, att vi ska göra nåt i andra länder som vi inte vill göra i vårt: bryta uran”. Frågor där hon för liknande resonemang är klimatfrågan och frågan om skillnader i arbets- förhållanden och löner mellan länder.
Karin säger att hon inte enbart ser hotet mot människor, andra arter och sam- hällen som något som ligger i framtiden. En ohållbar livssituation är redan här för många:
Domedagen finns ju för många redan nu, idag. I form av att dom lever på ett sopberg eller … inte har mat för dan. Eller regnskog som skövlas och arter som utrotas. [mm] Det händer ju liksom redan nu. Det är ju inte så att vi måste vänta 50 år innan vi ser det utan … [mm] det pågår ju.