Trots att det finns en uppsjö av studier med mål att förklara/förstå vad som får människor att handla eller bete sig på ett sätt som beskrivs som miljömässigt och/ eller socialt ansvarsfullt, går det inte att presentera ett lättfattligt sammanfattande resultat. Den tidigare forskningen har skett på grundval av andra vetenskapliga traditioner än den livsvärldsfenomenologiska berättelsetradition som jag har valt som grund. Den har, till och med enligt flera av forskarna själva, haft uppenbara svårigheter att hantera och begripligt redovisa den komplexitet som finns inbyggd i forskningsfrågan. Antingen har forskningen presenterat snävt avgränsade, spe- cifika aspekter av problematiken, eller så har förklaringsmodellerna, till exempel i form av visuella figurer, blivit så komplicerade och svåröverskådliga, att de blir svåra att använda. Genom att jag som alternativ har valt livsvärldsfenomenolo- giska intervjuer och levnadsberättelser, prövar jag en ny metodologisk väg för djupare förståelse av komplexiteten som ryms i frågan. Det innebär emellertid inte att jag kan låta bli att förhålla mig till tidigare forskningsresultat. Med de för- behåll som följer av att tidigare studier har andra teoretiska utgångspunkter, finns det goda möjligheter att använda dem, exempelvis för att distansera mig från mitt eget empiriska material och för att kunna diskutera mina levnadsberättelser i re- lation till vad tidigare forskning kommit fram till. Det är som grund för en sådan diskussion som jag refererar och kommenterar den tidigare forskningen nedan.
Forskning vars studieobjekt tangerar eller delvis sammanfaller med den här studiens finns både inom de traditioner som huvudsakligen talar i termer av be- teenden och beteendemodifikation och inom de traditioner som främst talar i termer av handling och handlingskompetens. I åtskilliga studier görs ingen dis- tinktion mellan beteende och handling.
Inom det forskningsfält som retrospektivt undersöker hur pro-environmental
behavior/ environmentally responsible behavior (ERB)32 uppkommer, finns studier som bygger sitt urval på direkt handling. Det finns andra vars urval bygger på in- direkt handling och åter andra på en kombination av dem, i vissa fall utan att det görs explicit. Bristen på stringens inom pro-environmental-traditionen har varit ett av flera teman i den kritiska diskussion som förts i tidskriften Environmental
Education Research. Exempelvis har Kollmuss och Agyeman kritiserats för att i
sin översiktsartikel33 (2002) underlåta att problematisera grundbegrepp som pro- environmental behavior och environmentally significant/responsible behavior (ERB) eller målsättningar av typen förbättrade miljöbeteenden (improved environ- mental behaviors) (Gough, 2002; Jensen, 2002; O’Donoghue & Lotz-Sisitka, 2002). Kritikerna anser att ERB-ansatsen andas ovanifrånperspektiv och bete- endemodifikation. De förespråkar som alternativ ett mer pluralistiskt och öppet förhållningssätt34, bland annat baserat på handlingskompetensbegreppet och ett förhållningssätt som i högre grad synliggör även indirekt handling, vilket är ut- gångspunkter även för den här studien. Ett viktigt bidrag till forskningsfältet från diskussionen i Environmental Education Research, är den uppmärksamhet den riktar mot betydelsen av att klargöra studiers normativa utgångspunkter, följ- derna av dessa för metod och resultat samt att likaså redovisa på vilka grunder de antagits. I ljuset av sådana klargöranden kan studier från olika traditioner använ- das för att, på sina premisser, bidra till en fullödigare vetenskaplig kunskap om hur människor utvecklar kompetens till direkt och indirekt handling, med syfte 32 Jag använder i det följande termerna pro-environmental behavior, environmental re-
sponsible behavior (ERB), environmentally significant behavior och pro-environmental action som synonyma, oftast förkortat ERB. (Jag använder stavningen behaviour i citat där engelsk stavning används, samt i English summary. I övrigt används den i ERB- litteraturen vanligt förekommande amerikanska formen behavior.)
33 Artikeln redovisar en översikt av forskning om vad som kan leda till pro-environmen-
tal behavior.
34 Jämför normerande och pluralistisk undervisningstradition (Sandell, öhman, &
att bidra till hållbar utveckling. Här kan också forskning om hur vanor utvecklas, förändras och samspelar med utveckling av handlingskompetens bidra. Det är i det syftet jag i det följande, utan att göra anspråk på att vara heltäckande, skisserar olika inriktningar i det spretiga forskningsfält som undersöker vad som leder till handling och/eller beteenden som kan ses värna aspekter av hållbar utveckling. Tabellen nedan är ett försök att strukturera och förenkla översikten i två dimen- sioner: vilken typ av handlingar som utgör urvalsgrund i olika forskningsartiklar samt vilken typ av inverkande faktorer som står i fokus för respektive studie.
Tabell 3. Två intressedimensioner i forskningsområdet om handlingar i miljö- och sociala frågor: hand- lingstyp35 och inverkande faktorer/förklaringsmodeller. Forskarnamnen i rutorna representerar forsk- ningsartiklar som ger exempel inom respektive område.
Vissa forskningsprojekt och studier täcker in flera av rutorna i tabellen ovan och andra studier, en eller ett fåtal av rutorna. Jag har i min forskning valt att studera berättelser om individer som med hög grad av egna initiativ valt att handla inom samtliga rutor i översiktstabellen ovan. Studiens huvudpersoner är tre unga män- niskor i Sverige som valt att tillämpa samtliga tre handlingstyper (tabell 3) och vars livsberättelser beskriver både signifikanta händelser och motiv och drivkrafter.
Det är uppenbart att det är problematiskt att jämföra studier som har sitt fokus inom olika rutor med varandra, men det är även behäftat med problem att jämföra studier inom samma ruta. Det är nämligen inte givet att två studier som hamnar inom samma ruta definierar begreppen på samma sätt. Studier som kategoriseras inom urvalsgrunden privata sfären kan i sak omfatta så skilda saker som inköpsvanor av olika slag, hantering av avfall, vattenanvändning och sätt att använda tekniska system (luftkonditioneringssystem, uppvärmningssystem, bil etcetera). De här olika typerna av privata-sfären-handlingar/beteenden kan i sin tur påverkas av vitt skilda förhållanden och faktorer (Stern, 2000).
Motsvarande gäller för de andra urvalsgrunderna. Aktivism kan till exempel syfta på aktivt arbete i frivilligorganisationer som naturskyddsföreningar, mil- 35 Handlingstyp kan här i vissa fall beteckna även beteenden.
jöorganisationer och skiftande sociala rörelser, men också på aktivt deltagande i demonstrationer och utomparlamentariska aktioner. En del forskning om akti- vism tillhandahåller analyser av rekryteringsprocessen genom vilken individer blir aktivister (McAdam, McCarthy, & Zald, 1988; Crossley, 2002), vilket inte för- vånande kan ge andra resultat än analys av processen att utveckla icke-aktivistisk handling.
Icke-aktivism inom den samhälleliga/offentliga sfären har exempelvis i en del studier omfattat att visa acceptans för, eller att offentligt deklarera stöd för, olika politiska åtgärder. Det innebär också att vara beredd till personliga ekonomiska uppoffringar för att nå miljömål eller sociala mål (Stern, 2000). De tre olika handlings-/beteendetyperna i tabell 3 hänger inte nödvändigtvis ihop med var- andra, det vill säga vissa individer är aktiva inom aktivismsfären, men inte i den privata och vice versa. De tre olika handlings- och beteendetyperna har alltså förklarats med delvis skilda motivationella grunder och olika erfarenheter. Stern tar, förutom i sin egen forskning, stöd hos Dietz, Stern & Guagnano (1998), när han argumenterar för distinktionen mellan de tre typerna som begreppsmässigt koherenta och psykologiskt meningsfulla.36
På grund av olikheter mellan studierna i de avseenden som redovisats ovan, är det väsentligt att redogöra för de specifika förhållanden som varje studie utgår ifrån, om man vill dra paralleller och göra jämförelser mellan olika studier. En komplett och detaljerad genomgång av tidigare forskning är av utrymmesskäl omöjlig här, vilket tvingar mig att vara översiktlig. Följande avsnitt inleds med en presentation av tvärvetenskapliga forskningsöversikter och förklaringsmodel- ler och övergår därefter till en kort orientering om studier med forskningsin- tresset riktat mot motivationell grund/drivkrafter, oavsett inriktning mot direkt eller indirekt handling. Därefter följer en orientering inom området signifikanta livshändelser.