Att ungdomar får klara sig mycket på egen hand yttrade sig också genom ber ttelser om frånvarande och karri rfokuserade för ldrar. Denna typ av försummelse berörde de elever som beskrevs v a upp i ekonomiskt resurs- starka hem och som kan kategoriseras som medelklass. Trots att denna elev- grupp relativt sett har det bra både vad g ller ekonomiskt och kulturellt kapi- tal var ensamhet något som pr glade denna elevgrupps vardag enligt de pro- fessionella (jfr. Bourdieu, 1998). Denna form av försummelse handlar om att ungdomarna l mnas ensamma och får klara sig på egen hand.
Det kan vara elever som inte får tillgodosett de grundl ggande beho- ven som mat, de har ingen mat i kylskåpet n r det kommer hem, det finns ingen som v ntar på dem n r de kommer hem och det finns ing- en som kan hj lpa dem med l or och vardagsaktiviteter och så. De går och l gger sig ensamma på kv llen. /…/ Detta beror inte på illvilja om vi s ger så, utan det r arbetande för ldrar som inte får ihop sin vardag. M rker vi att inte eleven har en bra skoldag på grund av detta, så r det ur ett elevvårdsperspektiv så att barnet far illa (Intervju med kurator, Violskolan).
En annan aspekt som framkommer i intervjumaterialet r att dessa ungdo- mars fritid fylldes med olika aktiviteter. I dessa ber ttelser framkommer det
att familjernas ekonomiska och kulturella kapital blir en viktig del i hur för- ldrarna till dessa ungdomar hanterar sin vardag och så att s ga kompenserar för sin fysiska frånvaro. Detta var något som bland annat kuratorn på Viol- skolan lyfte fram: V ldigt ofta har barnen v ldigt många aktiviteter efter skolan som fyller deras tid, men v ldigt lite tid tillsammans med familjerna och det gör i sin tur att v ldigt många frågor dyker upp . Forskning pekar på att den tid för ldrar tillbringar med sina barn r vitalt för barns v lbefin- nande och h lsa (Berntsson & Ringberg, 2014;; Lareau, 2011). De senaste åren har för ldrars ökade arbetstid och de st ndigt ökade kraven att vara tillg nglig också debatterats i media (Joner, 2014). Kritiska röster menar att detta skapar en obalans mellan arbetsliv och privatliv och att barnen i för- l ngningen försummas.
Specialpedagogen på Syr nskolan lyfte liknande problematik och resone- rar att familjers materiella resurser och kulturella kapital inte nödv ndigtvis inneb r att ungdomarna i dessa hem har en s rskilt lustfylld eller trygg till- varo.
Det kan ju naturligtvis också vara så att man r socioekonomiskt stark och så vidare, det behöver ju inte alls betyda att man får den omsor- gen. /…/ Det kan ju vara för ldrar som l gger mycket tid på jobbet och l gger mycket tid på sig sj lva, och ungarna får driva runt, får klara sig sj lva i någon mening. ven om de har råd med m rkeskl - der eller har litteratur i bokhyllan så kan de k nna sig lite solo och lite ensamma (Intervju med specialpedagog, Syr nskolan).
Samma specialpedagog lyfter också fram en annan aspekt, n mligen medel- klassför ldrarnas karri rfokus. Detta r också en anledning till att många ungdomar med medelklassbakgrund k nner sig vilsna enligt honom.
Jag vet ett rende som vi jobbat med om man förenklar socioekono- miskt d r det inte r brister d r. Jag vet att ena vårdnadshavaren r v ldigt engagerad i andra ungdomar i sitt yrke och så d r och med problematik. Man kan spekulera att de egna barnen glöms bort, det finns inget krut och energi d r och en frånvarande pappa som gör allt för att synas (Intervju med specialpedagog, Syr nskolan).
ven de ber ttelser som rörde försummelse och elever med medelklassbak- grund pekar på att försummelse vanligen var svårt att identifiera. Detta var bland annat något som skolpsykologen på Syr nskolan lyfte fram som en utmaning.
Det r någorlunda hygglig miljö för henne, ett litet maskrosbarn, hon har en del goda egenskaper också, hon r street-smart och k mpar på. Ibland har hon blivit mamma åt sin egen pappa, som att sköta tv ttstu- gan. /…/ En del l r ju sig att ta sig fram med de resurser de har (Inter- vju med specialpedagog, Syr nskolan).
I likhet med resultaten i denna studie visar ven tidigare studier att för ldrars bristande omsorg ofta leder till att barnen får ta ett överdrivet stort ansvar för sina egna liv (Cederberg 2014). Ber ttelserna om maskrosbarnen ramas också in utifrån en diskurs om den icke-respektabla familjen (jfr. Skeggs, 1997, 2004). För ldrarna i dessa familjer beskrivs brista i sin för ldraomsorg på grund av att de inte klarar av att ta hand om sina barn på ett adekvat s tt. Det r ungdomarna i dessa familjer som får ta ett stort egenansvar för både sig sj lva och för andra familjemedlemmar. Både skolans insatser och de insatser som andra samh llsinstitutioner bedriver beskrivs av de profession- ella vara vitalt för att stötta dessa elever.
Bortglömd och ensam
Att ungdomar får klara sig mycket på egen hand yttrade sig också genom ber ttelser om frånvarande och karri rfokuserade för ldrar. Denna typ av försummelse berörde de elever som beskrevs v a upp i ekonomiskt resurs- starka hem och som kan kategoriseras som medelklass. Trots att denna elev- grupp relativt sett har det bra både vad g ller ekonomiskt och kulturellt kapi- tal var ensamhet något som pr glade denna elevgrupps vardag enligt de pro- fessionella (jfr. Bourdieu, 1998). Denna form av försummelse handlar om att ungdomarna l mnas ensamma och får klara sig på egen hand.
Det kan vara elever som inte får tillgodosett de grundl ggande beho- ven som mat, de har ingen mat i kylskåpet n r det kommer hem, det finns ingen som v ntar på dem n r de kommer hem och det finns ing- en som kan hj lpa dem med l or och vardagsaktiviteter och så. De går och l gger sig ensamma på kv llen. /…/ Detta beror inte på illvilja om vi s ger så, utan det r arbetande för ldrar som inte får ihop sin vardag. M rker vi att inte eleven har en bra skoldag på grund av detta, så r det ur ett elevvårdsperspektiv så att barnet far illa (Intervju med kurator, Violskolan).
En annan aspekt som framkommer i intervjumaterialet r att dessa ungdo- mars fritid fylldes med olika aktiviteter. I dessa ber ttelser framkommer det
sociala klass, r centralt för vilka förklaringar som ges till olika sociala pro- blem, hur olika elever kategoriseras av de professionella i skolan men ven hur samverkan ser ut med familjer, socialtj nst och barn- och ungdomspsy- kiatrin (Bourdieu, 1998).
Den dominerande diskursen för de elever och familjer som positionerades som socialt utsatta och stigmatiserade, och som kan kategoriseras som arbe- tar- eller underklass, kretsade kring den icke-respektabla familjen. Dessa ber ttelser ramas in utifrån ber ttelser om bristande för ldraskap och om- sorg. Konkret beskrivs detta handla om att det r bristande hygien, det vill s ga att hålla barnen hela och rena, men det handlar också om brister i att vara den n rvarande och omh ndertagande för ldern och finnas till som vu en för sina barn. Denna form av bristande för ldraomsorg anknyter till Skeggs (1997, 2004) resonemang om att mindre bemedlade grupper i sam- h llet tillskrivs vara inkapabla att ta hand om och ge sina barn r tt omsorg. Ungdomarna i dessa familjer tvingas både ta ett stort egenansvar för sina egna liv, sina för ldrars liv och för andra barn. I dessa ber ttelser lyfts också skolans samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin upp, vilket endast framkommer i ber ttelserna om de ungdomar som v er upp i social- och ekonomisk utsatthet. Överhuvudtaget r talet om den icke-respektabla famil- jen tydligt kopplad till de ungdomar som beskrivs leva under knappa förhål- landen. Någon liknande bild av för ldrars försummelse framkommer inte i ber ttelserna om medelklasseleverna.
I ber ttelserna om de ungdomar som kan kategoriseras som medelklass framtr der en annan problembild. Dessa ber ttelser ramas in utifrån en dis- kurs om den fysiskt frånvarande för ldern. Försummelsen och den bristande för ldraomsorgen relateras i dessa fall till att medelklassungdomarna ofta l mnas ensamma. För ldrarna beskrivs både ha de ekonomiska resurserna och det kulturella kapitalet att låta sina barn delta i olika fritidsaktiviteter, d remot tillbringar de enligt de professionella lite tid tillsammans med sina barn eftersom de r fullt upptagna med sina karri rer. Resultatet pekar på e isterande tendenser i samh llet och inom medelklassen framför allt, att allt högre st llda krav på tillg nglighet från arbetsgivarens sida resulterar i från- varande och allt mer karri rfokuserade för ldrar (jfr. Joner, 2014). Bilden av medelklassungdomarna r samtidigt tvetydlig. I de professionellas ber ttel- ser framtr der också en av bild av medelklassungdomarnas liv som en privi- ligierad tillvaro utan några direkta problem.
Resultaten i denna artikel pekar på att familjebakgrund, dvs. familjers so- ciala klass, r en avgörande faktor för hur professionella i skolan beskriver Det r svårt för skolan n r det inte r uppenbara försummelser, alltså
r det så att man misshandlar sitt barn, eller v ldigt konkret att man inte kan sköta sitt barn, att det kommer smutsigt och så vidare då r det ganska enkelt, då gör man en anm lan till socialtj nsten att man r orolig, men det h r subtila att man tycker att för ldrarna inte tar sig tid till sina barn, de ser inte barnen för de r fullt upptagna med sig sj lv (Intervju med skolpsykolog, Syr nskolan).
Ber ttelserna om medelklassungdomarna r samtidigt mots gelsefulla. På Tistelskolan talade de professionella om sociala problem i kvantitativa ter- mer och de h vdade att antalet familjer med sociala problem var få. Det före- faller finnas en uppfattning på Tistelskolan att elever som v er upp i resurs- starka familjer saknar problem och att de lever en problemlös och priviligie- rad tillvaro. Skolsköterskan uttryckte e empelvis att: Alla dessa v luppfost- rade barn, det r inget problem, så det r inget vi t nker på . Walkerdine, Lucey och Melody (2001), som studerat frågor relaterat till flickors klassko- dade vardag, h vdar att medelklassflickors vardag inte per automatik inneb r
en dans på rosor (s. 82). Trots att denna grupp många gånger r ekonomisk och kulturellt priviligierade får dessa flickor ofta försvara sig gentemot olika fördomar och avundsjuka från andra. Vad betr ffar Tistelskolan lyftes ist l- let elevers stress över skolarbetet fram som den fr msta anledningen till ele- vers bristande v lbefinnande på skolan.
Medelklasselevernas kulturella och ekonomiska kapital r centralt för hur denna grupp ungdomar och deras för ldrar positioneras och kategoriseras av de professionella (Bourdieu, 1998). Det som framkommer i de professionel- las ber ttelser r att medelklassungdomarna har de ekonomiska föruts tt- ningarna till att e empelvis köpa dyra m rkeskl der och att delta i olika fri- tidsaktiviteter. Samtidigt framtr der i dessa ber ttelser en bild av frånva- rande för ldrar och vilsna och övergivna ungdomar som får klara sig på egen hand.
Konklusioner
I föreliggande studie har intresset riktats mot elevh lsopersonalens förkla- ringar till varför ungdomar försummas i hemmiljön samt hur olika utsatta elevgrupper kategoriseras utifrån familjebakgrund. Vidare har fokus för stu- dien varit att studera hur elevh lsan beskriver sitt samarbete med utsatta familjer samt andra institutioner i samh llet för att hitta strategier för att stödja utsatta elever. Resultaten pekar på att elevernas familjebakgrund, dvs.
sociala klass, r centralt för vilka förklaringar som ges till olika sociala pro- blem, hur olika elever kategoriseras av de professionella i skolan men ven hur samverkan ser ut med familjer, socialtj nst och barn- och ungdomspsy- kiatrin (Bourdieu, 1998).
Den dominerande diskursen för de elever och familjer som positionerades som socialt utsatta och stigmatiserade, och som kan kategoriseras som arbe- tar- eller underklass, kretsade kring den icke-respektabla familjen. Dessa ber ttelser ramas in utifrån ber ttelser om bristande för ldraskap och om- sorg. Konkret beskrivs detta handla om att det r bristande hygien, det vill s ga att hålla barnen hela och rena, men det handlar också om brister i att vara den n rvarande och omh ndertagande för ldern och finnas till som vu en för sina barn. Denna form av bristande för ldraomsorg anknyter till Skeggs (1997, 2004) resonemang om att mindre bemedlade grupper i sam- h llet tillskrivs vara inkapabla att ta hand om och ge sina barn r tt omsorg. Ungdomarna i dessa familjer tvingas både ta ett stort egenansvar för sina egna liv, sina för ldrars liv och för andra barn. I dessa ber ttelser lyfts också skolans samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin upp, vilket endast framkommer i ber ttelserna om de ungdomar som v er upp i social- och ekonomisk utsatthet. Överhuvudtaget r talet om den icke-respektabla famil- jen tydligt kopplad till de ungdomar som beskrivs leva under knappa förhål- landen. Någon liknande bild av för ldrars försummelse framkommer inte i ber ttelserna om medelklasseleverna.
I ber ttelserna om de ungdomar som kan kategoriseras som medelklass framtr der en annan problembild. Dessa ber ttelser ramas in utifrån en dis- kurs om den fysiskt frånvarande för ldern. Försummelsen och den bristande för ldraomsorgen relateras i dessa fall till att medelklassungdomarna ofta l mnas ensamma. För ldrarna beskrivs både ha de ekonomiska resurserna och det kulturella kapitalet att låta sina barn delta i olika fritidsaktiviteter, d remot tillbringar de enligt de professionella lite tid tillsammans med sina barn eftersom de r fullt upptagna med sina karri rer. Resultatet pekar på e isterande tendenser i samh llet och inom medelklassen framför allt, att allt högre st llda krav på tillg nglighet från arbetsgivarens sida resulterar i från- varande och allt mer karri rfokuserade för ldrar (jfr. Joner, 2014). Bilden av medelklassungdomarna r samtidigt tvetydlig. I de professionellas ber ttel- ser framtr der också en av bild av medelklassungdomarnas liv som en privi- ligierad tillvaro utan några direkta problem.
Resultaten i denna artikel pekar på att familjebakgrund, dvs. familjers so- ciala klass, r en avgörande faktor för hur professionella i skolan beskriver Det r svårt för skolan n r det inte r uppenbara försummelser, alltså
r det så att man misshandlar sitt barn, eller v ldigt konkret att man inte kan sköta sitt barn, att det kommer smutsigt och så vidare då r det ganska enkelt, då gör man en anm lan till socialtj nsten att man r orolig, men det h r subtila att man tycker att för ldrarna inte tar sig tid till sina barn, de ser inte barnen för de r fullt upptagna med sig sj lv (Intervju med skolpsykolog, Syr nskolan).
Ber ttelserna om medelklassungdomarna r samtidigt mots gelsefulla. På Tistelskolan talade de professionella om sociala problem i kvantitativa ter- mer och de h vdade att antalet familjer med sociala problem var få. Det före- faller finnas en uppfattning på Tistelskolan att elever som v er upp i resurs- starka familjer saknar problem och att de lever en problemlös och priviligie- rad tillvaro. Skolsköterskan uttryckte e empelvis att: Alla dessa v luppfost- rade barn, det r inget problem, så det r inget vi t nker på . Walkerdine, Lucey och Melody (2001), som studerat frågor relaterat till flickors klassko- dade vardag, h vdar att medelklassflickors vardag inte per automatik inneb r
en dans på rosor (s. 82). Trots att denna grupp många gånger r ekonomisk och kulturellt priviligierade får dessa flickor ofta försvara sig gentemot olika fördomar och avundsjuka från andra. Vad betr ffar Tistelskolan lyftes ist l- let elevers stress över skolarbetet fram som den fr msta anledningen till ele- vers bristande v lbefinnande på skolan.
Medelklasselevernas kulturella och ekonomiska kapital r centralt för hur denna grupp ungdomar och deras för ldrar positioneras och kategoriseras av de professionella (Bourdieu, 1998). Det som framkommer i de professionel- las ber ttelser r att medelklassungdomarna har de ekonomiska föruts tt- ningarna till att e empelvis köpa dyra m rkeskl der och att delta i olika fri- tidsaktiviteter. Samtidigt framtr der i dessa ber ttelser en bild av frånva- rande för ldrar och vilsna och övergivna ungdomar som får klara sig på egen hand.
Konklusioner
I föreliggande studie har intresset riktats mot elevh lsopersonalens förkla- ringar till varför ungdomar försummas i hemmiljön samt hur olika utsatta elevgrupper kategoriseras utifrån familjebakgrund. Vidare har fokus för stu- dien varit att studera hur elevh lsan beskriver sitt samarbete med utsatta familjer samt andra institutioner i samh llet för att hitta strategier för att stödja utsatta elever. Resultaten pekar på att elevernas familjebakgrund, dvs.
Guvå, Gunilla (2009). Professionellas förest llningar om elevh lsans retorik och praktik. (FOG-rapport nr. 65). Linköping: Institutionen för beteende- vetenskap och l rande.
Harju, Anne (2008). Barns vardag med knapp ekonomi: en studie om barns erfarenheter och strategier. V jö: V jö University Press.
Harju, Anne & Thor d, Anne Brita (2011). Child poverty in a Scandinavian welfare conte t from children’s point of view. Child indicators re- search, 4(2), 283-299.
Hill, D. Terrence, Ross, E. Catherine, & Angel, J. Ronald (2005). Neighbor- hood disorder, psychophysiological distress, and health. Journal of Health and Social Behavior, 46(2), s. 170-186.
Lareau, Annette (2011). Une ual childhoods: Class, race, and family life. Berkeley: University of California Press.
Lareau, Annette (2015). Cultural Knowledge and Social Ine uality. Ameri- can Sociological Review, 80(1), 1-27. DOI: 10.1177/0003122414565814 Lucas, Steven & Jernbro, Carolona (2014). Försummelse av barn - ett
försummat problem. Läkartidningen, 111;;CYIA.
Lunneblad, Johannes. & Johansson, Thomas. (2012). Learning from each other Multicultural pedagogy, parental education and governance. Race Ethnicity and Education, 15(5), 705-723.
Kryger, Niels (2015). Barndomskonstruktioner i skole-hjem-relationen i Danmark – et kritisk blik. Barn, 1, s. 9-23.
Majblomman (2015). Ge en gåva till ett barn som har det svårt. Nedladdad från http://www.majblomman.se
N sman, Elisabet (2012). Barnfattigdom – om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Stockholm: Gothia Förlag.
Odenbring, Ylva, Johansson, Thomas & Huneh ll Berndtsson, Kristina (2017). The Many Faces of attention, deficit hyperactive disorder: unruly behaviour in secondary school and diagnostic solutions. Power & Educa- tion, 9(1), 51-64.
Reutersw rd, Marina & Hylander, Ingrid (2017). Shared responsibility: school nurses e perience of collaborating in school-‐based interprofes- sional teams. Scandinavian journal of caring sciences, 31(2), 253-262. R dda Barnen (2014). Barnfattigdom i Sverige. Årlig rapport 2014. Stock-
holm: R dda Barnen.
Skeggs, Beverly (1997). Formations of class and gender. Becoming respect- able. London: Sage.
Skeggs, Beverly (2004). Class, self, culture. London: Routledge. och kategoriserar olika problem och vilken form av stöd och insatser som
s tts in för utsatta elever. Det framkommer också i resultatet att försummelse inte alltid r så enkelt att identifiera, vilket skolpsykologen på Syr nskolan satte fingret på: Det r svårt för skolan n r det inte r uppenbara försum- melser . Detta faktum v cker inte enbart frågor kring n r och hur försum- melse uppm rksammas i skolan, men också vad som uppfattas som försum- melse och d rmed vilken typ av problem som faktiskt tas på allvar. Inte minst r detta en aktuell fråga att belysa och vidare studera då tendensen i samh llet r ett ökat oh lsotal bland barn och unga (Wiklund & Fjellman- Wiklund, 2013).
Referenser
Ball, J. Stephen (2003). Class strategies and the education market: The mid- dle classes and social advantage. New York: Routledge.
Barajas-Gonzalez, R. Gabriela & Brooks-Gunn, Jeanne (2014). Income, neighborhood stressors, and harsh parenting: Test of moderation by eth- nicity, age, and gender. Journal of family psychology, 28(6), s. 855. DOI: http://d .doi.org./10.1037/a0038242
Berntsson, T. Leeni & Ringsberg, C. Karin (2014). Swedish parents’ activi- ties together with their children and children’s health: a study of children aged 2-17 years. Scandinavian Journal of Public Helath, 42(15), s. 41-51. DOI: 10.1177/1403494814544901
Bourdieu, Pierre. (1998). Practical reason. On the theory of action. Cam- bridge: Polity Press.
Cater, K. Åsa, Andershed, Anna Karin, & Andershed, Henrik (2014). Youth victimization in Sweden: Prevalence, characteristics and relation to men- tal health and behavioral problems in young adulthood. Child Abuse & Neglect, 38(8), s. 1290-1302.
Cederborg, Ann-Christine (2014). Utsatta barn och ungdomar. I A-C. Ceder- borg (Red.). Barnperspektiv i socialtj nstens arbete. Malmö: Gleerups. DePanfilis, Diane & Dubowitz, Howard (2005). Family connections: A pro-
gram for preventing child neglect. Child Maltreatment, 10(2), s. 108-123. DOI: 10.1177/1077559505275252
DePanfilis, Diane (2006). Child neglect: A guide for prevention, assessment, and intervention. U.S. Department of Health and Human Services Child Abuse and Neglect User Manual Series. H mtad från: http://www.childwelfare.gov/pubs/usermanuals/neglect/neglect.pdf Foucault, Michel (2000). The archaeology of knowledge. London: Rout-
Guvå, Gunilla (2009). Professionellas förest llningar om elevh lsans retorik och praktik. (FOG-rapport nr. 65). Linköping: Institutionen för beteende- vetenskap och l rande.
Harju, Anne (2008). Barns vardag med knapp ekonomi: en studie om barns erfarenheter och strategier. V jö: V jö University Press.
Harju, Anne & Thor d, Anne Brita (2011). Child poverty in a Scandinavian welfare conte t from children’s point of view. Child indicators re- search, 4(2), 283-299.
Hill, D. Terrence, Ross, E. Catherine, & Angel, J. Ronald (2005). Neighbor- hood disorder, psychophysiological distress, and health. Journal of Health and Social Behavior, 46(2), s. 170-186.
Lareau, Annette (2011). Une ual childhoods: Class, race, and family life.