Studiens ansats r en etnografiskt inspirerad diskursanalys med grund i poli- tisk diskursteori. Liksom Silow Kallenberg (2016) uppfattar jag diskursbe- greppet som överordnat logikbegreppet, d r det senare anv nds som redskap för att undersöka vissa aspekter av en diskurs på en konkret, empirisk nivå. Logikerna r det som kan förklara praktikernas uppkomst, realisering, dess stabilitet och dess för ndring genom att t e ge praktikerna mening och ko- herens. Vidare kan logikbegreppet delas upp på två s tt, dels utifrån Glynos och Howarth (2007) ontologiskt orienterade logiktypologi: sociala, politiska och fantasmatiska logiker, dels utifrån materialets innehållsliga, alltså mer ontiska konte t som i mitt fall r gymnasievalets praktiker. Det senare har i analysen delats upp och fogats samman utifrån tre övergripande logiker som jag valt att kalla: valets logiker, varats logiker och varans logiker, d r talet fokuseras kring frågor om vad valet inneb r, hur e istentiella dimensioner hanteras, respektive hur ett marknadst nkande artikuleras. Dessa konstituerar gemensamt gymnasievalet såsom detta iscens tts i den undersökta konte ten (jfr Glynos & Howarth, 2007 s.186). Var och en för sig innehåller dessa innehållsliga logiker aspekter av social, politisk och fantasmatisk logik.
Studiens urval består av tretton fokusgruppsintervjuer med totalt 54 ele- ver från se skolor i tre mellanstora st der. Studien r en del av ett större forskningsprojekt med förutbest mda kommuner och urvalet r att betrakta som strategiskt utifrån en ambition att skapa kunskap om skolvalet och skolmarknaden i tre mellanstora svenska kommuner/st der (jfr Bunar, 2013). De olika skolorna r valda för att få så stor variation i föruts ttningar för gymnasieval som möjligt med avseende på social och etnisk sammans ttning samt i förhållande till skolans profil . Såv l eleverna som skolorna har fin- gerade namn. De senare kallas för: Toppskolan, Förortsskolan, Cityskolan, Landsortsskolan, Konfessionella skolan & Medelskolan (9A, 9B). På sko- lorna kontaktades rektorer och mentorer för att få hj lp att rekrytera infor- och sårbar. Silow Kallenberg (2016), som undersöker hur förståelsen av
ungdomar skapas i gr nslandet mellan vård och straff inom tvångsvården, tar logiker i bruk för studiet av diskurser på mikronivå (s. 44). Hon betonar att perspektivet kan bidra till att fånga de förhållanden och förest llningar som får praktikerna att fungera (s.44). Detta r ett syns tt som jag ansluter mig till. Jag ser logikperspektivet som ett s tt att analysera vilken mening elever- na sj lva tillskriver olika aspekter av praktiken, vilka regler och villkor som strukturerar dessa, och vad som framstår som rimligt, respektive orim- ligt relativt en viss logik. Detta betyder att logikerna både finns i den em- piriska praktiken, men också att jag som forskare tillskriver dem vissa bety- delser i relation till studiens problematik, premisser och forskningsfrågor.
Den logiktypologi som Glynos och Howarth utvecklat består av sociala, politiska och fantasmatiska logiker. Detta r en analytisk uppdelning som syftar till att fånga en praktik, eller en regim av praktikers11 a) sociala dyna-
mik och ordning;; b) tillkomst och för ndring, samt;; c) den ideologiska di- mension som får m nniskor att ansluta sig till och acceptera den sociala praktiken. I denna artikel kommer jag i huvudsak anv nda mig av begreppen sociala och fantasmatiska logiker, då mitt empiriska material inte möjliggör diakrona studier och mina kunskapsanspråk d rför r begr nsade till en syn- kron bild av gymnasievalets praktiker i en avgr nsad konte t.
De sociala logikerna k nnetecknas alltså av diskursiva mönster som strukturerar vad som r förgivettaget, vanligt och socialt accepterat i en viss praktik. Det kan g lla regler, rutiner och sj lvförståelser som aktörerna s ll- an reflekterar över, t e uppdelningar av olika subjekt till olika platser (hie- rarkier), samt vilka subjektiva strategier och incitamentsstrukturer som k n- netecknar praktiken i fråga. Bland praktikens uppdelande rutiner kan s rskilt n mnas de sj lvteknologier (Foucault, 1987/2003) som förser subjekten med resurser att forma och arbeta med sig sj lva i linje med den sociala lo- gikens normer. I denna studie kan det g lla vad som r sj lvklart att göra och t nka som v ljande elev, vilka skrivna och oskrivna regler som omg r- dar valet eller vad som anses viktigt, respektive oviktigt för eleverna.
De fantasmatiska logikerna befinner sig på en affektiv nivå och d rmed n rmast den ideologiska dimensionen av en praktik. De ger svar på varför en social logik ses som ofrånkomlig för subjekten och d rför uppr tthåller den sociala logiken, samt döljer dess ofullst ndiga och kontingenta karakt r. Begreppet, som h r kommer anv ndas synonymt med fantasier skall inte 11
Sedimenterade och samstämmiga praktiker, exempelvis apartheidsystemet i Sydafrika (Glynos & Howarth, 2007 s. 15)
förstås utifrån dess vardagliga anv ndning som påhitt eller verklighets- fr mmande drömmar . Ist llet laddas fantasier av Glynos och Howarth med innebörder inspirerade av Lacan, i ek och Laclau som inbegriper hur den a iomatiska brist som n mns ovan, döljs och kompenseras, vilket gör att subjekten kan stå ut med sprickor, konflikter och parado er. Vidare r fantasmatiska logiker det som greppar subjekten k nslom ssigt, som mo- biliserar dem att söka helhet och social ordning som antingen kan ha karak- t r av utopi eller dystopi (jfr Silow Kallenberg, 2016 s.50).
Metodologi, design och analys
Studiens ansats r en etnografiskt inspirerad diskursanalys med grund i poli- tisk diskursteori. Liksom Silow Kallenberg (2016) uppfattar jag diskursbe- greppet som överordnat logikbegreppet, d r det senare anv nds som redskap för att undersöka vissa aspekter av en diskurs på en konkret, empirisk nivå. Logikerna r det som kan förklara praktikernas uppkomst, realisering, dess stabilitet och dess för ndring genom att t e ge praktikerna mening och ko- herens. Vidare kan logikbegreppet delas upp på två s tt, dels utifrån Glynos och Howarth (2007) ontologiskt orienterade logiktypologi: sociala, politiska och fantasmatiska logiker, dels utifrån materialets innehållsliga, alltså mer ontiska konte t som i mitt fall r gymnasievalets praktiker. Det senare har i analysen delats upp och fogats samman utifrån tre övergripande logiker som jag valt att kalla: valets logiker, varats logiker och varans logiker, d r talet fokuseras kring frågor om vad valet inneb r, hur e istentiella dimensioner hanteras, respektive hur ett marknadst nkande artikuleras. Dessa konstituerar gemensamt gymnasievalet såsom detta iscens tts i den undersökta konte ten (jfr Glynos & Howarth, 2007 s.186). Var och en för sig innehåller dessa innehållsliga logiker aspekter av social, politisk och fantasmatisk logik.
Studiens urval består av tretton fokusgruppsintervjuer med totalt 54 ele- ver från se skolor i tre mellanstora st der. Studien r en del av ett större forskningsprojekt med förutbest mda kommuner och urvalet r att betrakta som strategiskt utifrån en ambition att skapa kunskap om skolvalet och skolmarknaden i tre mellanstora svenska kommuner/st der (jfr Bunar, 2013). De olika skolorna r valda för att få så stor variation i föruts ttningar för gymnasieval som möjligt med avseende på social och etnisk sammans ttning samt i förhållande till skolans profil . Såv l eleverna som skolorna har fin- gerade namn. De senare kallas för: Toppskolan, Förortsskolan, Cityskolan, Landsortsskolan, Konfessionella skolan & Medelskolan (9A, 9B). På sko- lorna kontaktades rektorer och mentorer för att få hj lp att rekrytera infor- och sårbar. Silow Kallenberg (2016), som undersöker hur förståelsen av
ungdomar skapas i gr nslandet mellan vård och straff inom tvångsvården, tar logiker i bruk för studiet av diskurser på mikronivå (s. 44). Hon betonar att perspektivet kan bidra till att fånga de förhållanden och förest llningar som får praktikerna att fungera (s.44). Detta r ett syns tt som jag ansluter mig till. Jag ser logikperspektivet som ett s tt att analysera vilken mening elever- na sj lva tillskriver olika aspekter av praktiken, vilka regler och villkor som strukturerar dessa, och vad som framstår som rimligt, respektive orim- ligt relativt en viss logik. Detta betyder att logikerna både finns i den em- piriska praktiken, men också att jag som forskare tillskriver dem vissa bety- delser i relation till studiens problematik, premisser och forskningsfrågor.
Den logiktypologi som Glynos och Howarth utvecklat består av sociala, politiska och fantasmatiska logiker. Detta r en analytisk uppdelning som syftar till att fånga en praktik, eller en regim av praktikers11 a) sociala dyna-
mik och ordning;; b) tillkomst och för ndring, samt;; c) den ideologiska di- mension som får m nniskor att ansluta sig till och acceptera den sociala praktiken. I denna artikel kommer jag i huvudsak anv nda mig av begreppen sociala och fantasmatiska logiker, då mitt empiriska material inte möjliggör diakrona studier och mina kunskapsanspråk d rför r begr nsade till en syn- kron bild av gymnasievalets praktiker i en avgr nsad konte t.
De sociala logikerna k nnetecknas alltså av diskursiva mönster som strukturerar vad som r förgivettaget, vanligt och socialt accepterat i en viss praktik. Det kan g lla regler, rutiner och sj lvförståelser som aktörerna s ll- an reflekterar över, t e uppdelningar av olika subjekt till olika platser (hie- rarkier), samt vilka subjektiva strategier och incitamentsstrukturer som k n- netecknar praktiken i fråga. Bland praktikens uppdelande rutiner kan s rskilt n mnas de sj lvteknologier (Foucault, 1987/2003) som förser subjekten med resurser att forma och arbeta med sig sj lva i linje med den sociala lo- gikens normer. I denna studie kan det g lla vad som r sj lvklart att göra och t nka som v ljande elev, vilka skrivna och oskrivna regler som omg r- dar valet eller vad som anses viktigt, respektive oviktigt för eleverna.
De fantasmatiska logikerna befinner sig på en affektiv nivå och d rmed n rmast den ideologiska dimensionen av en praktik. De ger svar på varför en social logik ses som ofrånkomlig för subjekten och d rför uppr tthåller den sociala logiken, samt döljer dess ofullst ndiga och kontingenta karakt r. Begreppet, som h r kommer anv ndas synonymt med fantasier skall inte
11 Sedimenterade och samstämmiga praktiker, exempelvis apartheidsystemet i Sydafrika (Glynos & Howarth, 2007 s. 15)
Valets logiker
Inledningsvis vill jag visa hur valets sociala logik artikuleras hos några av eleverna. Med den sociala logiken avser jag det vanliga, rutinartade och na- turliga s ttet som eleverna talar om gymnasievalet. Det g ller de diskursiva mönster (jfr Glynos & Howarth, 2007 s.140) som formar valets spelregler, hur eleven t e konstrueras som skolv ljare och vad som tas för givet av deltagarna i fokusgruppsamtalen. Jag vill också direkt understryka att min egen medverkan i fokussamtalen, mina frågor och min roll som forskare sj lvklart har betydelse för vad som artikuleras och hur detta görs. Jag ser det som omöjligt att fastst lla e akt vad denna påverkan har inneburit, men givet dennas studies utgångspunkter som inte gör anspråk på objektiva san- ningar, menar jag att tolkningarna ndå r giltiga på sina egna premisser.
En vanligt förekommande tankefigur i samtalen r att gymnasievalet be- skrivs som något sj lvklart och ganska oproblematiskt, samtidigt som det upptar mycket tid och tankeverksamhet.
Camilla: Alltså typ ah, eller typ dom flesta av mina kompisar r
ganska beslutsamma och vet vad dom ska gå så det blir inte så stor grej när vi pratar om det. Vi har typ pratat om det här sen vi gick i fyran. Vad vi vill bli. Så det är liksom såhär bara...basic (Lands-
ortsskolan 151201).
Kanske kan man förstå citatet ovan i ljuset av att skolval i allm nhet och gymnasieval i synnerhet r något som de intervjuade 15-åringarna vu it upp med och som d rmed blivit ett sj lvklart s tt att t nka på skola och framtid. Samtidigt saknas inte laddning kring frågan om gymnasievalets avgörande betydelse, sj lva valprocessen och vad valet kan leda till. Eleverna på Kon- fessionella skolan resonerar både om valets meningserbjudande för platser, subjektiviteter och positioner, hur viktigt och hoppingivande valet r och om valet som ångestfullt och hur det skapar oro.
Martin: r det ett viktigt val, tycker ni I så fall, varför r det viktigt Andreas: Det skapar din framtid.
August: Ja. Det formar din framtid som... Ja, det kommer att ge dig
jobb och möjligheter liksom... Utan såhär gymnasieutbildning så är det väldigt svårt att komma nånstans i livet om man inte såh r...
Ehm...Lyckas med YouTube. … manter till fokusgrupperna från elever i årskurs nio. Samtliga grupper inter-
vjuades två gånger, en gång före och en gång efter den årliga gymnasiem s- san på orten. Fokusgrupperna bestod av mellan se och tio elever. Grupperna hade en j mn könsfördelning. Alla informanter har skriftligen informerats om projektets innehåll och syfte och givit samtycke till medverkan. I övrigt har vetenskapsrådets forskningsetiska rekommendationer och riktlinjer dis- kuterats i projektet och efterföljts i dess genomförande. Förutom att informe- rat samtycke inh mtats skriftligt har e empelvis projektets skolor erbjudits resultatåterkoppling (Vetenskapsrådet, 2016).
Alla intervjuer spelades in med videokamera och separat ljudinspelning. Detta gav möjlighet att hålla is r deltagarnas tal vid den transkription som gjordes av samtliga intervjuer i sin fulla l ngd. L ngden på intervjuerna va- rierade mellan 45 minuter och en och en halv timma. Efter transkriptionen l stes alla intervjuer igenom och återkommande teman och mönster notera- des. D refter importerades transkripten till programmet NVivo som r kon- struerat för kvalitativa analyser. I programmet kodades materialet i inne- hållsligt konstruerade noder, samtidigt som programmet möjliggjorde att dessa noder kopplades till teoretiska kategorier som h mtats från forskning och studiens teoretiska överbyggnad. I detta skede började innehållsliga logiker synliggöras i materialet. Ur en stor m ngd potentiella citat valdes, då en teoretisk m ttnad infunnit sig, slutligen ett antal ut som tydligast kunde illustrera såv l de innehållsligt/ontiskt som de mer ontologiskt orienterade (sociala, politiska och fantasmatiska) logikerna. Detta val har inneburit att citat från några fokusgrupper lyfts fram mer n andra.