Den h r artikeln presenterar resultatet från en empirisk undersökning av en grupp kvinnliga l sares l sning i en bokcirkel7
.
Tidigare forskning visar attmotiven för att vara med i en bokcirkel och för att dela sina l supplevelser med andra skiftar och både den ensamma l sningen och att dela l supplevel- ser med andra kan fylla flera funktioner i deltagarnas liv (Se t.e . Long 2003;; Rehberg Sedo, 2004;; Felski, 2008). Att m nniskor tr ffas för att dis- kutera litteratur och l supplevelser r inget nytt men det r ett intresse som har ökat under det senaste decenniet. Statistik g llande bibliotekens bokcirk- lar visar enligt Rydbeck (2006) en dramatisk ökning mellan 2007 och 2011. Öppna bokcirklar av den karakt r som biblioteken erbjuder kan också drivas av till e empel studieförbund eller av en bokhandel och de kan vara virtuella eller bygga på fysiska möten (Söderlund, 2004;; Rydbeck, 2012). Mitt in- tresse r emellertid riktat mot en så kallad fristående eller privat bokcirkel vilket betyder att deltagarna sj lva tar initiativ till och driver cirkeln. Det inneb r vidare att bokcirkeln r sluten på så s tt att den bildats av en grupp m nniskor som redan k nde varandra och att nya deltagare tagits in först efter att de accepterats av den befintliga gruppen. Enligt Rydbeck (2016) r fristående bokcirklar troligen den vanligaste och också den snabbast v ande kategorin.
Syftet med min studie r dels att förstå vad som r utm rkande för bokcirkelns l spraktik, dels att förstå det meningsskapande som sker i denna l spraktik. Begreppet läspraktik implicerar att l sningen r en social hand- ling som sker i ett socialt sammanhang (Se t.e . Long, 2003;; Barton, 2007;; Bergman & Persson, 2013, Fuller & Rehberg Sedo, 2013). I vidgad mening innefattar l spraktiken inte enbart l sningen av den tryckta te ten och det efterföljande samtalet i bokcirkeln utan också en mångfald av omkringlig- gande aktiviteter, platser, artefakter, ritualer, m nniskor och sociala relation- er, vilka bildar en komple v v av innebörder (Felski, 2011). Vidare ingår de k nslom ssiga, taktila och sinnliga upplevelser som deltagarna förknippar med l supplevelsen (Persson, 2015). De frågor jag st ller r följande: Hur talar bokcirkelns deltagare om sin l sning och sina l supplevelser Vad handlar deltagarnas samtal om Hur anv nds den litter ra te ten i boksamta- len
7 Litteraturcirkel, l secirkel och bokcirkel anv nds ofta synonymt. Jag har valt ordet bokcirkel eftersom det anv nds av deltagarna.
Mer omfattande studier av bokcirkelverksamhet har de senaste två de- cennierna gjorts inom flera vetenskapliga discipliner. Hartley (2002) under- söker utbredningen av bokcirkelverksamheten i England, medan Longs soci- ologiska studie från 2003 r en longitudinell fallstudie av kvinnors bokcirk- lar i Houston-området d r verksamheten i bokcirklarna ses som sociala prak- tiker av stor betydelse för kvinnornas liv och syn på sig sj lva. Studier av bokcirklar d r intresset riktas mot l sningens sociala dimensioner har också gjorts av Rehberg Sedo (2004), Taylor (2007) och Fuller & Rehberg Sedo (2013). I Sverige finns t.e . undersökningar av virtuella bokcirklar (Söder- lund, 2004), privata bokcirklar i en avhandling om konsumtionspraktiker och l svanor (Schultz Nybacka, 2011) och av bokcirklar på folkbibliotek (Ryd- beck, 2016).
Min studie öppnar för nya perspektiv genom anv ndandet av begreppet l spraktik i vidare mening och intresset för l sning som passion och social praktik. Vidare kan studiet av vardagliga l sares l sning8 bidra till en pro-
blematisering och nyansering av förhållandet mellan professionell l sning, pr glad av distans och kritisk analys, och vardaglig l sning som ofta besk- rivs som naiv och pr glad av lust och inlevelse. Studien r en del av ett större forskningsprojekt, Inlevelsens dialektik (Persson, 2014), d r just olika s tt att l sa skönlitteratur undersöks, dels i professionella l spraktiker i m- net litteraturvetenskap, dels i vardagliga l spraktiker d r l sare möts i olika former av gemenskaper.
Forskare som Guillory (2000) och Stockwell (2005) menar att det finns ett stort och ökande gap mellan den professionella och den vardagliga l s- ningen, ett gap som tycks öka med en starkare professionalisering av littera- turvetenskapliga s tt att l sa, vilka ses som styrda av konventioner och tek- niker som blivit allt svårare att till mpa utanför akademin. Dikotomiseringen har lett till en tendens att reducera den vardagliga l sningen till enbart kon- sumtion, with no other end than momentary distraction (Guillory, 2000, s. 43) och att de motiv för l sning som lyfts fram av vardagliga l sare ringak- tats och försummats av akademin (Stockwell, 2005). Forskare som Felski (2008), Miall (2006) och Persson (2011) argumenterar för att litteraturveten- skapen behöver gna större uppm rksamhet åt vardagliga l sares l sning.
Vad skönlitteratur och l sning betyder för vanliga l sare, hur de l ser och varför, kan ge v rdefulla insikter också för den som r intresserad av att
8 I “The hidden foundation of critical reading” (2006) ger Persson en översikt över vad som anses vara skillnaden mellan “critical reading” och “ordinary reading”. Jag har valt att översätta ordinary reading till vardaglig läsning och använder i enlighet med detta val också begreppet vardagliga läsare.
Inledning och bakgrund
Den h r artikeln presenterar resultatet från en empirisk undersökning av en grupp kvinnliga l sares l sning i en bokcirkel7
.
Tidigare forskning visar attmotiven för att vara med i en bokcirkel och för att dela sina l supplevelser med andra skiftar och både den ensamma l sningen och att dela l supplevel- ser med andra kan fylla flera funktioner i deltagarnas liv (Se t.e . Long 2003;; Rehberg Sedo, 2004;; Felski, 2008). Att m nniskor tr ffas för att dis- kutera litteratur och l supplevelser r inget nytt men det r ett intresse som har ökat under det senaste decenniet. Statistik g llande bibliotekens bokcirk- lar visar enligt Rydbeck (2006) en dramatisk ökning mellan 2007 och 2011. Öppna bokcirklar av den karakt r som biblioteken erbjuder kan också drivas av till e empel studieförbund eller av en bokhandel och de kan vara virtuella eller bygga på fysiska möten (Söderlund, 2004;; Rydbeck, 2012). Mitt in- tresse r emellertid riktat mot en så kallad fristående eller privat bokcirkel vilket betyder att deltagarna sj lva tar initiativ till och driver cirkeln. Det inneb r vidare att bokcirkeln r sluten på så s tt att den bildats av en grupp m nniskor som redan k nde varandra och att nya deltagare tagits in först efter att de accepterats av den befintliga gruppen. Enligt Rydbeck (2016) r fristående bokcirklar troligen den vanligaste och också den snabbast v ande kategorin.
Syftet med min studie r dels att förstå vad som r utm rkande för bokcirkelns l spraktik, dels att förstå det meningsskapande som sker i denna l spraktik. Begreppet läspraktik implicerar att l sningen r en social hand- ling som sker i ett socialt sammanhang (Se t.e . Long, 2003;; Barton, 2007;; Bergman & Persson, 2013, Fuller & Rehberg Sedo, 2013). I vidgad mening innefattar l spraktiken inte enbart l sningen av den tryckta te ten och det efterföljande samtalet i bokcirkeln utan också en mångfald av omkringlig- gande aktiviteter, platser, artefakter, ritualer, m nniskor och sociala relation- er, vilka bildar en komple v v av innebörder (Felski, 2011). Vidare ingår de k nslom ssiga, taktila och sinnliga upplevelser som deltagarna förknippar med l supplevelsen (Persson, 2015). De frågor jag st ller r följande: Hur talar bokcirkelns deltagare om sin l sning och sina l supplevelser Vad handlar deltagarnas samtal om Hur anv nds den litter ra te ten i boksamta- len
7 Litteraturcirkel, l secirkel och bokcirkel anv nds ofta synonymt. Jag har valt ordet bokcirkel eftersom det anv nds av deltagarna.
tiella separation kan övervinnas genom identifikation. Att möta en v rld som överlappar den egna, d r det finns möjligheter för igenk nning, men som ndå r annorlunda r en betydelsefull aspekt av l sningen. I Beauvoirs tolk- ning handlar identifikation inte om att bli den andre utan att för ett ögonblick se v rlden som den andre och ndå förbli sig sj lv (2009, s. 193). I litteratu- ren finns potentialer för för ndring genom att vi får en vidgad förståelse av v rlden och av oss sj lva. Detta föruts tter emellertid en öppenhet för det utforskande ventyr som litteraturen erbjuder (Moi, 2011).
Också Nikolas Kompridis (2013) skriver om litteraturl sningens potentia- ler för för ndring, genom möten med det som r annorlunda, det som för l saren bortom det hen redan vet och kan t nka. Kompridis menar att littera- turen utmanar l saren i att vara mottaglig för den andre, att förbli öppen för det som r obekant och störande (ibid. s. 21). I analysen anv nder jag be- greppet kritisk reflektion som enligt en definition h mtad från M lkki (2011) inneb r att bli medveten om och ifrågas tta de antaganden som styr vårt t nkande, våra k nslor och vårt handlande. Sådana reflektioner s tts ofta igång av det som upplevs annorlunda, obekant eller provocerande och de b r på möjligheter för för ndring. Enligt M lkki (2011) sammanfl tas såv l kognitiva och rationella som emotionella och sociala dimensioner i den kri- tiska reflektionen.
K nslom ssiga upplevelser i samband med l sning uppm rksammas av Karin Littau (2006) som menar att relationen mellan te t och l sare också r en relation mellan två kroppar. Litteraturl sning handlar inte enbart om me- ningsskapande utan också om k nslor. Historiskt sett har litteraturen fyllt flera funktioner, not only to please (delectare) and instruct (docere) its readers, but also to move (movere) them (ibid. s. 8). För att förstå deltagar- nas k nslom ssiga reaktioner och tal om k nslor har jag också anv nt mig av Sara Ahmed (2014) och hennes teorier om k nslor som sociala praktiker som snarare görs n är. K nslor ses som handlingar eller rörelser i rummet vilka cirkulerar och påverkar, they move, stick and slide (ibid. s. 16, 195).