Den tredje och sista logiktyp som (jag menar) strukturerar gymnasievalets diskursiva praktik i fokussamtalen har jag kallat för varans logiker. Dessa utgör e empel på hur talet och t nkandet om gymnasievalet r inb ddat i, påverkas av och måste förstås i relation till dess omgivande konte t, det vill s ga relativt förest llningen om gymnasiet som en marknad (jfr Lundahl m fl, 2014). De innehållsliga logikerna bygger på en rad marknadsm ssiga antaganden som t.e . a) att gymnasievalet ses som en form av köp, d r va- rans (utbildningens) marknadsv rde betonas;; b) att eleven betraktas som
kund och d rmed ges vissa föregivna rättigheter relativt skolan som tillhan-
dahåller varan utbildning;; c) att skolan, men också elevsubjektet ses som ett
företag som antas bli b ttre i konkurrens med andra och som måste mark-
nadsföras (jfr Foucault, 2008;; Ball, 2007;; Brown, 2015). På många s tt inne- b r dessa antaganden att syftet med utbildning översatts till produktion av
humankapital, det vill s ga nyttiga och effektiva elever som förv ntas bidra
till samh llets reproduktion (jfr. Beach & Dovemark, 2011;; Ball, 2007). I n sta avsnitt presenteras hur eleverna förhåller sig till dessa premisser och processer.
”Att kunna ta plats”
I samtalen på Toppskolan diskuteras ivrigt frågor om hur man når framgång eller misslyckande i framtiden och åsikterna r ofta starka. N r jag frågar vilken attityd man behöver ha för att lyckas med både gymnasieval och ar- betsliv s ger Filippa:
eleverna på Förortsskolan i samma stad bekr ftas dessa potentiella subjekts- positioner men kompletteras med att man måste också vara smart , vilket öppnar upp för Lundholmen som ett möjligt val för (vissa av) dessa elever. N r Förortsskolans elever talar om Entreprenörskolan artikuleras emellertid ven en annan dimension – n mligen att det inte bara r eleverna som v ljer skolor, utan skolorna v ljer också, eller åtminstone aktivt riktar sig till, ele- ver med olika social bakgrund.
Emilija: Ja, men dom har en viss stil alltså, alla har samma stil där
borta [Entreprenörskolan].
Emina: Alltså på deras flak stod det: Vi är rika. …
Esmat: Såh r: Rikemansskola eller vaddå
Emina: Ja, nej, det stod nåt sånt här "Vi är för dom rika" eller nåt
sånt där och då. Man märker ju.
Elif: Alltså dom känner sig ju jättepopulära för dom har allt dom
vill ha.
Emad: Alltså dom k nner sig medvetna om att dom r snobbiga. Martin: Hur t nk, hur k nns det då
Ermad: Inte så bra. Alltså man t nker: är jag tillräckligt bra för
dom?
Emilija Det känns som att man inte kommer passa in där (Förorts- skolan 151005).
Den subjektsposition som artikuleras för Entreprenörskolan i citatet ovan betonar en homogen stil, d r rikedom och status sammankopplas med sj lv- medvetenhet och popularitet. Rikemansskolan utest nger d rmed Förorts- skolans elever som betvivlar både sin förmåga och att man … kommer passa in d r (jfr Lundahl m fl, 2014 s. 174). Liknande sj lvsorterande tan- kegångar r vanliga i flera av samtalen. Fabian, på Landsortsskolan beskri- ver på ett snarlikt s tt hur gymnasievalet r villkorat av normer, positionsbe- st mningar och upplevda gr nser, d r fattigdom och skammen över en skit-
bil kan r cka för att inte kunna gå på den skola en egentligen vill (jfr San- dell, 2007). Dessa artikulationer av gymnasievalet, sammankopplat med och beroende av ens e istentiella samt ekonomiska villkor kan, menar jag, ses som delar av en politisk logik d r frågan om social klass utmanar hegemo- niska förest llningar om gymnasievalet som ett neutralt och a-politiskt sublimt objekt.
Fabian: Jag vet en kille som ville söka Nya skolan men... Han r v l- digt såh r os ker, jätteosäker, men han ville inte åka med sin bil dit, för att hans bil var en skitbil och alla hans kompisar hade sprillans
nya BMW och Audi. Så han v grade att åka bil till skolan, och det gjorde att han bytte (Landsortsskolan 151109).
Varans logiker
Den tredje och sista logiktyp som (jag menar) strukturerar gymnasievalets diskursiva praktik i fokussamtalen har jag kallat för varans logiker. Dessa utgör e empel på hur talet och t nkandet om gymnasievalet r inb ddat i, påverkas av och måste förstås i relation till dess omgivande konte t, det vill s ga relativt förest llningen om gymnasiet som en marknad (jfr Lundahl m fl, 2014). De innehållsliga logikerna bygger på en rad marknadsm ssiga antaganden som t.e . a) att gymnasievalet ses som en form av köp, d r va- rans (utbildningens) marknadsv rde betonas;; b) att eleven betraktas som
kund och d rmed ges vissa föregivna rättigheter relativt skolan som tillhan-
dahåller varan utbildning;; c) att skolan, men också elevsubjektet ses som ett
företag som antas bli b ttre i konkurrens med andra och som måste mark-
nadsföras (jfr Foucault, 2008;; Ball, 2007;; Brown, 2015). På många s tt inne- b r dessa antaganden att syftet med utbildning översatts till produktion av
humankapital, det vill s ga nyttiga och effektiva elever som förv ntas bidra
till samh llets reproduktion (jfr. Beach & Dovemark, 2011;; Ball, 2007). I n sta avsnitt presenteras hur eleverna förhåller sig till dessa premisser och processer.
”Att kunna ta plats”
I samtalen på Toppskolan diskuteras ivrigt frågor om hur man når framgång eller misslyckande i framtiden och åsikterna r ofta starka. N r jag frågar vilken attityd man behöver ha för att lyckas med både gymnasieval och ar- betsliv s ger Filippa:
eleverna på Förortsskolan i samma stad bekr ftas dessa potentiella subjekts- positioner men kompletteras med att man måste också vara smart , vilket öppnar upp för Lundholmen som ett möjligt val för (vissa av) dessa elever. N r Förortsskolans elever talar om Entreprenörskolan artikuleras emellertid ven en annan dimension – n mligen att det inte bara r eleverna som v ljer skolor, utan skolorna v ljer också, eller åtminstone aktivt riktar sig till, ele- ver med olika social bakgrund.
Emilija: Ja, men dom har en viss stil alltså, alla har samma stil där
borta [Entreprenörskolan].
Emina: Alltså på deras flak stod det: Vi är rika. …
Esmat: Såh r: Rikemansskola eller vaddå
Emina: Ja, nej, det stod nåt sånt här "Vi är för dom rika" eller nåt
sånt där och då. Man märker ju.
Elif: Alltså dom känner sig ju jättepopulära för dom har allt dom
vill ha.
Emad: Alltså dom k nner sig medvetna om att dom r snobbiga. Martin: Hur t nk, hur k nns det då
Ermad: Inte så bra. Alltså man t nker: är jag tillräckligt bra för
dom?
Emilija Det känns som att man inte kommer passa in där (Förorts- skolan 151005).
Den subjektsposition som artikuleras för Entreprenörskolan i citatet ovan betonar en homogen stil, d r rikedom och status sammankopplas med sj lv- medvetenhet och popularitet. Rikemansskolan utest nger d rmed Förorts- skolans elever som betvivlar både sin förmåga och att man … kommer passa in d r (jfr Lundahl m fl, 2014 s. 174). Liknande sj lvsorterande tan- kegångar r vanliga i flera av samtalen. Fabian, på Landsortsskolan beskri- ver på ett snarlikt s tt hur gymnasievalet r villkorat av normer, positionsbe- st mningar och upplevda gr nser, d r fattigdom och skammen över en skit-
Feli : Alltså om man kollar såh r. Om Entreprenörskolan skulle få
välja jag tror dom skulle välja elever från Toppskolan. Alltså vi har det ju lättare för dom att hålla klasser, dom behöver inte tänka så mycket, dom behöver inte hålla på och jobba så mycket, alltså mot klassen utan dom kan jobba mer med utbildningen istället för att försöka, att dom ska sköta sig och så. Men om man
ist llet då tar såna en massa som inte r så skötsamma ungar som kanske inte som kanske har gått på en kommunal skola som inte r så bra. Och d r dom inte har, d r dom inte bryr sig om skolan och så.
Där är det ju oftast att dom hellre vill ha dom "finare" eleverna som är skötsamma och har bra betyg och så och som bryr sig om skolan. n att få dom som inte bryr sig om skolan, alltså. hur skulle
det se ut om typ Entreprenörskolan då om man tar det som e empel igen. … Om alla dom klasserna skulle vara kaosklasser där det
skulle vara eleverna som inte sköter sig, som inte satsar på skolan, som bara skolkar och så. Då skulle ju Entreprenörskolans rykte sänkas direkt. Alltså då skulle det inte vara en fin skola längre.
(Toppskolan, 151006).
Den sociala varulogik som artikuleras i detta citat handlar om att eleven såsom en kund framstår som ett b ttre eller s mre humankapital för gym- nasieskolorna, fr mst beroende på om eleven sköter sig eller inte. Denna logik sammankopplas med varats logik d r kategorin skötsamma ungar ses som mer v rdefulla eller viktigast för skolorna som då antas kunna kon- centrera sig på undervisningen ist llet för att hantera kaosklasser med inte så skötsamma ungar … som inte satsar på skolan . Po ngen med varulo- giken r att med fel sorts elever skulle den popul ra Entreprenörskolans rykte s nkas direkt . Eleverna beskriver alltså hur deras marknadsv rde såsom skötsamma ungar r högre n andras och hur de i den process som gymnasievalet utgör uppfattat det som att både kommunala skolor och Ent- reprenörskolan skulle v lja elever från Toppskolan om de bara fick. H ri- genom kan varans logiker ses som en delförklaring till gymnasievalets klassm ssiga segregering. För eleverna tycks segregering vara en sj lvklar konsekvens av marknadens logik och funktionss tt. Kanske r segregeringen också rimlig för de gymnasieskolor som uppfattar några elever som viktig- ast . Samtidigt synliggörs också i citatet hur denna typ av klassegregering och v rdering av vilka elever som r viktigast inte görs helt förbehållslöst och e plicit. Genom att h nvisa till hur Feli tror att skolorna skulle v lja om de bara fick, kan man s ga att han vaccinerar den tidigare utsagan om att … det k nns ju fel att s ga, men … att de r viktigast , dvs. han flir- Jag tror att om man ska lyckas så måste man vara väldigt ambitiös,
man måste vara såhär framåtriktad, eller utåtriktad. Att man ska kunna... våga och inte vara för snäll. Alltså att kunna ta plats. Jag
tror att om man gör det, så kommer man synas mycket mer. Alltså
man kommer bli någon som har marknadsfört sig själv (Toppsko-
lan151019).
Det framgångsrika subjekt som artikuleras av Filippa r aktivt, synligt och s ljande av sig sj lvt. Hon gör också g llande att det r viktigt att våga kon- kurrera och ta för sig, samt att dessa egenskaper leder till att man blir någon som har marknadsfört sig sj lv , som om individen vore ett företag. Detta sj lvstyrande subjekt ligger n ra Aylas tal om huruvida valet kommer att gynna henne, som jag tidigare diskuterat i termer av valets logik. Det går d rmed att se denna nyttoma imerande och marknadsförande subjektsposit- ion som en samartikulation av valets och varans logiker som stabiliserar både gymnasievalets och skolmarknadens sociala logiker. Det vinst-, inve- sterings- och marknadsföringst nkande (jfr Lundahl m fl, 2014;; Harling & Dahlstedt, 2017) som tar gestalt i dessa artikulationer kan tolkas som fanta-
sier som kompenserar för sprickor i de sociala logikerna, och samtidigt
skapar en slags fullkomlighet och harmonisk syntes eller helhet av skol- marknaden och gymnasievalet som ett sublimt objekt.
”’Viktigast’ så kanske”
Men varans och marknadens logiker samartikuleras inte bara med valets logik, utan också med varats logik, vilket gestaltas i samtalet som återges nedan. H r betonas marknadsvärdet av den man är såsom eleverna antar att skolorna t nker n r de bygger sina rykten och sina varumärken. Fiona, på Toppskolan menar att eleverna på hennes skola uppfattas, och uppfattar sig sj lva som attraktiva för de kommunala gymnasieskolorna alltmedan Feli anser att detta också g ller för Entreprenörskolan.
Fiona: … alltså jag skulle s ga att ganska många kommunala sko-
lor försöker dra åt sig typ, oss... då. Genom att typ kanske fi a
Macbooks på skolan, ge ut Ipads eller... Martin: r ni mer värdefulla på nåt s tt, för dom kommunala skolorna
Feli : Alltså det k nns ju fel att s ga, men på nåt s tt så... Freya: Viktigast så kanske.
Feli : Alltså om man kollar såh r. Om Entreprenörskolan skulle få
välja jag tror dom skulle välja elever från Toppskolan. Alltså vi har det ju lättare för dom att hålla klasser, dom behöver inte tänka så mycket, dom behöver inte hålla på och jobba så mycket, alltså mot klassen utan dom kan jobba mer med utbildningen istället för att försöka, att dom ska sköta sig och så. Men om man
ist llet då tar såna en massa som inte r så skötsamma ungar som kanske inte som kanske har gått på en kommunal skola som inte r så bra. Och d r dom inte har, d r dom inte bryr sig om skolan och så.
Där är det ju oftast att dom hellre vill ha dom "finare" eleverna som är skötsamma och har bra betyg och så och som bryr sig om skolan. n att få dom som inte bryr sig om skolan, alltså. hur skulle
det se ut om typ Entreprenörskolan då om man tar det som e empel igen. … Om alla dom klasserna skulle vara kaosklasser där det
skulle vara eleverna som inte sköter sig, som inte satsar på skolan, som bara skolkar och så. Då skulle ju Entreprenörskolans rykte sänkas direkt. Alltså då skulle det inte vara en fin skola längre.
(Toppskolan, 151006).
Den sociala varulogik som artikuleras i detta citat handlar om att eleven såsom en kund framstår som ett b ttre eller s mre humankapital för gym- nasieskolorna, fr mst beroende på om eleven sköter sig eller inte. Denna logik sammankopplas med varats logik d r kategorin skötsamma ungar ses som mer v rdefulla eller viktigast för skolorna som då antas kunna kon- centrera sig på undervisningen ist llet för att hantera kaosklasser med inte så skötsamma ungar … som inte satsar på skolan . Po ngen med varulo- giken r att med fel sorts elever skulle den popul ra Entreprenörskolans rykte s nkas direkt . Eleverna beskriver alltså hur deras marknadsv rde såsom skötsamma ungar r högre n andras och hur de i den process som gymnasievalet utgör uppfattat det som att både kommunala skolor och Ent- reprenörskolan skulle v lja elever från Toppskolan om de bara fick. H ri- genom kan varans logiker ses som en delförklaring till gymnasievalets klassm ssiga segregering. För eleverna tycks segregering vara en sj lvklar konsekvens av marknadens logik och funktionss tt. Kanske r segregeringen också rimlig för de gymnasieskolor som uppfattar några elever som viktig- ast . Samtidigt synliggörs också i citatet hur denna typ av klassegregering och v rdering av vilka elever som r viktigast inte görs helt förbehållslöst och e plicit. Genom att h nvisa till hur Feli tror att skolorna skulle v lja om de bara fick, kan man s ga att han vaccinerar den tidigare utsagan om att … det k nns ju fel att s ga, men … att de r viktigast , dvs. han flir- Jag tror att om man ska lyckas så måste man vara väldigt ambitiös,
man måste vara såhär framåtriktad, eller utåtriktad. Att man ska kunna... våga och inte vara för snäll. Alltså att kunna ta plats. Jag
tror att om man gör det, så kommer man synas mycket mer. Alltså
man kommer bli någon som har marknadsfört sig själv (Toppsko-
lan151019).
Det framgångsrika subjekt som artikuleras av Filippa r aktivt, synligt och s ljande av sig sj lvt. Hon gör också g llande att det r viktigt att våga kon- kurrera och ta för sig, samt att dessa egenskaper leder till att man blir någon som har marknadsfört sig sj lv , som om individen vore ett företag. Detta sj lvstyrande subjekt ligger n ra Aylas tal om huruvida valet kommer att gynna henne, som jag tidigare diskuterat i termer av valets logik. Det går d rmed att se denna nyttoma imerande och marknadsförande subjektsposit- ion som en samartikulation av valets och varans logiker som stabiliserar både gymnasievalets och skolmarknadens sociala logiker. Det vinst-, inve- sterings- och marknadsföringst nkande (jfr Lundahl m fl, 2014;; Harling & Dahlstedt, 2017) som tar gestalt i dessa artikulationer kan tolkas som fanta-
sier som kompenserar för sprickor i de sociala logikerna, och samtidigt
skapar en slags fullkomlighet och harmonisk syntes eller helhet av skol- marknaden och gymnasievalet som ett sublimt objekt.
”’Viktigast’ så kanske”
Men varans och marknadens logiker samartikuleras inte bara med valets logik, utan också med varats logik, vilket gestaltas i samtalet som återges nedan. H r betonas marknadsvärdet av den man är såsom eleverna antar att skolorna t nker n r de bygger sina rykten och sina varumärken. Fiona, på Toppskolan menar att eleverna på hennes skola uppfattas, och uppfattar sig sj lva som attraktiva för de kommunala gymnasieskolorna alltmedan Feli anser att detta också g ller för Entreprenörskolan.
Fiona: … alltså jag skulle s ga att ganska många kommunala sko-
lor försöker dra åt sig typ, oss... då. Genom att typ kanske fi a
Macbooks på skolan, ge ut Ipads eller... Martin: r ni mer värdefulla på nåt s tt, för dom kommunala skolorna
Feli : Alltså det k nns ju fel att s ga, men på nåt s tt så... Freya: Viktigast så kanske.
tredje logiktypen, varans logiker, artikuleras mot bakgrund av en rad anta- ganden om hur gymnasiemarknaden fungerar, d r gymnasievalet ses som ett
köp , eleven som kund och d r såv l skolor som elever förv ntas agera som företag på en marknad (jfr Ball, 2007;; Lund, 2006). Den sociala varu- logik som artikuleras h r betraktar eleverna som olika v rdefullt humanka- pital , i huvudsak kopplat till elevens sociala klasstillhörighet. Eleverna kon- strueras som nyttoma imerande subjekt som investerar i och marknadsför sig sj lva och de greppas av denna sociala logik genom fantasier som legiti- merar gymnasievalets sortering utifrån klass (jfr Lidström m fl, 2014;; Lun- dahl m fl, 2014;; Holm, 2013). Att systemet skapar vinnare och förlorare, d r några ses sig som viktigast framstår d rmed som naturligt och n rmast sj lvklart (jfr Skeggs, 2012 s. 69).
Ett kompletterande s tt att t nka om dynamiken mellan valets, varats och varans logiker r i termer av en dialektisk modell som synliggör samspelet mellan de innehållsliga logikerna. Iscens ttningen av valets logiker skulle då ses som en tes om framtiden som möjliggörs av gymnasievalets logiker d r alla elevers framtider ter sig som gr nslösa. Som jag visat i analysen mots gs denna framtidstes av varats logiker som betonar nuet och elevernas sociala och e istentiella villkor, d r gr nser framstår som ytterst viktiga. Varats logiker skulle d rmed kunna representera en anti-tes relativt valets logiker. För att systemet med gymnasieval skall kunna bestå och uppfattas som legi- timt kr vs d rför varans logiker som utgör modellens syntes. Tack vare va- rans logiker kan mots gelser och konflikter i systemet neutraliseras vilket d rmed stabiliserar gymnasievalets hegemoni. En viktig dimension i varans logiker som kan förklara att den framstår som neutral för eleverna r en av varulogikens nyliberala premisser. Statsvetaren Wendy Brown (2015) förklarar:
In neoliberalism, competition replaces the liberal emphasis on e - change as the fundamental principle and dynamic of the market. … Most importantly, e uivalence is both the premise and the norm of e - change, while ine uality is the premise and the outcome of competi- tion. Conse uently … ine uality becomes legitimate, even norma- tive, in every sphere (s.64).
Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på att gymnasievalet iscens tts som ett sublimt objekt med förhoppningar om en lycklig framtid, men att valet också problematiseras och ifrågas tts av eleverna. I ljuset av analysen ovan, e empelvis hur en skitbil kan omöjliggöra ett fritt gymnasieval , tar med den inte socialt accepterade id n om en hierarki av elevsubjekt,
men förl gger ansvaret och mekanismerna för hierarkiseringen på skolan och på marknadens logik. Vaccinationen ligger i att förbehållet det k nns ju fel att s ga, men både urs ktar viktigast , men också gör att det låter sig s - gas. En möjlig slutsats av detta r att behovet av vaccinationen synliggör en politisk logik som problematiserar hierarkier av typen viktigast (jfr Berg- gren, 2012). Förenklat: det finns bättre och sämre varor och fantasin ger eleverna som talar förklaringar till, och försvar för vilka de r, samt för hur gymnasievalets sociala logiker fungerar. Uppdelningen av elevsubjekten i skötsamma och inte skötsamma , viktiga och implicit mindre viktiga legitimerar att de erbjuds olika framtider i olika skolor, såsom vinnare och förlorare, ven om vi med h nvisning till vaccinationen ovan kan dra slutsat- sen att den hierarkiska uppdelningen inte r fullst ndigt sedimenterad, eller