Ett genomgående drag i alla samtal r att deltagarna minns boken tillsam- mans genom att ta upp sådant de upplever som centralt eller angel get att diskutera och genom att st lla frågor kring oklarheter. Frågor kan ha uppstått i någons l sning eller bli synliga först i samtalet och kan röra romanens form, innehåll, karakt rer och deras livsförhållanden eller te tens tomrum (Iser, 1992) som deltagarna finner det angel get att tillsammans spekulera kring och d rigenom fylla med mening. Samtalet stannar s llan vid te ten och dess interna drag utan rör sig fram och tillbaka mellan å ena sidan te ten och å andra sidan deltagarnas egna liv och samh llsfrågor som engagerar. I Langers fj rde fas distanserar sig l saren från te ten men också från för- ståelsen och upplevelse av den (Langer, 2005, s. 34 f). I materialet finns flera e empel på olika slag av distanseringar. En fråga som rör romanens komposition uppstår vid l sningen av Tre starka kvinnor d r deltagarna st ller frågan hur romanens tre delar h nger samman. Det finns en förv ntan om att det skulle gå ihop, att dom skulle tr ffas på något s tt (Anki). Olika möjligheter utforskas för att binda ihop ber ttelsen i tematiska spår d r romanens karakt rer, barns och kvinnors utsatthet, m nnens makt och en fågel som symboliskt återkommer i alla delar blir viktiga ledtrådar. Romanens öppna slut leder till spekulationer över hur det kommer att gå för karakt rerna, Hur går det för Fanta då , Vad h nder tror ni . Att göra litter ra erfarenheter inneb r att utforska horisonter av möjligheter, att bygga förest llningsv rldar och att st lla frågor som kan följas upp både i litteraturen och i livet, skriver Langer (2005). Vidare menar hon att det r just spekulation skönlitteraturen uppmuntrar till, inte avslut (ibid. s 54), men naturligtvis s tter te ten gr nser för vilka innebörder som blir möjliga (ibid. s. 55).
Ett annat e empel på distansering i förhållande till författarens hantverk, d r uppm rksamheten riktas mot te tens litter ra konstruktion, finns i samta- let om Steglitsan.
En fantastisk introduktion till vad som komma skall, just dom h r mil- jöbeskrivningarna d r han sitter ensam på ett hotellrum i Amsterdam och beskriver den h r tavlan … hon beskriver så i detalj och boken r så metaforisk. Man undrar vem r den h r mannen som sitter d r på sitt hotellrum. Och sen återber ttar han sin historia medan han sitter d r. Bara det tycker jag var fantastiskt.
I samtalet om Steglitsan förundras deltagarna över det distanserade , ky- liga och osentimentala s ttet att ber tta som samtidigt kan v cka starka k nslor hos l saren, jag tyckte det var osentimentalt men blev ndå v ldigt berörd (Anki). S ttet att ber tta och den upplevelse detta ger upphov till ses på avstånd, objektifieras, och blir föremål för gemensam reflektion (Jfr. Langer, 2005, s. 34).
Frågor om det skiftande ber ttarperspektivet finns i samtalet om Tre
starka kvinnor och leder till en diskussion om möjligheten att skildra en
karakt r genom en annans blick. Hur de sj lva k nner för bokens karakt rer diskuteras som en effekt av att författaren styr deras sympatier och antipa- tier. Genom distanseringen v er förståelsen för hur romanen r konstruerad och hur det påverkar upplevelsen av te ten:
Eva: Nej, han var ingen trevlig person men samtidigt så tragisk. N r han beskrevs så tyckte jag ndå så förf rligt synd om honom, han var liksom fången i sin egen kropp och sina egna k nslor.
Ninni: Han var också ett offer. Mia: Ja så kan man s ga om allihop.
Eva: Rudi k nde jag för och Sonny men den d r pappan kunde jag inte tycka om, patriarken … men hon har ju medvetet skrivit honom så. Ninni: Klart att det r medvetet.
Dialogen ovan r också ett e empel på intresset för romanernas karakt rer och deras egenskaper, något som också återkommer i alla observerade sam- tal. Deltagarna uppm rksammar karakt rerna och deras liv som om de vore verkliga m nniskor och gör j mförelser både med sig sj lva och med andra. Enligt Long ( 2003) verkar det vara karakt rerna som gör att romanerna upplevs som verkliga för de l sare hon möter i bokcirklar (s. 153). Hennes l sare rör sig liksom l sarna i min undersökning mellan k nslom ssig n rhet gemensamma. På så s tt blir k nslor till subjektskapande rörelser (Br nn-
ström, Jönsson & Svensson, 2011, s. 14), man blir det man l ser och k nner, det man kan uttrycka och dela med gruppen, subjekt och objekt konstituerar varandra. Samtidigt fyller k nslorna funktionen att hålla samman och st rka gruppens relationer t.e . genom att deltagarna kan k nna igen sig i och be- kr fta varandra i k nsloupplevelserna och att de blir mer synliga för varandra.
Frågor och kritiska reflektioner
Ett genomgående drag i alla samtal r att deltagarna minns boken tillsam- mans genom att ta upp sådant de upplever som centralt eller angel get att diskutera och genom att st lla frågor kring oklarheter. Frågor kan ha uppstått i någons l sning eller bli synliga först i samtalet och kan röra romanens form, innehåll, karakt rer och deras livsförhållanden eller te tens tomrum (Iser, 1992) som deltagarna finner det angel get att tillsammans spekulera kring och d rigenom fylla med mening. Samtalet stannar s llan vid te ten och dess interna drag utan rör sig fram och tillbaka mellan å ena sidan te ten och å andra sidan deltagarnas egna liv och samh llsfrågor som engagerar. I Langers fj rde fas distanserar sig l saren från te ten men också från för- ståelsen och upplevelse av den (Langer, 2005, s. 34 f). I materialet finns flera e empel på olika slag av distanseringar. En fråga som rör romanens komposition uppstår vid l sningen av Tre starka kvinnor d r deltagarna st ller frågan hur romanens tre delar h nger samman. Det finns en förv ntan om att det skulle gå ihop, att dom skulle tr ffas på något s tt (Anki). Olika möjligheter utforskas för att binda ihop ber ttelsen i tematiska spår d r romanens karakt rer, barns och kvinnors utsatthet, m nnens makt och en fågel som symboliskt återkommer i alla delar blir viktiga ledtrådar. Romanens öppna slut leder till spekulationer över hur det kommer att gå för karakt rerna, Hur går det för Fanta då , Vad h nder tror ni . Att göra litter ra erfarenheter inneb r att utforska horisonter av möjligheter, att bygga förest llningsv rldar och att st lla frågor som kan följas upp både i litteraturen och i livet, skriver Langer (2005). Vidare menar hon att det r just spekulation skönlitteraturen uppmuntrar till, inte avslut (ibid. s 54), men naturligtvis s tter te ten gr nser för vilka innebörder som blir möjliga (ibid. s. 55).
Ett annat e empel på distansering i förhållande till författarens hantverk, d r uppm rksamheten riktas mot te tens litter ra konstruktion, finns i samta- let om Steglitsan.
på sociala myndigheters övertramp och ber ttelser som finns n ra, hos v n- ner och kollegor, och i andra böcker de l st. Olika ber ttelser blir till rörelser i rummet vilka vidgar förståelseramen för Wintersons sj lvbiografi men också för egna och andras livsöden.
Vidare relateras samtalet till frågor om kvinnors villkor, destruktiva maktförhållanden, arv och miljö och vikten av att hitta gnistan , drivkraf- ten i livet. H r anv nds te tv rlden för att samtala om förhållanden i sam- h llet eller i det egna livet, vilket i sin tur leder till reflektioner över egna upplevelser, tankar och k nslor. De fiktiva förest llningsv rldarna och l sar- nas egna v rldar s tts i v elverkan (Langer, 2005 s. 35). Langer menar att denna tredje fas i l sningen, då vi stiger ut ur förest llningsv rlden och får möjlighet att kritiskt reflektera över oss sj lva och det vi vet, r den mest kraftfulla eftersom det r i den fasen l sningen kan få oss att ompröva och förest lla oss andra v rderingar, övertygelser och k nslor (ibid. s. 34). Den kritiska reflektionen r h r djupt förbunden med både k nslom ssiga upple- velser och med det sociala samspelet i gruppen (Jfr. M lkki. s. 8). I bokcir- kelns l spraktik leder mötet med andra deltagares erfarenheter och tolkning- ar till perspektivskiften som inneb r att de individuella förest llningsv rl- darna v er och för ndras. Samtalen handlar s llan om att hitta svar att bli överens om, utan att söka flera möjliga svar som kan brytas mot varandra, vi söker och vi söker (Mia). Gruppens funderingar och frågor syftar till att nå en djupare förståelse av romanens innebörder, men också till att förstå och kritiskt reflektera över förhållanden utanför romanen som har med sam- h llet och det egna livet att göra och som i sin tur kan kasta ljus över det som utspelar sig i romanens v rld.
Diskussion
Syftet med studien r att förstå dels vad som r utm rkande för den under- sökta bokcirkelns l spraktik, dels att förstå det meningsskapande som sker inom ramen för l spraktiken. Analysen visar att tr ffarna pr glas av en rela- tivt fast struktur med tre akter som fyller olika funktioner;; att få möjlighet till avkoppling och småprat, att få dela sin l supplevelse med andra och att till- sammans v lja bok för n sta tr ff. De konventioner som råder för samtalen skapar föruts ttningar för aktivt deltagande i en social praktik d r boken r navet men d r föruts ttningarna för meningsskapande ligger i att samtalet också rör sig bortom boken till angel gna frågor om samh llet och livet. Livserfarenheter och samh llsfrågor upptar en stor del av deltagarnas samtal och distans. Vidare lyfter Long fram vikten av att identifiera sig med karak-
t rerna och att identifikation inte enbart handlar om igenk nning utan också om att k nna n rhet till en karakt r (s. 153). Liknande resonemang för Moi (2009;; 2011) i analyser av Beauvoirs syn på litteratur och l sning. Beauvoir l ser inte bara för att l ra utan också för att k nna med och identifiera sig med författare och karakt rer.
For Beauvoir then, a good novel had to have the power to absorb, to hold and bewitch, to transport the reader into its world, to make him or her not so much take the fiction for reality, as to be able to e peri- ence the fiction as deeply as reality, while full well knowing that it is fiction. (Moi, 2009, s. 134)
Identifikation med både författare och karakt rer förekommer i relation till
Pappan och havet och Varför vara lycklig när man kan vara normal. För att
få svar på frågor eller reda ut oklarheter söker sig deltagarna till de kunskap- er om författaren och det sammanhang boken kommit till i som finns i grup- pen, vilket också r ett s tt att stiga ut ur upplevelsen och betrakta den på avstånd. Utflykter till författarnas biografi r s rskilt framtr dande i samtalet om Pappan och havet, vilket delvis kan förklaras av att flera deltagare l st biografin Tove Jansson: arbeta och älska (Karjalainen, 2014). I samtalet uppstår frågor om karakt rernas egenskaper och beteenden och svaren söks i Tove Janssons uppv t och relation till för ldrarna. Sökandet efter förkla-
ringar i det biografiska v vs samman med egna erfarenheter t.e . av 50-talets pappor, jag t nker på det tidstypiska, hur pappor och m n var på 50-talet (Pia). Pia e emplifierar med minnen från sin egen barndom d r allt i hemmet anpassades efter pappan, n r pappa vilar ska det vara tyst, n r pappa r hungrig då ter vi (Pia), och menar att boken i det avseendet r en skildring av en tidsepok. Pappan och havet ses som en ber ttelse om vu nas problem som bygger mycket på hennes Tove Janssons egen familj (Cecilia).
Samtalet om Jeanette Wintersons sj lvbiografi Varför vara lycklig när
man kan vara normal domineras av reflektioner över huvudpersonens för-
måga att mot alla odds resa sig ur bandomens utsatthet. Utgångspunkten r boken och de frågor den v cker. Svaren söker deltagarna i bokens innehåll men också i sådant de hört, sett och l st om svåra uppv tförhållanden och adoptivbarns situation. Vidare anv nds Wintersons Det finns annan frukt än
apelsiner (1990) och Jackie Ferms uppv tskildring Rövardotter (2014) för
att fördjupa diskussionen. I pendlingen mellan olika verkligheter anv nder deltagarna lagar och förordningar om adoption och umg ngesr tt, e empel
på sociala myndigheters övertramp och ber ttelser som finns n ra, hos v n- ner och kollegor, och i andra böcker de l st. Olika ber ttelser blir till rörelser i rummet vilka vidgar förståelseramen för Wintersons sj lvbiografi men också för egna och andras livsöden.
Vidare relateras samtalet till frågor om kvinnors villkor, destruktiva maktförhållanden, arv och miljö och vikten av att hitta gnistan , drivkraf- ten i livet. H r anv nds te tv rlden för att samtala om förhållanden i sam- h llet eller i det egna livet, vilket i sin tur leder till reflektioner över egna upplevelser, tankar och k nslor. De fiktiva förest llningsv rldarna och l sar- nas egna v rldar s tts i v elverkan (Langer, 2005 s. 35). Langer menar att denna tredje fas i l sningen, då vi stiger ut ur förest llningsv rlden och får möjlighet att kritiskt reflektera över oss sj lva och det vi vet, r den mest kraftfulla eftersom det r i den fasen l sningen kan få oss att ompröva och förest lla oss andra v rderingar, övertygelser och k nslor (ibid. s. 34). Den kritiska reflektionen r h r djupt förbunden med både k nslom ssiga upple- velser och med det sociala samspelet i gruppen (Jfr. M lkki. s. 8). I bokcir- kelns l spraktik leder mötet med andra deltagares erfarenheter och tolkning- ar till perspektivskiften som inneb r att de individuella förest llningsv rl- darna v er och för ndras. Samtalen handlar s llan om att hitta svar att bli överens om, utan att söka flera möjliga svar som kan brytas mot varandra, vi söker och vi söker (Mia). Gruppens funderingar och frågor syftar till att nå en djupare förståelse av romanens innebörder, men också till att förstå och kritiskt reflektera över förhållanden utanför romanen som har med sam- h llet och det egna livet att göra och som i sin tur kan kasta ljus över det som utspelar sig i romanens v rld.
Diskussion
Syftet med studien r att förstå dels vad som r utm rkande för den under- sökta bokcirkelns l spraktik, dels att förstå det meningsskapande som sker inom ramen för l spraktiken. Analysen visar att tr ffarna pr glas av en rela- tivt fast struktur med tre akter som fyller olika funktioner;; att få möjlighet till avkoppling och småprat, att få dela sin l supplevelse med andra och att till- sammans v lja bok för n sta tr ff. De konventioner som råder för samtalen skapar föruts ttningar för aktivt deltagande i en social praktik d r boken r navet men d r föruts ttningarna för meningsskapande ligger i att samtalet också rör sig bortom boken till angel gna frågor om samh llet och livet. Livserfarenheter och samh llsfrågor upptar en stor del av deltagarnas samtal och distans. Vidare lyfter Long fram vikten av att identifiera sig med karak-
t rerna och att identifikation inte enbart handlar om igenk nning utan också om att k nna n rhet till en karakt r (s. 153). Liknande resonemang för Moi (2009;; 2011) i analyser av Beauvoirs syn på litteratur och l sning. Beauvoir l ser inte bara för att l ra utan också för att k nna med och identifiera sig med författare och karakt rer.
For Beauvoir then, a good novel had to have the power to absorb, to hold and bewitch, to transport the reader into its world, to make him or her not so much take the fiction for reality, as to be able to e peri- ence the fiction as deeply as reality, while full well knowing that it is fiction. (Moi, 2009, s. 134)
Identifikation med både författare och karakt rer förekommer i relation till
Pappan och havet och Varför vara lycklig när man kan vara normal. För att
få svar på frågor eller reda ut oklarheter söker sig deltagarna till de kunskap- er om författaren och det sammanhang boken kommit till i som finns i grup- pen, vilket också r ett s tt att stiga ut ur upplevelsen och betrakta den på avstånd. Utflykter till författarnas biografi r s rskilt framtr dande i samtalet om Pappan och havet, vilket delvis kan förklaras av att flera deltagare l st biografin Tove Jansson: arbeta och älska (Karjalainen, 2014). I samtalet uppstår frågor om karakt rernas egenskaper och beteenden och svaren söks i Tove Janssons uppv t och relation till för ldrarna. Sökandet efter förkla-
ringar i det biografiska v vs samman med egna erfarenheter t.e . av 50-talets pappor, jag t nker på det tidstypiska, hur pappor och m n var på 50-talet (Pia). Pia e emplifierar med minnen från sin egen barndom d r allt i hemmet anpassades efter pappan, n r pappa vilar ska det vara tyst, n r pappa r hungrig då ter vi (Pia), och menar att boken i det avseendet r en skildring av en tidsepok. Pappan och havet ses som en ber ttelse om vu nas problem som bygger mycket på hennes Tove Janssons egen familj (Cecilia).
Samtalet om Jeanette Wintersons sj lvbiografi Varför vara lycklig när
man kan vara normal domineras av reflektioner över huvudpersonens för-
måga att mot alla odds resa sig ur bandomens utsatthet. Utgångspunkten r boken och de frågor den v cker. Svaren söker deltagarna i bokens innehåll men också i sådant de hört, sett och l st om svåra uppv tförhållanden och adoptivbarns situation. Vidare anv nds Wintersons Det finns annan frukt än
apelsiner (1990) och Jackie Ferms uppv tskildring Rövardotter (2014) för
att fördjupa diskussionen. I pendlingen mellan olika verkligheter anv nder deltagarna lagar och förordningar om adoption och umg ngesr tt, e empel
rande s tt. Det tycks också finnas en tydlig koppling mellan litteraturl s- ningen i bokcirkelns sociala praktik och st llningstaganden och engagemang i politiska frågor. De ovan n mnda aspekterna av bokcirkelns l spraktik ger viktiga insikter om vardagliga l sares l sning som h r visar sig vara varken naiv, okritisk eller enbart trivial konsumtion (Jfr. Guillory, 2000;; Stockwell, 2005).
Dessa aspekter r betydelsefulla också i ett litteraturdidaktiskt perspektiv, d r ett n rmande mellan vanliga och professionella s tt att l sa kan vara s rskilt fruktbart i arbetet med att stimulera barns och ungdomars l sning och utveckling till kritiska och analytiska l sare och t nkare (se Langer, 2005). Med utgångspunkt i resultatet av min undersökning vill jag lyfta fram vikten av att ge utrymme för den individuella l supplevelsen med allt vad den kan rymma av k nslor, inlevelse, identifikation, kritik och avståndsta- ganden. Vidare menar jag att det r viktigt att få möjlighet att dela sin l supplevelse med andra i former d r det k nns tryggt att uttrycka k nslor och åsikter såv l som kunskaper och förståelse. I ett litteratursamtal kan förståelsen för ett litter rt verk utvecklas och fördjupas genom mötet mellan olika förest llningsv rldar och genom de frågor om livet och samh llet som litteraturen v cker, samtidigt som te ten och dess uttrycksmedel och hur dessa kan påverka vår l supplevelse uppm rksammas.
Referenser
Ahmed, S. (2004). The cultural politics of emotion. Edinburgh: Edinburgh University Press.
Alvesson, Mats (2011). Interpreting interviews. London: SAGE.
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2009). Refle ive methodology: new vis- tas for ualitative research. (2. ed.) Los Angeles: SAGE.
Balling, Gitte (2009). Litter r stetisk oplevelse. L sning, l soplevelse og l sunders gelser. En diskussion af teoretiske og metodiske tilgange. Diss. K penhavn: : Danmarks Biblioteksskole.
Balling, Gitte ( 2016). What is a Reading E perience The development of a Theoretical and Empirical Understanding. I McKechnie, L., Skjerdingstad, K.I., Rothbauer, P.M., Oterholm, K. & Persson, M. (Red.), Plotting the reading e perience: theory, practice, politics (pp. 37-53). Waterloo, Ontario: Wilfrid Laurier University Press.
Barton, David (2007). Literacy. An Introduction to the Ecology of Written Language. Malden/O ford: Blackwell.
och formar tillsammans med bokvalet, kvinnliga författare som skriver om kvinnor och deras livssituation, gruppens gemensamma identitet.
I samtalen ges l supplevelsen så som den artikuleras av deltagarna (se Balling, 2009), stor uppm rksamhet. Deltagarna låter sig överraskas, förund- ras och provoceras av litteraturen. De ger uttryck för l supplevelser som r pr glade av inlevelse i och identifikation med verkets karakt rer och lev- nadsöden och en l sning som r öppen för det ventyr som te ten erbjuder (Jfr. Moi, 2011). Identifikationen föruts tter att l saren kan se aspekter av sig sj lv i och d rigenom bli mottaglig för det eller den som r fr mmande (Jfr. Felski, 2008;; Kompridis, 2013;; Moi, 2009). Med igenk nning och iden- tifikation följer k nslor, ibland fysiskt k nnbara, av n rhet till karakt rerna