11 Slutsatser och
BOD 7 Biokemiskt nedbrytbar organisk substans, mätt som syreförbrukning under
7 dygn.
BREF:
(
BAT Reference Document) Dokument publicerade av EU-kommissionensom beskriver vilken teknik som motsvarar IPPC-direktivets krav på BAT.
BSAP: Baltic Sea Action Plan är Helcoms aktionsplan för att nå god miljöstatus i
Östersjön till 2021. Antogs av Helcoms miljöministrar i november 2007.
Cap and Trade: I ett Cap and Trade handelssystem handlar aktörer med utsläpps-
rättigheter. Varje aktör som ingår i systemet tilldelas i utgångsläget ett antal ut- släppsrättigheter och kan sedan välja att antingen köpa eller sälja utsläppsrätter med andra aktörer som ingår i systemet.
CTMP-massa: Chemi-termomechanical pulp. Kemisk termomekanisk pappers-
massa.
Dagvatten: Vatten från nederbörd som rinner av på markytan eller på en konstruk-
tion, t ex från tak och asfalterade eller stenlagda ytor.
Differentierad avgift: Aktörerna betalar olika avgifter (uttryckt i kr per kg ut-
släpp) beroende på deras belastning på recipienten.
Diffusa utsläpp: Utsläpp som inte kan härledas till en geografisk punkt t ex mark-
läckage från jordbruk och dagvatten från tätorter.
Diskonteringsfaktor: I detta sammanhang: diskonteringsfaktorer kan användas för
att ändra på den relativa värderingen av utsläpp från olika källor; vissa källors ut- släpp nedvärderas beroende på att utsläppen orsakar mindre skada.
EEA (European Environment Agency): EU:s miljöbyrå. Deras uppgift är att
tillhandahålla tillförlitlig och oberoende miljöinformation. Miljöbyrån har för när- varande 32 medlemsländer.
EU ETS: EU (Emissions Trading System) EU:s gemensamma system för handel
med utsläppsrätter för koldioxid.
Europakonventionen: Europakonventionen tillkom för att lagstadga FN:s univer-
sella deklaration om de mänskliga rättigheterna
Fysikaliska modeller: Gör anspråk på att så långt som möjligt beskriva de relevan-
ta processerna på ett fysikaliskt korrekt sett. De är utvecklade för att ge en så detal- jerad beskrivning av flödet av vatten och föroreningar genom mark och i vatten- drag som möjligt, på lokal skala.
Fördelningsplan: En fördelningsplan anger hur utsläppstaken ska fördelas bland
verksamhetsutövarna inom avgiftssystemet.
GIS: Geografiska Informationssystem
God ekologisk status: God ekologisk status innebär att växt- och djurliv, vattnets
vägar, flöden, bottnar och stränder samt vattnets fysikaliska egenskaper bara får ha små avvikelser från naturliga förhållanden.
Havsbassäng: Sverige dränerar till sex havsbassänger: Bottenviken, Bottenhavet,
Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak.
HELCOM (Helsinki Commission, Baltic Marine Environment Commission).
Helcom är ett samarbete mellan de olika staterna runt Östersjön samt EU- kommissionen.
Huvudavrinningsnivå: De 119 största (> 200 km2) avrinningsområdena i Sverige.
De utgörs av ett huvudvattendrag som mynnar i havet samt ett antal biflöden.
IPCC: (Intergovernmental Panel on Climate Change) FN:s klimatpanel för att
fastställa ”risken för klimatförändringar orsakade av mänskliga aktiviteter”.
KLIMP: Klimatinvesteringsprogram. Svenska statens stöd till kommuner och
andra aktörer för långsiktiga investeringar som minskar växthuseffekten. Admini- streras av Naturvårdsverket. Inga mer medel har tillförts KLIMP sedan 2008.
Kompensatoriska åtgärder: Åtgärder som t.ex. fånggrödor, våtmarker etc. som
genomförs för att kompensera för den del av utsläppen på avgiftsmarknaden som överskrider de individuella utsläppstaken.
Konceptuella modeller: Ger en förenklad beskrivning av en viss hydrologisk pro-
cess. En konceptuell modell använder betydliga färre parametrar och samband för att beskriva vattnets väg från nederbörd, vid transport genom avrinningsområdet och slutligen till recipienten, än en fysikalisk modell.
Kostnadseffektivitet: Ett visst reduktionsmål nås till lägsta möjliga kostnad. Koldioxidekvivalent: Gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser (CO2e).
Anger mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan under en 100-årsperiod; påverkan av till exempel 1 kg metan mot- svarar klimatpåverkan av 21 kg koldioxid.
Kväverening: Borttagande av kväve i de biologiska reningsstegen i reningsverken.
Källfördelning: Fördelning av utsläpp eller belastning av ämnen på olika källor,
diffusa och punktkällor, men där även åtskillnad görs antropogen (av mänskligt ursprung) och naturlig påverkan..
LB-programmet: Landsbygdsprogrammet har som övergripande mål att stödja en
hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden i Sverige och finansieras av EU och av nationella medel.
LIP: Lokala investeringsprogrammen där Sveriges kommuner har haft en möjlig-
het att tillsammans med lokala företag och organisationer genomföra åtgärder för att öka den ekologiska hållbarheten. Programverksamheten är nedlagd.
LOVA: Lokala vattenvårdsprojekt. Ett nytt bidrag sedan 2009 som ska minska
mängderna kväve och fosfor i Östersjön och Västerhavet. Kommuner och ideella organisationer ska kunna ansöka om medel.
MB, Miljöbalken: Miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999 och är en sam-
ordnad, breddad och skärpt miljölagstiftning för en hållbar utveckling. Den smälter samman regler från sexton tidigare miljölagar.
Miniminivå: En miniminivå för jordbruket kan exempelvis utgöras av krav i gäl-
lande rätt och i tillståndsvillkor.
MKN: Föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt som kan
meddelas om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön
NEFCO Nordiska miljöfinansieringsbolaget (Nordic Environment Finance Corpo-
ration).
Nolltak: Avgift tas ut på hela utsläppsmängden.
Näringsekvivalent: En gemensam måttenhet för näringsämnen, uttryckt som den
mängd kväve eller fosfor som ger samma påverkan på övergödningen.
Näringsämnen/Närsalter: Ämnen som göder mark och vatten. För vatten i första
hand kväve, fosfor och organisk substans.
Omräkningsfaktor: I detta sammanhang: uttrycker det förhållande mellan kväve
och fosfor som gör att de båda kan uttryckas i en och samma enhet, nämligen vil- ken påverkan de har på övergödningsproblematiken (se näringsekvivalent ovan).”
Pe: personekvivalent, tillförseln av föroreningar till kommunalt avloppsvatten. 1
personekvivalent motsvarar 70 gram BOD7 per dygn. Kan avse utsläpp från såväl
människor som industriprocesser.
PLC: (Pollution Load Compilation) HELCOMs samlade redovisningar av Öster-
sjöländernas vattenbruna tillförsel och källfördelning av förorenande ämnen till de omgivande havsbassängerna.
PLC5: Den femte sammanställningen (PLC) av Östersjöländers utsläpp av förore-
nande ämnen. Utkommer 2010.
Punktutsläpp: Direkta utsläpp som kan härledas till en specifik punkt såsom ett
avloppsrör, skorsten, dräneringsrör.
Recipient: I detta sammanhang, den vattenförekomst (havet) som är föremål för
en viss kväve- och eller fosforbelastning.
Reglerad källa: En grupp av verksamheter av samma typ som har försetts med
Retention: Samlingsbegrepp för alla processer som innebär att bara en viss andel
av den totala mängden utsläppt fosfor eller kväve från en viss källa når slutrecipi- enten p.g.a. denitrifikation, upptag i biota, eller sedimentation.
Riktmärkesmetodik: eng benchmarking. Begreppet kan användas på många sätt,
men här används det för att beskriva en jämförelsenivå som ska uppnås, t ex att BMT skall användas för att sätta utsläppstak. BMT kan uttryckas på olika sätt; t ex som halt i vatten eller utsläpp per producerad enhet.
Skatt: Ett tvångsbidrag till det allmänna utan direkt motprestation SMHI: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
SMP: Svenska Miljörapporteringsportalen. Naturvårdsverkets webbapplikation för
levens av miljörapporter via nätet direkt från verksamhetsutövarna.
Transaktionskostnader: Sådana kostnader som uppkommer vid ett ekonomiskt
utbyte. I detta sammanhang är det kostnader som inte direkt hänförs till kostnaden för minskade utsläpp, eller själva åtgärdskostnaden.
Uniform avgift: Alla aktörer betalar samma avgift (uttryckt i kr per kg utsläpp)
oberoende av geografisk placering (jfr differentierad avgift)
Utförare av åtgärdskontrakt: De verksamhetsutövare som genomför en kompen-
satorisk åtgärd och som kan sälja den belastningsminskning som åtgärden medför till den reglerande myndigheten.
Utsläppsrätt: Mängd av ett visst ämne som en verksamhetsutövare har rätt att
släppa ut under en bestämd tidsperiod.
Vattenförekomster: En vattenförekomst kan bestå av till exempel en sjö, en bäck,
en å, ett grundvatten, ett vatten i övergångszon eller ett kustvattenområde.
Växtnäringsläckage: Läckage av växtnäringsämnen, t.ex. kväve och fosfor som
sker från bl.a. åkermark . Växtnäringsläckaget bidrar starkt till övergödning.
Åtgärd: En fysisk eller beteendemässig förändring i syfte att minska kväve- och
fosforbelastningen till en recipient. I detta sammanhang kan det vara att odla fång- grödor, installera bättre reningsutrustning eller starta musselodling.
Övergödning: eutrofiering, uppstår på grund av utsläpp av för mycket gödande
Naturvårdsverket 106 48 stockholm. Besöksadress: stockholm - Valhallavägen 195, Östersund - Forskarens väg 5 hus Ub, Kiruna - Kaserngatan 14.