Flera försök till tvärvetenskapliga förklaringsmodeller och forskningsöversikter av vad som påverkar pro-environmental behavior/ERB finns i litteraturen (Bamberg & Möser, 2007; Chawla, 2006; Hines, Hungerford & Tomera, 1986-1987; Hungerford & Volk, 1990; Kollmuss & Agyeman, 2002; Pruneau et al., 2006; Stern, 2000). I artiklarna poängterar författarna ett förbehåll när det gäller an- språken på att ge fullständiga svar på forskningsfrågan. Medvetenhet om den komplexitet som kännetecknar frågan återspeglas hos Kollmuss och Agyeman i 36 Det finns andra indelningsgrunder för handlingar med syfte att påverka och förändra.
Jämför exempelvis med indelningsgrunden för ungdomars allmänna politiska engage- mang som presenterats av White (2007): activism that occurs outside of approved political forums; youth participation inside approved forums; and the relationship of young people to vote.
deras påpekanden om att det varken är användbart eller möjligt att utveckla en grafisk modell som inkorporerar alla faktorer som kan tänkas främja respektive motverka ERB. De framhåller att deras egen modell, liksom andra de studerat, har tillkortakommanden och brister. Att de ändå utvecklat en grafisk illustration av sin teoretiska modell37 motiverar de med behovet av visuella hjälpmedel för klargörande och kategorisering (Kollmuss & Agyeman, 2002, p. 257).
Stern inleder i samma anda sin översiktsartikel med att ”Environmental sig- nificant behavior is dauntingly complex, both in its variety and in the causal influences on it.” och menar att “a general theory lies far in the distance”, men hävdar samtidigt att tillräckligt mycket är känt för att det ska gå att presentera ”a framework that can increase theoretical coherence” (2000, p. 421). Ramverket han föreslår innehåller de tre ovan redovisade typologierna av ”environmentally significant behaviors” (handlingar i privata sfären, icke-aktivism i samhälleliga sfären och aktivism) samt fyra kategorier med orsakande variabler och en växande uppsättning empiriskt understödda förslag om hur de här orsakande variablerna förhåller sig till ERB och till varandra. De fyra variablerna kategoriserar Stern som attitydrelaterade, personliga förmågor, kontextuella faktorer samt vanor och rutiner.
Till attitydrelaterade variabler räknar Stern normer, övertygelser och värde- ringar och exemplifierar med allmänt miljövänlig disposition, beteendespecifika normer och övertygelser, icke-miljörelaterade attityder och upplevd cost-benefit- relation av aktuell handling.
I personliga förmågor ingår enligt Stern kunskaper och färdigheter som krävs för att utföra en specifik handling (organisering av aktivism, energisparande i hemmet, produktkunskap, lobbyverksamhet och tillgänglig tid). Där ingår också allmänna förmågor och resurser (förmåga att uttrycka sig i tal och skrift, pengar, social status och makt).38
Kontextuella eller externa faktorer inkluderar mellanmänsklig påverkan (över-
talning, förebildlighet, samhälleliga förväntningar, reklam, lagstiftning och reg- lering, ekonomiska incitament och kostnader, fysiska hinder, främjande eller hindrande teknik och infrastuktur) och olika uttryck för ett bredare socialt, eko- nomiskt och politiskt sammanhang (av karaktären oljepris, regeringars känslighet för opinion och påtryckningsgrupper och ränteläget). Olika kontextuella faktorer kan ha olika inflytande på olika grupper. Höga priser på miljömärkta produkter 37 Syftar på den modell som av Jensen (2002) och Lotz-Sisitka (2002) kritiserats för att
betona direkt handling på bekostnad av indirekt, för att överbetona hinder och barriärer för pro-environmental behavior samt för att inte problematisera begreppet pro-environ- mental behavior.
38 Jämför med den annorlunda vinkling av personliga förmågor som ges av Breiting et al
(figur 1): vilja, mod och lust att engagera sig, tillit till egen handlingskraft och möjlighet att påverka.
kan till exempel ha hämmande inverkan på vissa grupper, medan andra snarast stimuleras av ett högt pris som statusmarkör.
Vanor och rutiner beskrivs av Stern som en distinkt typ av orsaksvariabler där
ett vanligt mönster är att det krävs brott med gamla vanor för att skapa nya mil- jöanpassade vanor.39
De slutsatser Stern (2000) drar av de forskningsstudier han granskat, är att orsaksvariablerna kan interagera med varandra samt att attitydfaktorer har det största predikationsvärdet för beteenden som inte hämmas så starkt av kontextu- ella faktorer eller personliga förmågor. Beträffande svåra eller dyra handlingsalter- nativ svarar kontextuella faktorer och personliga förmågor för en stor del av vari- ansen. Vidare drar Stern slutsatserna att VBN-teorin40 fungerar för att förutsäga en allmän predisposition för ERB. Han drar emellertid också slutsatsen att en allmän teori för miljövänligt beteende inte är särskilt användbar för att förändra
specifika beteenden, eftersom dessa är beroende av ett brett fält av orsaksvariabler.
Varje specifikt beteende behöver teoretiseras separat och dessutom behöver det ske tvärvetenskapligt, eftersom de olika variablerna beskrivs inom olika discipli- ner (a.a.).
Pruneau et al. (2006) presenterar en översikt för att åskådliggöra vilka variab- ler som dittills undersökts inom forskningsfältet för ERB. Författarna har utgått från Hwangs, Kims och Jengs (2000) klassificering av ERB-påverkande faktorer i tre kategorier: kognitiva, affektiva och situationella. översikten skiljer sig till sin organisation från Kollmuss och Agyemans modell (2002) samt från Sterns fyra variabler (2000), men där finns innehållsmässiga likheter:
39 Se Lindén (2004) för vidare beskrivning av vanors samspel med handling och pro-
environmental behavior.
40 VBN-teorin, Value-belief-normtheory of Environmentalism, innnefattande attityd-
Tabell 4. Översikt av olika kognitiva, affektiva och situationella faktorer som undersökts i tidigare ERB-forskning enligt Pruneau et al. (2006) (min översättning och anpassning).
ERB
(Environmentally Responsible Behavior)
Kognitiva faktorer Situationella faktorer Affektiva faktorer
Problemmedvetenhet Traditionell miljökunskap Kunskap om handlings- strategier
Upplevd kompetens i ERB
Sociala normer Handlingserfarenhet
Politiskt och socialt sammanhang Underlättande service
Närhet till problemet Utbildningsnivå Genus
Avsikt att handla Inre locus of control Känsla av personligt ansvar Beteendets attraktion Personliga egenskaper Platsbundenhet Vanor Prioritering av ansvar (närhet – avstånd)
Upplevelse av att handlingen är enkel att utföra
De kognitiva faktorerna beskriver individens kunskaper i miljöfrågor men också kunskaper om handlingsstrategier och en förmåga att handla. Forskning visar, föga förvånande, att goda teoretiska miljökunskaper inte garanterat leder till ERB (Hwang et al., 2000; Monroe, 1993). Kollmuss och Agyeman (2002) drar i sin översiktsartikel slutsatsen att sambandet mellan teoretiska miljökunskaper och ERB generellt sett är lågt. Det är slutsatser som har mött kritik ur perspekti- vet att det i så fall knappast rör sig om handling/ERB grundad i reflektion och kritiskt tänkande (Jensen, 2002). Slutsatserna har också kritiserats för synen på ERB samt för den kunskapssyn som ligger till grund för slutsatsen (O’Donoghue & Lotz-Sisitka, 2002). En mer samstämmig och entydig bild ger olika forskare av betydelsen av kunskaper om handling och påverkansmöjligheter, framförallt om upplevd kunskap i/om hur man kan påverka (perceived knowledge about how to act) för ERB. Upplevd kunskap i/om påverkansmöjligheter är knutna till ka- tegorin affektiva faktorer: internal locus of control (Rotter, 1954), intention to act (Hines, Hungerford, & Tomera, 1986-1987), self-esteem (Rosenberg, 1965), self-efficacy (Bandura, 1986, 1994, 1997) och authenticity (Zavestoski, 1998) men också till tidigare erfarenheter av framgångsrik påverkan i miljöfrågor, vilket Pruneau et al. hänför till de situationella faktorerna.41
41 Det gör emellertid att indelningen i de tre kategorierna enligt Pruneau et al., kogni-
Kategorin situationella faktorer inkluderar ekonomiska och demografiska vill- kor. Beroende på situationen kan de här faktorerna ha stärkande eller hämmande inverkan på kognitiva och affektiva faktorers påverkan på pro-environmental behavior (Pruneau et al., 2006).42 Sociala normers inverkan har av Ajzen och Fishbein (1980) beskrivits som att en individ antar ett beteende om hon känner att andra tillerkänner det ett värde. Individen förväntar sig positiv återkoppling från samhället genom att bete sig enligt förväntningarna (Fietkau & Kessel re- fererade i Kollmuss & Agyeman, 2002). Kulturella traditioner, däribland reli- giös uppmuntran av vissa beteenden samt familjetraditioner och vanor, hör till de undersökta situationella faktorer som påverkar pro-environmental behavior (Rajecki refererad i Kollmuss & Agyeman, 2002). Pruneau et al. hänför även människors direkta och emotionella kontakter med miljöproblem till de situa- tionella faktorerna. Detsamma gäller tidigare erfarenheter av att lyckas påverka i miljöfrågor, vilket är ytterligare en faktor som visat ett positivt samband med pro-environmental behavior (Hungerford & Volk, 1990; Pruneau, Chouinard, Arsenault, & Breau, 1999). Olika typer av materiella belöningar räknas också in bland de situationella faktorerna. Att stimulansåtgärder och incitament fungerat för att stimulera ERB har visats i olika studier (Geller, 1992; Geller, Winett, & Everett, 1982). Andra studier har emellertid visat att materiella belöningar inte ger varaktiga förändringar av beteende/handlingsmönster och att incitament kan behöva återintroduceras för att fungera långsiktigt (Darner, 2009; Katzev & Johnson, i De Young, 2000).
Kategorin affektiva faktorer betecknar känslor, attityder/värderingar och per- sonliga egenskaper. Upplevelsen av att en miljöhandling är enkel att utföra, främjar sådan handling (Dieckman & Preisendoerfer i Kollmuss & Agyeman, 2002; Pruneau et al., 2006). Betydelsen av hur en individ prioriterar mellan olika ansvarsområden (familj, samhälle, ekosystem etcetera) och känner personligt ansvar har beskrivits av Hines, Hungerford, & Tomera (1986-1987). Hungerford och Volk (1990) framhöll empatisk perception av den andre, inklusive naturen, som betydelsefull för att utveckla miljöansvar. Altruism43 som motiv har studerats av Borden & Francis (1978) och ifrågasatts av De Young (2000), Kaplan (2000) samt av Zavestoski (1998). Vanor, som att regelbundet engagera sig i vad Pruneau et al. (2006) sammanfattar som samhällsnyttiga handlingar samman fallande med
egenintresse (till exempel höjd livskvalitet), har föreslagits som positivt påverkande
av Stern, Dietz & Karlof (1993). Känslomässig intensitet i reaktion på miljö- problem (Grob i Kollmuss & Agyeman, 2002), känslomässig bundenhet till en speciell plats (Low & Altman i Pruneau et al., 2006) och internal locus of con- 42 Exempelvis ålder, inkomst, yrke, utbildning, ursprung, hemort (Pruneau et al., 2006). 43 Det huvudsakliga studiet av altruism och pro-social handling har utgått från
Schwartzs moral norm activation model (1970) och modifieringar av den (Bamberg & Möser, 2006; Kollmuss & Agyeman, 2002).
trol som inflytelserik faktor (Newhouse; Smith-Sebasto; Hines i Pruneau et al., 2006), hänförs också till de affektiva faktorerna.
Den ovan nämnda studien av Hines et al. (1986/87) kan sägas ha något av en särställning inom ERB-forskningen. Den var en tidig meta-analys av olika primärstudier med målet att identifiera variabler med koppling till ERB och dess- utom kvantitativt bestämma styrkan i sambanden. Av 128 analyserade primär- studier visade sig en stor andel undersöka förhållandet mellan ERB och socio- strukturella variabler, varav en mindre andel analyserade samband mellan attityd, locus of control/self-efficacy, moraliskt ansvarstagande, avsikt och ERB. Med ut- gångspunkt från sin kvantitativa meta-analys presenterade Hines et al. en modell av miljörelaterat beteende, som pekar ut avsikt att handla och situationella faktorer som determinanter för ERB. Avsikt att handla betraktas i modellen som resul- tat av samverkan mellan kognitiva och personlighetsvariabler (attityder, locus of control och personligt ansvar). Studien och modellen inspirerade till efterföljande primärstudier av psykosociala determinanter för ERB, men inte förrän tjugo år senare presenterades en uppföljare i form av en teoridriven meta-analys av de nya primärstudierna (Bamberg och Möser, 2006). En teoretisk utgångspunkt för Bamberg och Möser är att ERB betraktas som en blandning av egenintresse (som till exempel engagemang för att undvika personliga hälsorisker) och pro-sociala motiv (omsorg om andra, om kommande generationer, ekosystem och individer av andra arter). Därmed kombinerar Bamberg och Möser de två traditioner som brukar hänvisa till antingen Schwartz, med betoning på pro-social motivation (normaktiveringsmodellen) eller Ajzen, med tonvikt på egenintresse och ratio- nella val (theory of planned behavior). Förutom att Bamberg och Möser, mot bakgrund av resultaten från den tjugo år äldre studien av Hines et al., fastslår att resultaten är stabila över tid med avseende på undersökta psykosociala variabler och ERB, tillför de en del variabler som exempelvis skuldkänslor, till de tidigare beskrivna faktorerna.44
Bamberg och Möser (2007), Pruneau et al. (2006), De Young (2000), Kollmuss & Agyeman (2002) och Stern (2000) är exempel på forskare inom ERB-fältet som slår fast att det inte går att hitta en enskild faktor eller motivationsgrund som kan förklara eller förutsäga ERB. Ett citat av De Young får illustrera den unisona slutsatsen:
In conclusion, it is clear that no single motive is optimal for promoting ERB. No motive has universal appeal, works under all conditions or in all situations. No motive is likely to meet both short and long-term goals. The widespread promotion of ERB will require an understanding of the great diversity of mo- tives people find acceptable and empowering. (2000, p. 523)
44 Se Bamberg och Möser (2007, s. 16, figur 1) för beskrivning av korrelationer mellan
Med det här citatet understryks återigen behovet av metoder för både datainsam- ling, tolkning och resultatpresentation som kan fånga och begripliggöra diversi- tet och komplexitet. Det riktar också ljuset mot behovet av att granska resultat från olika studier med olika metoder och intressefokus, utifrån just deras förut- sättningar. Efter den översiktliga forskningsgenomgången ovan, vill jag fördjupa några perspektiv om motivationella grunder för ERB, som jag funnit speciellt intressanta att diskutera i förhållande till min fenomenologiska intervjustudie.
Om motivationella grunder och drivkrafter
Carl, intervjuperson i min studie, spekulerar i om det kan finnas evolutionära och genetiska förklaringar till miljöhandlingar och avståndsmoraliskt engagemang:
Jag tror ju ganska mycket på att människan är ett flockdjur, liksom.
Att det är det som bestämmer ganska mycket hur vi förhåller oss till varandra. Och jag tror ju ganska mycket att miljöfrågan är en fråga om hur vi förhåller oss till andra människor.
Dels ser vi, som det ser ut nu, att det är en kamp om naturresurserna. Men också, att det liksom blir en … jag vet inte. Det berör ju ändå den här inneboende känslan av rättvisa, som ändå finns hos den typen av flockdjur som människan är.
Man skulle väl kunna säga att det sitter i generna, tror jag.
Att vi liksom blir upprörda, när man ser nån ta för sig för mycket. På bekostnad av nån annan.
Det kanske är där dom framtida generationerna kommer in då, liksom? Att man blir upprörd när man ser nån ta för sig, på bekostnad av framtida generationer.
Det ligger utanför den här studiens mål att studera vad och hur mycket som styrs av gener, slump och miljö45, men många teorier inom psykologi och so- ciologi vilar på olika föreställningar om karaktären hos människans natur, på grundval av biologisk och kulturell evolution. Schwartz (1994) exempelvis, tar sin utgångspunkt i tre universella behov: organismens biologiska behov, behov av koordinerad social interaktion och behov av smidigt fungerande och överle- vande grupper. Ur de här tre behoven härleder han tio typer av värderingar som han söker generella mönster mellan med avseende på deras koppling till ERB. 45 vilka numera inte kan ses som fullständigt separata kategorier
Med Schwartz generella värdeteori som grund har flera forskare (Dietz, Stern, & Guagnano, 1998; Karp, 1996) funnit samband mellan självöverskridande värde- ringar och ERB. Andra forskare har funnit liknande samband mellan ERB och pro-sociala värderingar i kontrast till konkurrensinriktade värderingar (Van Vugt & Samuelsson, 1998). Vissa strategier för påverkan för ERB, som har gått ut på att vädja till människors vilja att göra uppoffringar för en god sak, har kunnat söka stöd i den ovan refererade forskningen med tilltro till altruism som motiva- tionell drivkraft för ERB. Men de av altruistisk teori påverkade påverkansstrate- gierna för ERB har av andra forskare kritiserats för ineffektivitet och för att bidra till att sprida hjälplöshetskänsla samt för att betona uppoffring istället för höjd livskvalitet (Kaplan, 2000). Kritiken har tagit utgångspunkt i att goda motiv inte automatiskt leder till goda konsekvenser. Idealism och lojalitet med en god sak har orsakat mer lidande än någon annan enskild faktor, hävdar Kaplan (2000) med hänvisning till Koestler (1970). Välbekanta mänskliga motiv som att känna grupptillhörighet och att ha hög status i en grupp, i kombination med ett tredje motiv, viljan att utradera ondska (ibland tolkat som kaos och oordning), har av Becker (1975) framhållits som motivationell grund för storskalig social ondska (exempelvis förintelsen). Det finns kritiker av strategin att påverka människor till ERB på grundval av altruismmodeller. Kritikerna föreslår istället påverkansstra- tegier som bygger på evolutionärt/kognitivt/motivationella modeller som förenar motivation för ansvarsfullt handlande gentemot kommande generationer med att tillfredsställa egenintresset (De Young, 2000; Kaplan, 2000).
Zavestoski (1998) är en av dem som granskat teorier och forskning om värde- ringar och grundläggande mänskliga dispositioner samt deras betydelse för ERB. Zavestoskis genomgång av teorier om vad som motiverar människor att handla på ett visst sätt, inleds med en kritisk genomgång av Maslows (1970) behovshie- rarki. Enligt denna skulle de mest grundläggande behoven, de fysiologiska, följas av behovet av att känna säkerhet och frihet från fruktan och oro. Därefter skulle behovet av att känna tillhörighet samt ge och ta emot kärlek komma. På en ytter- ligare högre nivå placeras behovet av self esteem, att bli sedd, att känna att man räcker till samt att man passar in i och känner tillhörighet till en grupp. Slutligen toppar självförverkligande (realizing one’s potential) och personlig utveckling (personal growth) den Maslowska pyramiden. Vi är i allmänhet i varierande grad tillfredsställda och otillfredsställda med alla nivåer samtidigt (Zavestoski, 1998). Med utgångspunkt från de värderingar vi håller oss med, är vi nöjda med olika grader av behovstillfredsställelse på olika nivåer i pyramiden, vilket skulle kunna förklara en del av skillnaden i handlingsval mellan olika individer (a.a.).
Zavestoskis utgångspunkt är att värderingar fyller funktionen att tillåta indivi- der att överväga olika handlingsalternativ för att besvara frågor som vilket alterna-
tiv är bäst? och vad är rätt/fel att göra?46 Zavestoski hävdar att en tillräckligt stor andel av människors beteenden styrs av värderingar, för att det ska vara intressant att studera värderingarnas betydelse. Med ett intresse för värderingars betydelse för handling, ligger det nära till hands att också försöka förstå vad som i sin tur påverkat värderingarna47.
Morris (1990) anger fyra nyckelkällor till värderingar: kultur, vetenskap, reli- gion och personlig erfarenhet (egen och andras livserfarenheter) och det är, menar Zavestoski, kombinationen av dem som ger upphov till och formar en individs värderingar. Värderingars betydelse poängteras vidare inom forskning om själv- uppfattning (self-concept) som motivationell grund för handling.
Självuppfattningen som grund
Bland forskare som studerar självet48 (the self) och självuppfattningar49 finns uppfattningen att självet utgör en viktig bas för motivation. Självet är centralt för att förstå mänsklig motivation och fundamentalt för att beskriva och förkla- ra social interaktion (Hewitt i Zavestoski, 1998). Socialpsykologer ser generellt tre primära källor till självets motivation: self-esteem, self-efficacy och authenticity (Gecas, 1991).
46 Värderingar har också definierats som en varaktig övertygelse att ett specifikt sätt att uppträda eller sluttillstånd för existensen är personligen eller socialt att föredra (Rokeach,
1973). Enligt Rokeach fyller värderingar funktionen att förse en person med a compre-
hensive set of standards som ger vägledning av handlingar och omdömen och möjliggör
jämförelser av sig själv med andra. Han menar att värderingar används för att försvara egna handlingar inför sig själv (self-actualisation). Schwartz beskriver värderingar som
önskvärda transsituationella mål, av varierande betydelse, som tjänar som vägledande princi- per i en persons liv eller i en annan social enhet (1994).
47 Av attitydforskare ses ibland värderingar som speciella former av attityder: en vär- dering är en primitiv preferens för eller positiv attityd till vissa sluttillstånd för existensen (jämlikhet, frälsning, självförverkligande eller frihet) eller vissa sätt att uppträda på (med exempelvis mod och ärlighet) Howard (i Zavestoski, 1998) beskriver värderingar som cen- trala i en individs system av övertygelser och underliggande en variation av möjliga attityder.
Andra forskare gör en större skillnad mellan attityder och värderingar och ser attityder som kortlivade och väsensskilda från de djupt förankrade värderingarna (Rokeach, 1973).
48 Zavestoski beskriver självet som en process – ”the continually emergent quality of
interaction between the spontaneous, impulsive part of our being, and the reflective, subjective aspect of our being” (1998, s.122).
49 Med självuppfattning avser Zavestoski summan av alla individens tankar om sig själv
som subjekt och beskriver självuppfattning som ”primarily a reflection of the views of significant others” (1998, s.122).
Self-esteem50 är kopplat till motivet att se sig själv i ett positivt ljus och att upp-