Resultat: gymnasievalets logiker

Studiens resultat r strukturerat i tre delar som följer av de tre övergripande empiriska logiker som bidrar till att förklara men också problematisera gymnasievalets praktiker, såsom dessa artikuleras i elevernas fokussamtal. Som tidigare n mnts kallar jag de tre logikerna valets logiker, varats logiker och

varans logiker. Analysen nedan visar hur dessa logiker strukturerar elever-

nas tal om gymnasievalet, hur logikerna gör såv l villkoren för, som fantasi- erna kring gymnasievalet rimliga och meningsfulla för eleverna sj lva. Fet- stil i citaten anger s rskilt betydelseb rande formuleringar för att illustrera analysens po nger, vilka koncentreras till kursiverade ord och meningar mellan citaten.

Valets logiker

Inledningsvis vill jag visa hur valets sociala logik artikuleras hos några av eleverna. Med den sociala logiken avser jag det vanliga, rutinartade och na- turliga s ttet som eleverna talar om gymnasievalet. Det g ller de diskursiva mönster (jfr Glynos & Howarth, 2007 s.140) som formar valets spelregler, hur eleven t e konstrueras som skolv ljare och vad som tas för givet av deltagarna i fokusgruppsamtalen. Jag vill också direkt understryka att min egen medverkan i fokussamtalen, mina frågor och min roll som forskare sj lvklart har betydelse för vad som artikuleras och hur detta görs. Jag ser det som omöjligt att fastst lla e akt vad denna påverkan har inneburit, men givet dennas studies utgångspunkter som inte gör anspråk på objektiva san- ningar, menar jag att tolkningarna ndå r giltiga på sina egna premisser.

En vanligt förekommande tankefigur i samtalen r att gymnasievalet be- skrivs som något sj lvklart och ganska oproblematiskt, samtidigt som det upptar mycket tid och tankeverksamhet.

Camilla: Alltså typ ah, eller typ dom flesta av mina kompisar r

ganska beslutsamma och vet vad dom ska gå så det blir inte så stor grej när vi pratar om det. Vi har typ pratat om det här sen vi gick i fyran. Vad vi vill bli. Så det är liksom såhär bara...basic (Lands-

ortsskolan 151201).

Kanske kan man förstå citatet ovan i ljuset av att skolval i allm nhet och gymnasieval i synnerhet r något som de intervjuade 15-åringarna vu it upp med och som d rmed blivit ett sj lvklart s tt att t nka på skola och framtid. Samtidigt saknas inte laddning kring frågan om gymnasievalets avgörande betydelse, sj lva valprocessen och vad valet kan leda till. Eleverna på Kon- fessionella skolan resonerar både om valets meningserbjudande för platser, subjektiviteter och positioner, hur viktigt och hoppingivande valet r och om valet som ångestfullt och hur det skapar oro.

Martin: r det ett viktigt val, tycker ni I så fall, varför r det viktigt Andreas: Det skapar din framtid.

August: Ja. Det formar din framtid som... Ja, det kommer att ge dig

jobb och möjligheter liksom... Utan såhär gymnasieutbildning så är det väldigt svårt att komma nånstans i livet om man inte såh r...

Ehm...Lyckas med YouTube. … manter till fokusgrupperna från elever i årskurs nio. Samtliga grupper inter-

vjuades två gånger, en gång före och en gång efter den årliga gymnasiem s- san på orten. Fokusgrupperna bestod av mellan se och tio elever. Grupperna hade en j mn könsfördelning. Alla informanter har skriftligen informerats om projektets innehåll och syfte och givit samtycke till medverkan. I övrigt har vetenskapsrådets forskningsetiska rekommendationer och riktlinjer dis- kuterats i projektet och efterföljts i dess genomförande. Förutom att informe- rat samtycke inh mtats skriftligt har e empelvis projektets skolor erbjudits resultatåterkoppling (Vetenskapsrådet, 2016).

Alla intervjuer spelades in med videokamera och separat ljudinspelning. Detta gav möjlighet att hålla is r deltagarnas tal vid den transkription som gjordes av samtliga intervjuer i sin fulla l ngd. L ngden på intervjuerna va- rierade mellan 45 minuter och en och en halv timma. Efter transkriptionen l stes alla intervjuer igenom och återkommande teman och mönster notera- des. D refter importerades transkripten till programmet NVivo som r kon- struerat för kvalitativa analyser. I programmet kodades materialet i inne- hållsligt konstruerade noder, samtidigt som programmet möjliggjorde att dessa noder kopplades till teoretiska kategorier som h mtats från forskning och studiens teoretiska överbyggnad. I detta skede började innehållsliga logiker synliggöras i materialet. Ur en stor m ngd potentiella citat valdes, då en teoretisk m ttnad infunnit sig, slutligen ett antal ut som tydligast kunde illustrera såv l de innehållsligt/ontiskt som de mer ontologiskt orienterade (sociala, politiska och fantasmatiska) logikerna. Detta val har inneburit att citat från några fokusgrupper lyfts fram mer n andra.

varans logiker. Analysen nedan visar hur dessa logiker strukturerar elever-

skapsproducerande apparat ges såv l samh llets institutioner som eleverna sj lva redskap att styra (sig) i namn av framtiden, och fantasin kan d rmed ses som en v sentlig och affektiv del av en iscens ttning d r gymnasievalet görs till ett sublimt objekt.

På gymnasiem ssorna iscens tts framtiden för eleverna som gr nslös och fylld av o ndliga möjligheter. I fokussamtalen återspeglas denna framtidstro, d r det samlade utbudet av program och skolor kan framstå som ett smör- gåsbord av möjligheter. Å andra sidan uttrycks också en stor frustration över den informationsöverdos som m ssbesökarna drabbas av. Eleverna på Me- delskolan beskriver:

Martin: Var det l tt att j mföra då Ni som var d r Beppe: Nej, inte så. Jag tyckte inte m ssan gav mig någonting. Jag blev mer förvirrad n l ttad av m ssan. … Jag var ju ganska s ker innan vad jag ville gå. Men efter m ssan så vet jag egentligen inte vilken skola jag vill gå på l ngre (Medelskolan 151022).

Obehagsk nslor, valångest, eller aningar om att gymnasievalet kanske inte alls för ndrar din framtid (se varats logik, nedan), kompenseras av fantasin om det fria valet, som d rmed ger eleverna i intervjuerna en möjlighet att hantera dessa mots gelser och brister. Det g ller artikulationer d r eleverna talar om friheten att v lja, om allas lika chanser och om hur ens framtid och historia på olika s tt r kopplad till gymnasievalet. Fantasin bygger alltså på antagandet om gymnasievalet som ett sublimt objekt, d r valet görs fritt och oberoende, samt att det får bestående konsekvenser för individen, och denna fantasmatiska logik t cker d rmed över vetskapen om att valen på många s tt dels r starkt villkorade till vem som v ljer, dels kanske inte får så ge- nomgripande konsekvenser som fantasin implicerar. Denna fantasi artikuleras av Elba på Förortsskolan i citatet nedan då hon mots tter sig att valet skulle vara villkorat utifrån ens bakgrund. Detta r något som både Emad, Ermin och Esmat d refter ifrågas tter, vilket d rmed i någon mening artiku- lerar en politisk logik – ett möjligt klassperspektiv – som bryter mot synen på gymnasievalet som ett sublimt objekt, oberoende av sociala villkor. De tre ifrågas ttande eleverna pekar snarare på hur för ldrarnas erfarenheter av och syn på utbildning kan få stor betydelse för valet och hur framtiden kan komma att bli efter utbildningen. På frågan om bakgrundens betydelse s ger eleverna:

Martin: K nner ni mest gl dje eller mest oro Ayla: Ångestfullt. …

Ayla: Eeh... Är det där rätt val, kommer jag att ångra mig, kommer jag att trivas Ja, allt sånt.

August: Kommer jag att klara det Ayla: Kommer det att gynna

mig (Konfessionela skolan 151007).

Förutom att illustrera gymnasievalets sociala logik tolkar jag hoppet och oron inför valet som uttrycks ovan som en del i gymnasievalets fantasmat- iska logik (Glynos & Howarth 2007 s.147). Denna logik greppar, eller fångar in subjekten k nslom ssigt och skapar en tillf llig stabilitet i den komple a sociala praktik som gymnasievalet utgör. Genom att betrakta dessa artikulationer som fantasier kan utsagor av en till synes motstridig karakt r analyseras och förstås b ttre, t e hur både hopp och oro kan artikuleras tillsammans som i citatet ovan. Glynos och Howarth (s. 127f) menar med h nvisning till Lacan, att denna typ av fantasier kan ses som en affektivt mobiliserande kraft, som hj lper subjektet att skapa en imagin r stabilitet och helhet, trots såv l strukturens som subjektets konstitutiva brister och ofullst ndigheter, vilka d rmed t cks över och döljs. Fantasin utgörs i citatet av e empelvis Det skapar din framtid . Du kan underförstått bli vad du vill, vilket r ett kategoriskt och stabiliserande påstående. E empel på de konstitutiva bristerna kan vara den relativa os kerhet som gymnasievalets löfte trots allt innehåller och som kan e emplifieras med r det d r r tt val .

”Att välja det man vill”

I flera delar av mitt material återkommer ett tema jag kallat för fantasin om det fria valet (jfr Silow Kallenberg, 2016 s.105) som förklarar och legitime- rar det stora engagemang som eleverna utrycker för gymnasievalet. Fantasin h mtar också n ring ur den kunskapsproducerande apparat (jfr. Foucault, 1987/2003) som samh llet tillhandahåller, dvs all information som produce- ras om valet, studie- och yrkesv gledarnas arbete, gymnasiem ssor, olika antagningsprocedurer etc. En j mförelse kan h r göras med hur den psyko- logiska vetenskapens framv t under tiden för förra sekelskiftet producerade nya kategorier av m nniskor (t.e . den sinnesslöe eller den arbets- skygge ), liksom nya teknologier för att tolka och kategorisera dessa m nniskor (e empelvis Binets intelligenstest) (Rose, 1995). Tack vare denna kun-

Martin: K nner ni mest gl dje eller mest oro Ayla: Ångestfullt. …

Ayla: Eeh... Är det där rätt val, kommer jag att ångra mig, kommer jag att trivas Ja, allt sånt.

August: Kommer jag att klara det Ayla: Kommer det att gynna

mig (Konfessionela skolan 151007).

”Att välja det man vill”

dande d r individen formar sin egen framtid inom ramen för de villkor som hen uppfattar. Som vi sett ovan byggs sådana resonemang upp genom valets sociala logik, d r framtiden skapas genom ett aktivt gymnasieval, d r hinder och oro måste överkommas eftersom aktiv valfrihet enbart blir meningsfullt i relation till en passiv ofrihet. Men lika starkt som för ndringens kraft kopplas till gymnasievalet menar jag att stabilitet och oför nderlighet kan förklara hur talet om gymnasievalet r ordnat. Om tesen om framtiden r den struktu- rerande principen i valets logiker, bildar nuet och den man är utgångspunkt och ett slags antites för det jag kallat för varats logiker. H r dominerar talet om likhet och skillnad samtalen;; hur elever på vissa skolor och program r, samt på vilka s tt dessa förest llningar speglas i vem man sj lv r och vilken social identitet man har på den skola man går.

”Att passa in”

Elevernas tal om gymnasievalet r laddat med en m ngd förest llningar om hur skilda skolor och program passar olika sorters individer. Den tradition- ella bilden av att en persons intressen och preferenser styr vad hen v ljer för utbildning r tydligt representerad i flera av mina fokussamtal, men nyanse- ras också ofta. Det kan handla om att betygen eller den upplevda förmågan inte kommer r cka till för det program och den skola man vill söka till, men också att man r os ker på att passa in i den position man t nker sig få bland de övriga studenterna och med skolans profil. I första hand tycks indi- videns intressen vara kopplat till valet av program, d r distinktionen mellan högskoleförberedande eller yrkesförberedande r ett för många viktigt val, något som bl a artikuleras av eleverna på Medelskolan angående min fråga om vad man bör t nka på inför valet:

Bea: Att v lja vad som är bäst för en själv.

Bashir: Det r v l det d r du tror att du kommer att trivas b st. Alltså,

välj efter dina intressen.

Benjamin: Var du kommer att passa in också. Det r ju, alltså, om man passar som... Eller att gå just den linjen, eller så.

Bianca: Menar du passa i linjen, eller...

Benjamin: Men alltså, passa in liksom i sj lva... skolarbetet, typ. Om man pallar gå nåt högskoleförberedande (Medelskolan 9A (151008). Elba: Alltså man har en egen frihet att välja det man vill.

Emad: Det kanske r om alltså ens för lder jobbar med bilar och så då n r man l ser om det n r man v er upp, det påverkar och så. Ermin: Det kanske att den personen inte har haft det bra på skolan då kanske man tar nåt enklare.

Esmat: Alltså nån förebild, typ pappa jobbar med bilar, jag vill

också göra det (Förortsskolan 151005).

I följande citat kopplas också valet till för ldrarnas perspektiv på utbildning och val, vilket kan ses som relaterat till social klass, genom att gymnasievalets betydelse v rderas olika i hem med skilda sociala bakgrunder (jfr Jo- hansson & Hammar n, 2010). Feli från Toppskolan menar att de för ldrar som inte varit aktiva i sina egna (utbildnings-) val kanske inte heller r det i sina barns (h r talar Feli om för ldrar från fattigare områden, se citat under rubriken Varats logiker). Valfriheten kopplas d rmed i hög grad till aktivitet, medan passivitet kan leda till vad man skulle kunna kalla för ofrihet. Samti- digt sorterar detta tal individerna till olika platser och positioner. Han beskriver hur de egna för ldrarnas historia gjort att de v rdes tter utbildning högt och att de r aktiva i hans gymnasieval, men att vissa för ldrar kanske inte förstår eller vet hur viktig den h r chansen r.

Feli : Jamen vissa., vissa föräldrar kanske inte vet hur den här

chansen är. Dom kanske t nker såh r: jamen jag gick inte på gymnasiet

och jag klarade mig bra. Typ så. Och då kanske dom tänker att då

kanske dom inte känner sig lika aktiva i sina barns val på grund av att dom själva inte var aktiva i sina (Toppskolan, 151006).

Genom att artikulera vissa för ldrar med kunskap om valets betydelse, gra- den av aktivitet och konsekvenser för elevens framtid destabiliserar Feli liksom eleverna i citatet ovan gymnasievalet som sublimt objekt - rationellt, fritt och oberoende. Ist llet presenteras först llningar om en grundl ggande skillnad mellan olika sorters för ldrars syn på gymnasievalet, vilket skall undersökas mer i detalj under rubriken varats logiker som följer.

In document Educare 2018:1: Artiklar (Page 124-128)