Den grupp elever som av de professionella definierades som s rskilt socialt utsatta beskrevs också vara ungdomar som fick ta ett stort ansvar både för sig sj lva, för andra barn och ibland ven för sina för ldrar. Den bild som framtr der kan relateras till och kategoriseras som det sj lvst ndiga mask- rosbarnet.
Det k nns som det r v ldigt tungt på hemmafronten d r, alltså mam- man r, det jag har hört r att hon r br cklig, lite sjuklig, lite svag så d r. /…/ Ibland måste hon gå hem från skolan för att hon kanske måste hj lpa mamma eller att hon bekymrar sig för mamma eller så kanske hon helt enkelt inte orkar vara kvar i skolan. Flickan sj lv var inte speciellt glad efter sportlovet, hon tyckte mest att hon fått vara barnvakt under sportlovet, för ganska små barn /…/. Hon tyckte det var skönt n r skolan började igen och då r det klart att man blir oro- lig. /…/ Man skulle behöva rota lite mer i hur ser det ut hemma (Inter- vju med specialpedagog, Syr nskolan).
I materialet framtr dde ven andra e empel rörande maskrosbarnen. Ett återkommande rende på Syr nskolans elevh lsomöten rörde en flicka som hette Cassandra. Under elevh lsomötena togs både problematik kring sj lv- medicinering, droger och bekymmer i hemmiljön upp, vilket bland annat skolsköterskan tog upp: Cassandra har haft sömnsvårigheter tidigare, men BUP r inte engagerade i frågan. Jag har kontaktat sköterskan på BUM
Barn- och ungdomsmottagningen , och vi har en bra kontakt .
Under elevh lsomötena rörande samma elev framgår det också att Cas- sandra har dokumenterad och diagnostiserad FAS, Fetalt alkoholsyndrom, vilket innebar att modern drack under graviditeten. Att dricka alkohol under graviditeten ger allvarliga skador på centrala nervsystemet. Några av de van- ligaste symptomen för dessa barn r att de, precis som beskrivs i fallet med Cassandra, har sömnsvårigheter och inl rningssvårigheter. Studier pekar på att FAS r mer vanligt förekommande bland barn som v er upp i ekono- misk och social utsatthet (Strömland, 2000). Det framgår under elevh lso- mötena att Cassandra har utretts för s rskoleplacering, men enligt utredarna uppfyller hon inte kriterierna för detta. Emellertid anser elevh lsgruppen på Syr nskolan att utredningen har varit knapph ndig och att en ny grundl g- gande utredning måste göras. I v ntan på detta r Cassandra placerad in en mindre specialgrupp från elever inom autismspektrat.
ut e tra pengar för e empelvis skolutflykter r en stor utmaning för dessa familjer, eftersom de redan har svårigheter med att få ekonomin att gå ihop. I dessa situationer kan skolan ingripa och stötta dessa familjer. Detta var också något som lyftes fram på flera av de undersökta skolorna.
Då ringer jag för ldern och tar tag i det, inte med barnet utan det r med för ldern. Hur har ni det d r hemma jag tycker att han, ja det rea- geras lite omkring, ja han har lite smutsiga kl der och stripigt hår, hur har ni det d r hemma Behöver ni någon hj lp Jag försöker smyga in det den v gen, så att man erbjuder att det finns hj lp att få. Vi vill ju att det blir så bra som möjligt, det kanske r trasslig ekonomi och det finns Majblomman att söka eller något sådant. Vi kan kanske hj lpas åt (Intervju med skolsköterskan, Syr nskolan).
Majblomman var en organisation som n mndes på flera av skolorna. Föru- tom att enskilda familjer kan söka ekonomiskt stöd d rifrån, kan också sko- lor söka pengar. På N ckrosskolan söker man medel från Majblomman varje år. Elevernas förs ljning av majblommor var också något som utgjorde en del av skolans arbete med att stötta de barn och unga som lever i barnfattig- dom.
Jag har en egen kassa med kontanter som jag har beg rt från Maj- blomman. Det får jag faktiskt en gång om året så att jag kan hj lpa till med att ekonomiskt bidra till någon fotbollskurs på sommarlovet, e - amenskl der till skolavslutningen eller nya glasögon. Ja, till dem som inte har råd, så hj lper jag till med det lilla det kostar (Intervju med skolsköterskan, N ckrosskolan).
Resultaten i studien visar att olika oberoende organisationer blivit allt vikti- gare i skolors arbete med att stötta barn vars familjer lever i ekonomisk ut- satthet. Det var inte enbart Majblomman som togs upp i samband med detta, utan ven R dda Barnen. Överhuvudtaget uttryckte de professionella att det finns ett ökat behov av andra insatser och instanser i dagens samh lle för att stötta utsatta familjer. Detta kan ses i ljuset av nedmonteringen av v lf rds- statens sociala skyddsn t, som blivit allt mer grovmaskigt (N sman, 2012). Ber ttelserna om de ungdomar som v er upp i ekonomisk utsatthet och i samh llets periferi ramas in utifrån en diskurs som anknyter till förest ll- ningar om den icke-respektabla familjen (jfr. Skeggs, 1997).
De självständiga maskrosbarnen
Den grupp elever som av de professionella definierades som s rskilt socialt utsatta beskrevs också vara ungdomar som fick ta ett stort ansvar både för sig sj lva, för andra barn och ibland ven för sina för ldrar. Den bild som framtr der kan relateras till och kategoriseras som det sj lvst ndiga mask- rosbarnet.
Det k nns som det r v ldigt tungt på hemmafronten d r, alltså mam- man r, det jag har hört r att hon r br cklig, lite sjuklig, lite svag så d r. /…/ Ibland måste hon gå hem från skolan för att hon kanske måste hj lpa mamma eller att hon bekymrar sig för mamma eller så kanske hon helt enkelt inte orkar vara kvar i skolan. Flickan sj lv var inte speciellt glad efter sportlovet, hon tyckte mest att hon fått vara barnvakt under sportlovet, för ganska små barn /…/. Hon tyckte det var skönt n r skolan började igen och då r det klart att man blir oro- lig. /…/ Man skulle behöva rota lite mer i hur ser det ut hemma (Inter- vju med specialpedagog, Syr nskolan).
I materialet framtr dde ven andra e empel rörande maskrosbarnen. Ett återkommande rende på Syr nskolans elevh lsomöten rörde en flicka som hette Cassandra. Under elevh lsomötena togs både problematik kring sj lv- medicinering, droger och bekymmer i hemmiljön upp, vilket bland annat skolsköterskan tog upp: Cassandra har haft sömnsvårigheter tidigare, men BUP r inte engagerade i frågan. Jag har kontaktat sköterskan på BUM
Barn- och ungdomsmottagningen , och vi har en bra kontakt .
Under elevh lsomötena rörande samma elev framgår det också att Cas- sandra har dokumenterad och diagnostiserad FAS, Fetalt alkoholsyndrom, vilket innebar att modern drack under graviditeten. Att dricka alkohol under graviditeten ger allvarliga skador på centrala nervsystemet. Några av de van- ligaste symptomen för dessa barn r att de, precis som beskrivs i fallet med Cassandra, har sömnsvårigheter och inl rningssvårigheter. Studier pekar på att FAS r mer vanligt förekommande bland barn som v er upp i ekono- misk och social utsatthet (Strömland, 2000). Det framgår under elevh lso- mötena att Cassandra har utretts för s rskoleplacering, men enligt utredarna uppfyller hon inte kriterierna för detta. Emellertid anser elevh lsgruppen på Syr nskolan att utredningen har varit knapph ndig och att en ny grundl g- gande utredning måste göras. I v ntan på detta r Cassandra placerad in en mindre specialgrupp från elever inom autismspektrat.
ut e tra pengar för e empelvis skolutflykter r en stor utmaning för dessa familjer, eftersom de redan har svårigheter med att få ekonomin att gå ihop. I dessa situationer kan skolan ingripa och stötta dessa familjer. Detta var också något som lyftes fram på flera av de undersökta skolorna.
Då ringer jag för ldern och tar tag i det, inte med barnet utan det r med för ldern. Hur har ni det d r hemma jag tycker att han, ja det rea- geras lite omkring, ja han har lite smutsiga kl der och stripigt hår, hur har ni det d r hemma Behöver ni någon hj lp Jag försöker smyga in det den v gen, så att man erbjuder att det finns hj lp att få. Vi vill ju att det blir så bra som möjligt, det kanske r trasslig ekonomi och det finns Majblomman att söka eller något sådant. Vi kan kanske hj lpas åt (Intervju med skolsköterskan, Syr nskolan).
Majblomman var en organisation som n mndes på flera av skolorna. Föru- tom att enskilda familjer kan söka ekonomiskt stöd d rifrån, kan också sko- lor söka pengar. På N ckrosskolan söker man medel från Majblomman varje år. Elevernas förs ljning av majblommor var också något som utgjorde en del av skolans arbete med att stötta de barn och unga som lever i barnfattig- dom.
Jag har en egen kassa med kontanter som jag har beg rt från Maj- blomman. Det får jag faktiskt en gång om året så att jag kan hj lpa till med att ekonomiskt bidra till någon fotbollskurs på sommarlovet, e - amenskl der till skolavslutningen eller nya glasögon. Ja, till dem som inte har råd, så hj lper jag till med det lilla det kostar (Intervju med skolsköterskan, N ckrosskolan).
Resultaten i studien visar att olika oberoende organisationer blivit allt vikti- gare i skolors arbete med att stötta barn vars familjer lever i ekonomisk ut- satthet. Det var inte enbart Majblomman som togs upp i samband med detta, utan ven R dda Barnen. Överhuvudtaget uttryckte de professionella att det finns ett ökat behov av andra insatser och instanser i dagens samh lle för att stötta utsatta familjer. Detta kan ses i ljuset av nedmonteringen av v lf rds- statens sociala skyddsn t, som blivit allt mer grovmaskigt (N sman, 2012). Ber ttelserna om de ungdomar som v er upp i ekonomisk utsatthet och i samh llets periferi ramas in utifrån en diskurs som anknyter till förest ll- ningar om den icke-respektabla familjen (jfr. Skeggs, 1997).
att familjernas ekonomiska och kulturella kapital blir en viktig del i hur för- ldrarna till dessa ungdomar hanterar sin vardag och så att s ga kompenserar för sin fysiska frånvaro. Detta var något som bland annat kuratorn på Viol- skolan lyfte fram: V ldigt ofta har barnen v ldigt många aktiviteter efter skolan som fyller deras tid, men v ldigt lite tid tillsammans med familjerna och det gör i sin tur att v ldigt många frågor dyker upp . Forskning pekar på att den tid för ldrar tillbringar med sina barn r vitalt för barns v lbefin- nande och h lsa (Berntsson & Ringberg, 2014;; Lareau, 2011). De senaste åren har för ldrars ökade arbetstid och de st ndigt ökade kraven att vara tillg nglig också debatterats i media (Joner, 2014). Kritiska röster menar att detta skapar en obalans mellan arbetsliv och privatliv och att barnen i för- l ngningen försummas.
Specialpedagogen på Syr nskolan lyfte liknande problematik och resone- rar att familjers materiella resurser och kulturella kapital inte nödv ndigtvis inneb r att ungdomarna i dessa hem har en s rskilt lustfylld eller trygg till- varo.
Det kan ju naturligtvis också vara så att man r socioekonomiskt stark och så vidare, det behöver ju inte alls betyda att man får den omsor- gen. /…/ Det kan ju vara för ldrar som l gger mycket tid på jobbet och l gger mycket tid på sig sj lva, och ungarna får driva runt, får klara sig sj lva i någon mening. ven om de har råd med m rkeskl - der eller har litteratur i bokhyllan så kan de k nna sig lite solo och lite ensamma (Intervju med specialpedagog, Syr nskolan).
Samma specialpedagog lyfter också fram en annan aspekt, n mligen medel- klassför ldrarnas karri rfokus. Detta r också en anledning till att många ungdomar med medelklassbakgrund k nner sig vilsna enligt honom.
Jag vet ett rende som vi jobbat med om man förenklar socioekono- miskt d r det inte r brister d r. Jag vet att ena vårdnadshavaren r v ldigt engagerad i andra ungdomar i sitt yrke och så d r och med problematik. Man kan spekulera att de egna barnen glöms bort, det finns inget krut och energi d r och en frånvarande pappa som gör allt för att synas (Intervju med specialpedagog, Syr nskolan).
ven de ber ttelser som rörde försummelse och elever med medelklassbak- grund pekar på att försummelse vanligen var svårt att identifiera. Detta var bland annat något som skolpsykologen på Syr nskolan lyfte fram som en utmaning.
Det r någorlunda hygglig miljö för henne, ett litet maskrosbarn, hon har en del goda egenskaper också, hon r street-smart och k mpar på. Ibland har hon blivit mamma åt sin egen pappa, som att sköta tv ttstu- gan. /…/ En del l r ju sig att ta sig fram med de resurser de har (Inter- vju med specialpedagog, Syr nskolan).
I likhet med resultaten i denna studie visar ven tidigare studier att för ldrars bristande omsorg ofta leder till att barnen får ta ett överdrivet stort ansvar för sina egna liv (Cederberg 2014). Ber ttelserna om maskrosbarnen ramas också in utifrån en diskurs om den icke-respektabla familjen (jfr. Skeggs, 1997, 2004). För ldrarna i dessa familjer beskrivs brista i sin för ldraomsorg på grund av att de inte klarar av att ta hand om sina barn på ett adekvat s tt. Det r ungdomarna i dessa familjer som får ta ett stort egenansvar för både sig sj lva och för andra familjemedlemmar. Både skolans insatser och de insatser som andra samh llsinstitutioner bedriver beskrivs av de profession- ella vara vitalt för att stötta dessa elever.