Bokcirkelns tr ffar har en tydlig struktur med tre akter och det finns rutiner och konventioner för hur det hela ska gå till. I den första akten samlas man och st mmer av l get. Till detta serveras vin och snacks. Inför akt två förflyt- tar sig deltagarna till dukat bord för att ta soppa med tillbehör. Akt två r navet i sammankomsten, tiden och platsen för samtalet om boken och den del som får ta mest tid i anspråk av de tre timmar som tr ffen varar. I akt tre sker valet av n stkommande bok till kaffe eller te med en liten efterr tt eller kaka. Det r vanligt att bokcirkelverksamhet förutom diskussion av dagens bok ger utrymme för såv l mat och dryck som för andra samtals mnen (se Long, 2003;; Schultz Nybacka, 2011;; Fuller & Rehberg Sedo, 2013).
I intervjuerna beskriver deltagarna den första akten som en möjlighet att prata om sådant som h nt sedan sist och slappna av inför samtalet om boken. Man s tter sig ner och pustar ut efter jobbet och tar ett glas vin först (Pia). Berit ser den första stunden som en incheckning d r man kan st mma av annat prat … om resor, familj, sjukdomar, sen kan man b ttre koncentrera sig på det andra. Det stora v rdet r ju boken men det r ju också det sociala mötet och lite småprat . Andra beskriver det som en stund för att v rma upp (Ninni) eller ladda batterierna (Cecilia) inför boksamtalet. Dagens skönlitteratur. I den undersökta bokcirkeln finns följaktligen inga svenskl -
rare, litteraturvetare eller litteraturkritiker. Gruppen pr glas av stark kontinu- itet n r det g ller medlemmar, någon enstaka hade slutat och någon kommit till under de drygt 10 år som cirkeln funnits. Vid tidpunkten för min under- sökning består gruppen av sju kvinnor, alla runt 60 år, som på eget initiativ tr ffas regelbundet hemma hos varandra för att samtala om skönlitteratur. Alla utom en har någon form av eftergymnasial utbildning och de arbetar i utbildningssektorn, på bibliotek, i mediebranschen och inom vården.
Materialet består av fyra bokcirkeltr ffar, audioinspelade i deltagarnas hem under 2014. För att minska risken att störa interaktionen i gruppen valde jag att föra anteckningar utifrån mina observationer efter tr ffarna. Anteck- ningarna r ett komplement till inspelningarna och innehåller förutom note- ringar om deltagarnas interaktion också mina egna reflektioner över samta- lens innehåll. Kvalitativa intervjuer med deltagarna genomfördes efter att mina besök i bokcirkeln avslutats. Dessa kan karakt riseras som semistruk- turerade (Alvesson, 2011;; Kvale & Brinkmann, 2009) då de utgick ifrån ett antal teman med tillhörande öppna frågor om l sning och l svanor, om bokcirkeln och dess betydelse och om att samtala om böcker och l supple- velser.
Att uppleva och att läsa r komple a fenomen som involverar kognitiva
och kroppsliga såv l som k nslom ssiga processer och omedvetna lager av betydelser (Balling, 2009). Att fånga en m nniskas l supplevelse, i sj lva l sakten, r omöjligt. Vad som kan dokumenteras r förståelsen av upplevelsen, så som den artikuleras, i tal eller skrift (Balling, 2009;; 2016). Det meningsskapande som sker i l sakten måste då först tolkas och förstås av l saren för att sedan kunna formuleras vid en annan tidpunkt och i en annan konte t (Balling, 2009, s. 19). L supplevelsens komple a karakt r gör att den också kan vara svår att verbalisera (ibid. s.141). Skillnaderna till trots finns det en n ra förbindelse mellan sj lva upplevelsen och artikulationen av den vilket jag menar gör det möjligt att via talet kunna s ga något om l supplevelsen. Av s rskilt intresse i min undersökning r just talet om l supplevelsen så som det kommer till uttryck i bokcirkelns tr ffar och i intervjuer. Deltagarnas utsagor r inf llda i ett komple t socialt och situerat sammanhang, d r också andras utsagor, såv l inom som utanför gruppen, och uppfattningar om vad som kan och inte kan s gas, s tter spår.
Materialet har transkriberats i syfte att komma åt innehållsaspekter. Tr f- farna och intervjuerna har återgetts ordagrant och i huvudsak med skrift- språksvarianter. Transkriptionerna har tolkats i en process med upprepade
l sningar i syfte att finna mönster och pröva teman som kunde bidra till för- ståelsen av materialet. Så småningom har en bild av helheten vu it fram och enskilda delar kunnat förstås på ett annat s tt, vilket i sin tur har kastat ljus över helheten. I denna hermeneutiska process har tolkningen utvecklats ge- nom abduktion, ett kontinuerligt dialektiskt alternerande mellan empiriska data och prövande av teorier som kan leda till ny förståelse av innebörden i ett tema (Alvesson & Sköldberg, 2009). Min teoretiska förförståelse har oundvikligen påverkat hela forskningsprocessen, från formulerandet av frå- gest llningar till interaktion med deltagare och hur empirin sedan konstrue- rats och tolkats. Forskningsprojektet har i alla avseenden följt Vetenskapsrå- dets forskningsetiska principer för humanistisk-samh llsvetenskaplig forsk- ning (Vetenskapsrådet, 2016).
Det följande avsnittet Samtal i tre akter beskriver hur bokcirkelns tr ffar r organiserade och vilka rutiner som råder för möten, samtal och bokval. D refter följer avsnittet L sningens och tr ffarnas funktioner och betydelse som bygger på intervjumaterialet. I de följande två avsnitten K nslor och fysiska förnimmelser och Frågor och kritisk reflektion analyseras sj lva bok- samtalet i de inspelade tr ffarna.
Samtal i tre akter
Bokcirkelns tr ffar har en tydlig struktur med tre akter och det finns rutiner och konventioner för hur det hela ska gå till. I den första akten samlas man och st mmer av l get. Till detta serveras vin och snacks. Inför akt två förflyt- tar sig deltagarna till dukat bord för att ta soppa med tillbehör. Akt två r navet i sammankomsten, tiden och platsen för samtalet om boken och den del som får ta mest tid i anspråk av de tre timmar som tr ffen varar. I akt tre sker valet av n stkommande bok till kaffe eller te med en liten efterr tt eller kaka. Det r vanligt att bokcirkelverksamhet förutom diskussion av dagens bok ger utrymme för såv l mat och dryck som för andra samtals mnen (se Long, 2003;; Schultz Nybacka, 2011;; Fuller & Rehberg Sedo, 2013).
I intervjuerna beskriver deltagarna den första akten som en möjlighet att prata om sådant som h nt sedan sist och slappna av inför samtalet om boken. Man s tter sig ner och pustar ut efter jobbet och tar ett glas vin först (Pia). Berit ser den första stunden som en incheckning d r man kan st mma av annat prat … om resor, familj, sjukdomar, sen kan man b ttre koncentrera sig på det andra. Det stora v rdet r ju boken men det r ju också det sociala mötet och lite småprat . Andra beskriver det som en stund för att v rma upp (Ninni) eller ladda batterierna (Cecilia) inför boksamtalet. Dagens skönlitteratur. I den undersökta bokcirkeln finns följaktligen inga svenskl -
rare, litteraturvetare eller litteraturkritiker. Gruppen pr glas av stark kontinu- itet n r det g ller medlemmar, någon enstaka hade slutat och någon kommit till under de drygt 10 år som cirkeln funnits. Vid tidpunkten för min under- sökning består gruppen av sju kvinnor, alla runt 60 år, som på eget initiativ tr ffas regelbundet hemma hos varandra för att samtala om skönlitteratur. Alla utom en har någon form av eftergymnasial utbildning och de arbetar i utbildningssektorn, på bibliotek, i mediebranschen och inom vården.
Materialet består av fyra bokcirkeltr ffar, audioinspelade i deltagarnas hem under 2014. För att minska risken att störa interaktionen i gruppen valde jag att föra anteckningar utifrån mina observationer efter tr ffarna. Anteck- ningarna r ett komplement till inspelningarna och innehåller förutom note- ringar om deltagarnas interaktion också mina egna reflektioner över samta- lens innehåll. Kvalitativa intervjuer med deltagarna genomfördes efter att mina besök i bokcirkeln avslutats. Dessa kan karakt riseras som semistruk- turerade (Alvesson, 2011;; Kvale & Brinkmann, 2009) då de utgick ifrån ett antal teman med tillhörande öppna frågor om l sning och l svanor, om bokcirkeln och dess betydelse och om att samtala om böcker och l supple- velser.
Att uppleva och att läsa r komple a fenomen som involverar kognitiva
och kroppsliga såv l som k nslom ssiga processer och omedvetna lager av betydelser (Balling, 2009). Att fånga en m nniskas l supplevelse, i sj lva l sakten, r omöjligt. Vad som kan dokumenteras r förståelsen av upplevelsen, så som den artikuleras, i tal eller skrift (Balling, 2009;; 2016). Det meningsskapande som sker i l sakten måste då först tolkas och förstås av l saren för att sedan kunna formuleras vid en annan tidpunkt och i en annan konte t (Balling, 2009, s. 19). L supplevelsens komple a karakt r gör att den också kan vara svår att verbalisera (ibid. s.141). Skillnaderna till trots finns det en n ra förbindelse mellan sj lva upplevelsen och artikulationen av den vilket jag menar gör det möjligt att via talet kunna s ga något om l supplevelsen. Av s rskilt intresse i min undersökning r just talet om l supplevelsen så som det kommer till uttryck i bokcirkelns tr ffar och i intervjuer. Deltagarnas utsagor r inf llda i ett komple t socialt och situerat sammanhang, d r också andras utsagor, såv l inom som utanför gruppen, och uppfattningar om vad som kan och inte kan s gas, s tter spår.
Materialet har transkriberats i syfte att komma åt innehållsaspekter. Tr f- farna och intervjuerna har återgetts ordagrant och i huvudsak med skrift- språksvarianter. Transkriptionerna har tolkats i en process med upprepade
talet kan också omfatta författarens övriga publikationer och j mförelser med andra böcker med samma eller liknande teman. Ett viktigt kriterium r att det ska vara en bok som det kan vara intressant att samtala om och att den ska finnas i pocketformat.
Deltagarna v ljer n stan uteslutande romaner, ibland med sj lvbiogra- fiska drag, oftast skrivna av kvinnor. L stips och inspiration h mtas från bokcirkeln, från recensioner i dagspress och på n tet, från Lundströms bokradio, Babel och från prisutdelningar av olika slag. De böcker som l stes till de dokumenterade tr ffarna r följande: Tre starka kvinnor (2010) av
Marie Ndiaye, Pappan och havet (1965) av Tove Jansson, Varför vara lyck-
lig när man kan vara normal (2012) av Jeanette Winterson och Steglitsan
(2013) av Donna Tartt. I intervjuerna kommenterar deltagarna valet av litte- ratur. De flesta r nöjda med urvalet men det finns ett par kritiska röster. Pia menar att gruppen r för mainstream i sina val och borde l sa mer politiska böcker. Eva r kritisk till att de ofta v ljer böcker som fått priser eller ligger på mediernas topplistor. Alltför ofta r de överens och tycker precis som recensenterna, s ger hon. Vi har hittat en hylla d r vi v ljer böcker, kultur- hyllan, eliten av författare, det politiskt korrekta. Hon ser g rna fler böcker som r mer provocerande, till e empel Drömfakulteten (Stridsberg, 2006). Liksom Pia vill hon utveckla cirkeln genom att v lja mer samh llskritiska böcker som v nder upp och ner på våra förest llningar .
I den undersökta bokcirkeln finns flera likheter med bokcirklar som besk- rivs av andra forskare. Det g ller tr ffarnas uppl gg, konventioner för samtal och valet av böcker (Long, 2003;; Schultz Nybacka, 2011;; Fuller & Rehberg Sedo, 2013). Tr ffarna pr glas av sociala ritualer d r rutiner för genomfö- rande, att få tala om annat n boken och delandet av mat och dryck r viktiga ingredienser i den sociala gemenskapen. Ritualer och konventioner fyller en viktig funktion för att strukturera tr ffarna och se till att alla kommer till tals men också för att st rka relationen mellan medlemmarna (Jfr. Fuller & Rehberg Sedo, 2013). N r det g ller konventioner för boksamtal och bokval finns det några kritiska röster. Det handlar om hur mycket samtalet får lov att röra sig bortom boken och att valet av böcker r för mainstream . Enlig Long (2003, s 135) r valet av böcker en kraftfull markör för gruppens iden- titet. Bokcirkelns deltagare v ljer fr mst böcker om kvinnor skrivna av kvin- nor. Böckerna v cker frågor om kvinnors liv och erfarenheter, vilket pr glar gruppens samtal och kollektiva identitet.
bok diskuteras inte h r men det talas en hel del om andra böcker. Deltagarna
ber ttar om andra l supplevelser och tipsar om böcker och intressanta förfat- tare. Ibland knyter samtalet an till föregående tr ff, vad som l stes och dis- kuterades då. Emellertid får småprat om just resor, familj, sjukdomar det största utrymmet.
N r v rdinnan signalerar att soppan r klar inneb r det att samtalet ska gå in i den andra akten d r dagens bok står i centrum. Övergången till boksam- talet r emellertid flytande. Spår av den första akten dröjer sig kvar men blandas nu med kommentarer om det vackert dukade bordet och inte minst om den v ldoftande soppan. Innan boksamtalet kan komma igång ska alla förse sig med mat och dryck och soppan rutinm ssigt smakas och berömmas. N r boksamtalet sedan börjar r det som på en given signal, Men idag har vi Pappan och havet eller Har ni hunnit l sa boken .
Boksamtalet börjar med en så kallad runda med syftet att alla ska få möjlighet att uttrycka sin uppfattning om och upplevelse av boken. Boken r den centrala utgångspunkten och den kan ge upphov till en rad olika samtals mnen. Det kan röra såv l te tens interna drag som författare och tillkomstsituation men leder ofta till samtal om kvinnors liv och erfarenheter, relationer och maktförhållanden i samh llet. Utm rkande för samtalet r att det hela tiden pendlar mellan te t och liv. Boken blir a resource for ventur- ing issues around life itself , skriver Schultz Nybacka (2011, s. 328). Mia tycker att samtalet ibland rör sig för långt bort och vill tillbaka till boken, vilket hon också uttrycker i samtalen. Ninni ser d remot utflykterna till det egna livet och samh llet, som en tillgång, det r boken som för upp dom samtalen så att s ga och det tycker jag r sp nnande . Eva tycker också att det blir för mycket prat om annat men ibland r det bra också n r det fladdrar iv g . Böckerna tar upp mnen som berör, menar hon, det t nder till kring fenomen i samh llet som engagerar och frågor drivs, samh llsengagemanget finns d r och det r intressant, annars hade jag nog inte varit med år efter år . I gruppen råder delade meningar om i vilken utstr ckning samtalet får lov att röra sig bort från te ten men både te ten och möjligheten att relatera dess innehåll såv l till egna kunskaper och erfarenheter som till politiska och sociala frågor r centrala i l spraktiken.
I den tredje akten ger v rdinnan för dagen tre, ibland flera, förslag varef- ter deltagarna gemensamt resonerar sig fram till vilken bok som ska l sas till n sta gång. Det råder stor sp nning i rummet n r böckerna presenteras med hj lp av baksideste ter och recensioner. Deltagarna vill ofta veta mer och hj lps åt att ringa in vad det r för slags roman och vem författaren r. Sam-
talet kan också omfatta författarens övriga publikationer och j mförelser med andra böcker med samma eller liknande teman. Ett viktigt kriterium r att det ska vara en bok som det kan vara intressant att samtala om och att den ska finnas i pocketformat.
Deltagarna v ljer n stan uteslutande romaner, ibland med sj lvbiogra- fiska drag, oftast skrivna av kvinnor. L stips och inspiration h mtas från bokcirkeln, från recensioner i dagspress och på n tet, från Lundströms bokradio, Babel och från prisutdelningar av olika slag. De böcker som l stes till de dokumenterade tr ffarna r följande: Tre starka kvinnor (2010) av
Marie Ndiaye, Pappan och havet (1965) av Tove Jansson, Varför vara lyck-
lig när man kan vara normal (2012) av Jeanette Winterson och Steglitsan
(2013) av Donna Tartt. I intervjuerna kommenterar deltagarna valet av litte- ratur. De flesta r nöjda med urvalet men det finns ett par kritiska röster. Pia menar att gruppen r för mainstream i sina val och borde l sa mer politiska böcker. Eva r kritisk till att de ofta v ljer böcker som fått priser eller ligger på mediernas topplistor. Alltför ofta r de överens och tycker precis som recensenterna, s ger hon. Vi har hittat en hylla d r vi v ljer böcker, kultur- hyllan, eliten av författare, det politiskt korrekta. Hon ser g rna fler böcker som r mer provocerande, till e empel Drömfakulteten (Stridsberg, 2006). Liksom Pia vill hon utveckla cirkeln genom att v lja mer samh llskritiska böcker som v nder upp och ner på våra förest llningar .
I den undersökta bokcirkeln finns flera likheter med bokcirklar som besk- rivs av andra forskare. Det g ller tr ffarnas uppl gg, konventioner för samtal och valet av böcker (Long, 2003;; Schultz Nybacka, 2011;; Fuller & Rehberg Sedo, 2013). Tr ffarna pr glas av sociala ritualer d r rutiner för genomfö- rande, att få tala om annat n boken och delandet av mat och dryck r viktiga ingredienser i den sociala gemenskapen. Ritualer och konventioner fyller en viktig funktion för att strukturera tr ffarna och se till att alla kommer till tals men också för att st rka relationen mellan medlemmarna (Jfr. Fuller & Rehberg Sedo, 2013). N r det g ller konventioner för boksamtal och bokval finns det några kritiska röster. Det handlar om hur mycket samtalet får lov att röra sig bortom boken och att valet av böcker r för mainstream . Enlig Long (2003, s 135) r valet av böcker en kraftfull markör för gruppens iden- titet. Bokcirkelns deltagare v ljer fr mst böcker om kvinnor skrivna av kvin- nor. Böckerna v cker frågor om kvinnors liv och erfarenheter, vilket pr glar gruppens samtal och kollektiva identitet.
bok diskuteras inte h r men det talas en hel del om andra böcker. Deltagarna
ber ttar om andra l supplevelser och tipsar om böcker och intressanta förfat- tare. Ibland knyter samtalet an till föregående tr ff, vad som l stes och dis- kuterades då. Emellertid får småprat om just resor, familj, sjukdomar det största utrymmet.
N r v rdinnan signalerar att soppan r klar inneb r det att samtalet ska gå in i den andra akten d r dagens bok står i centrum. Övergången till boksam- talet r emellertid flytande. Spår av den första akten dröjer sig kvar men blandas nu med kommentarer om det vackert dukade bordet och inte minst om den v ldoftande soppan. Innan boksamtalet kan komma igång ska alla förse sig med mat och dryck och soppan rutinm ssigt smakas och berömmas. N r boksamtalet sedan börjar r det som på en given signal, Men idag har vi Pappan och havet eller Har ni hunnit l sa boken .
Boksamtalet börjar med en så kallad runda med syftet att alla ska få möjlighet att uttrycka sin uppfattning om och upplevelse av boken. Boken r den centrala utgångspunkten och den kan ge upphov till en rad olika samtals mnen. Det kan röra såv l te tens interna drag som författare och tillkomstsituation men leder ofta till samtal om kvinnors liv och erfarenheter, relationer och maktförhållanden i samh llet. Utm rkande för samtalet r att det hela tiden pendlar mellan te t och liv. Boken blir a resource for ventur- ing issues around life itself , skriver Schultz Nybacka (2011, s. 328). Mia tycker att samtalet ibland rör sig för långt bort och vill tillbaka till boken, vilket hon också uttrycker i samtalen. Ninni ser d remot utflykterna till det egna livet och samh llet, som en tillgång, det r boken som för upp dom samtalen så att s ga och det tycker jag r sp nnande . Eva tycker också att det blir för mycket prat om annat men ibland r det bra också n r det fladdrar iv g . Böckerna tar upp mnen som berör, menar hon, det t nder till kring fenomen i samh llet som engagerar och frågor drivs, samh llsengagemanget finns d r och det r intressant, annars hade jag nog inte varit med år efter år . I gruppen råder delade meningar om i vilken utstr ckning samtalet får lov att röra sig bort från te ten men både te ten och möjligheten att relatera dess innehåll såv l till egna kunskaper och erfarenheter som till politiska och sociala frågor r centrala i l spraktiken.
I den tredje akten ger v rdinnan för dagen tre, ibland flera, förslag varef- ter deltagarna gemensamt resonerar sig fram till vilken bok som ska l sas till n sta gång. Det råder stor sp nning i rummet n r böckerna presenteras med hj lp av baksideste ter och recensioner. Deltagarna vill ofta veta mer och hj lps åt att ringa in vad det r för slags roman och vem författaren r. Sam-
provocerande utmanas l saren vilket, under föruts ttning att l saren förblir