Föreliggande studie r designad och konstruerad som en fallstudie baserad på se så kallade case. I studien ingår se grundskolor (skolår 7-9) som r bel gna i olika demografiska områden i södra Sverige. Studien har genom- förts i enlighet med rådande etiska riktlinjer för forskning (Vetenskapsrådet 2011). Detta inneb r således att samtliga deltagare har fått information om studiens syfte och gett sitt samtycke till deltagande. Samtliga namn på de personer och skolor som presenteras i studien r fingerade. Skolorna har fått ben mningarna Björnlokaskolan, N ckrosskolan, Syr nskolan, Tistelskolan, Tulpanskolan och Violskolan.
Fyra av de undersökta skolorna r bel gna i en av Sveriges storstadsreg- ioner. N ckrosskolan ligger i vad som kan klassificeras som ett medelklass- (Reutersw rd & Hylander, 2017). Reutersw rds & Hylanders (2017) studie
pekar på att både tydlighet i rollfördelning och konkreta arbetsuppgifter ut- gör framgångsfaktorer för ett v lfungerande elevh lsoteam.
Forskning (Weitz Spånberger, 2011) pekar vidare på att goda relationer mellan familj och skola r s rskilt betydelsefullt för utsatta elevers v lbefin- nande och framtidsutsikter. Det stöd som skolan kan erbjuda r avgörande för både för ldrar och elever (Lareau, 2011). Skolan kan erbjuda både famil- jer och elever socialt och k nslom ssigt stöd, vilket i sin tur kan skydda barn och unga som blir försummade eller vara till hj lp för barn i utsatta situat- ioner. Emellertid visar forskning att familjer med missbruksproblematik eller psykisk sjukdom ofta har svaga sociala n tverk (DePanfilis & Dubowitz, 2005). Tillgång till olika sociala n tverk hör också samman med familjers socioekonomiska bakgrund. Detta leder i sin tur till att familjer med låg ut- bildningsnivå eller minoritetsbakgrund inte alltid r medvetna om den hj lp och det stöd skolan och socialtj nsten kan erbjuda (DePanfilis, 2006;; Lareau, 2015).
Forskning visar vidare att elevers problem ofta hanteras på individnivå. Detta bidrar inte s llan till att fokus ofta hamnar på individuella svårigheter hos eleven eller familjen, ist llet för att man h rleder problem till sj lva skolmiljön (Guvå, 2009;; Odenbring et al., 2017). Bland annat yttrar sig detta i skolans syn på olika familjer och att elevers agerande och beteende h nvi- sas till just familjebakgrunden. Skandinavisk forskning pekar på att både samh llet generellt och personal i skolan ofta uppfattar elever med minori- tetsbakgrund som s rskilt problematiska (Kryger, 2015). Ofta anses denna grupp av elever ha s rskilda problem, som relaterar till deras kulturella och etniska familjebakgrund. N r för ldrar med majoritetsbakgrund försummar sina barn förklaras detta d remot ofta i termer av sociala, psykologiska och/eller psykiatriska problem (Lunneblad & Johansson, 2012).
Såv l svensk som internationell forskning (Ball, 2003;; Lucas & Jernbro, 2014) pekar på att barn som v er upp under knappa förhållanden riskerar s mre fysisk och psykisk h lsa, bristande kognitiva f rdigheter, ökad risk för kriminalitet, samt l gre utbildningsnivå, j mfört med barn och unga som v er upp under b ttre sociala och ekonomiska förhållanden. Vidare visar forskning att familjer som lever i socialt och ekonomiskt stigmatiserade bo- stadsområden har större risk, j mfört med resursstarka familjer, att hamna i sociala problem och kriminalitet (Hill et al., 2005). Det finns också ökad risk att uts ttas för våld inom familjen om man lever i social utsatthet (Barajas- Gonzalez & Brooks-Gunn, 2014;; DePanfilis, 2006).
Forskningslitteraturen som belyser skolors samarbete med socialtj nsten visar att det r en betydligt mer långdragen process innan det görs en anm - lan om det rör sig om barn som v er upp i familjer med knapp ekonomi, j mfört med fall som rör drog- eller alkoholmissbruk eller hög skolfrånvaro (N sman, 2012). Detta hör samman med att skolor ofta har svårigheter med att identifiera denna typ av problem. Att leva under ekonomiskt knappa för- hållanden uppfattas som skamligt för de för ldrar och barn som lever under dylika förhållanden. Skolutflykter r ett sådant konkret e empel. De e tra kostnader som e empelvis skolutflykter r omg rdade av skapar ofta pro- blem för denna grupp elever (Harju & Thor d, 2011). Detta leder inte s llan till att denna grupp elever utvecklar olika sj lve kluderande strategier ge- nom att e empelvis vara frånvarande från skolan vid skolutflykter och andra aktiviteter (N sman, 2012). De skamk nslor som ekonomisk knapphet r omg rdade av, inneb r ofta att dessa för ldrar och barn inte ber ttar om sin situation till berörda i skolan. Detta i sin tur försvårar möjligheterna till sam- verkan mellan skola och hem i dylika situationer. Samtidigt visar N sman (2012) att i de fall då skolan lyckats identifiera barnfattigdom och eleven fått adekvat stöd, upplevs detta som något positivt och betydelsefullt från ele- vens sida.
Denna litteraturgenomgång visar att det i dagsl get finns förhållandevis lite forskning som belyser skolors arbete med att stödja elever som utsatts för försummelse och hur verksamma i skolan relaterar detta till elevers familjebakgrund. Givet denna bild kommer föreliggande studie att kunna bidra med ny kunskap om utsatta ungdomar och hur skolor agerar och stöttar berörda elever i dessa situationer.
Studiens design och metodologi
Föreliggande studie r designad och konstruerad som en fallstudie baserad på se så kallade case. I studien ingår se grundskolor (skolår 7-9) som r bel gna i olika demografiska områden i södra Sverige. Studien har genom- förts i enlighet med rådande etiska riktlinjer för forskning (Vetenskapsrådet 2011). Detta inneb r således att samtliga deltagare har fått information om studiens syfte och gett sitt samtycke till deltagande. Samtliga namn på de personer och skolor som presenteras i studien r fingerade. Skolorna har fått ben mningarna Björnlokaskolan, N ckrosskolan, Syr nskolan, Tistelskolan, Tulpanskolan och Violskolan.
Fyra av de undersökta skolorna r bel gna i en av Sveriges storstadsreg- ioner. N ckrosskolan ligger i vad som kan klassificeras som ett medelklass- (Reutersw rd & Hylander, 2017). Reutersw rds & Hylanders (2017) studie
pekar på att både tydlighet i rollfördelning och konkreta arbetsuppgifter ut- gör framgångsfaktorer för ett v lfungerande elevh lsoteam.
Forskning (Weitz Spånberger, 2011) pekar vidare på att goda relationer mellan familj och skola r s rskilt betydelsefullt för utsatta elevers v lbefin- nande och framtidsutsikter. Det stöd som skolan kan erbjuda r avgörande för både för ldrar och elever (Lareau, 2011). Skolan kan erbjuda både famil- jer och elever socialt och k nslom ssigt stöd, vilket i sin tur kan skydda barn och unga som blir försummade eller vara till hj lp för barn i utsatta situat- ioner. Emellertid visar forskning att familjer med missbruksproblematik eller psykisk sjukdom ofta har svaga sociala n tverk (DePanfilis & Dubowitz, 2005). Tillgång till olika sociala n tverk hör också samman med familjers socioekonomiska bakgrund. Detta leder i sin tur till att familjer med låg ut- bildningsnivå eller minoritetsbakgrund inte alltid r medvetna om den hj lp och det stöd skolan och socialtj nsten kan erbjuda (DePanfilis, 2006;; Lareau, 2015).
Forskning visar vidare att elevers problem ofta hanteras på individnivå. Detta bidrar inte s llan till att fokus ofta hamnar på individuella svårigheter hos eleven eller familjen, ist llet för att man h rleder problem till sj lva skolmiljön (Guvå, 2009;; Odenbring et al., 2017). Bland annat yttrar sig detta i skolans syn på olika familjer och att elevers agerande och beteende h nvi- sas till just familjebakgrunden. Skandinavisk forskning pekar på att både samh llet generellt och personal i skolan ofta uppfattar elever med minori- tetsbakgrund som s rskilt problematiska (Kryger, 2015). Ofta anses denna grupp av elever ha s rskilda problem, som relaterar till deras kulturella och etniska familjebakgrund. N r för ldrar med majoritetsbakgrund försummar sina barn förklaras detta d remot ofta i termer av sociala, psykologiska och/eller psykiatriska problem (Lunneblad & Johansson, 2012).
Såv l svensk som internationell forskning (Ball, 2003;; Lucas & Jernbro, 2014) pekar på att barn som v er upp under knappa förhållanden riskerar s mre fysisk och psykisk h lsa, bristande kognitiva f rdigheter, ökad risk för kriminalitet, samt l gre utbildningsnivå, j mfört med barn och unga som v er upp under b ttre sociala och ekonomiska förhållanden. Vidare visar forskning att familjer som lever i socialt och ekonomiskt stigmatiserade bo- stadsområden har större risk, j mfört med resursstarka familjer, att hamna i sociala problem och kriminalitet (Hill et al., 2005). Det finns också ökad risk att uts ttas för våld inom familjen om man lever i social utsatthet (Barajas- Gonzalez & Brooks-Gunn, 2014;; DePanfilis, 2006).
konstruerar och reproducerar specifika förståelser av klass. Enligt Bourdieu (1998) reproduceras olika gruppers livsvillkor och position, dvs. deras soci- ala klasstillhörighet, i relation till gruppers kapitalvolym. Kapitalen r både abstrakta och materiella. Kapitalen omfattar olika aspekter så som h lsa, utbildningsnivå, livsstil, dialekt och sociala n tverk. I föreliggande studie fokuseras två av Bourdieus kapitalformer: ekonomiskt och kulturellt kapital. Begreppet ekonomiskt kapital anv nds för att analysera hur de professionella positionerar elevernas och deras familjer utifrån ekonomisk situation och livsstil, medan det kulturella kapitalet anv nds för att analysera för ldrarnas utbildningsnivå och arbete samt familjens livsstil och kulturella vanor.
I relation till Bourdieus terminologi appliceras ven Skeggs (2004) defi- nition av klassbegreppet i studien. Enligt Skeggs (1997) utgör det ekono- miska kapitalet ett centralt verktyg för att förstå och tolka hur materiella resurser bidrar till hur social oj mlikhet och klass konstrueras i samh llet. För föreliggande studies vidkommande blir denna teoretiska utgångspunkt central för att förstå och tolka hur social klass reproduceras i skolan. Vidare riktas intresset mot hur och på vilket s tt familjebakgrund framtr der i de professionellas ber ttelser, inte minst i relation till hur olika elever position- eras utifrån deras s tt att agera samt deras kl dsel, utseende och stil (Skeggs, 1997, 2004). Enligt Skeggs (2004) r också diskurser om klass och hygien t tt sammankopplade. Skeggs menar att diskurser om hygien har varit centralt för uppr tthållandet av klasskillnader genom historien. Hygien har artikulerats som en moralisk fråga då priviligierade grupper i samh llet har kategoriserat och klassificerat socialt utsatta grupper i samh llet som både ohygieniska och omoraliska. N ra sammankopplat till diskurser om hygien r v rderingar om respektabilitet (Skeggs 1997). Olika kategoriseringar av olika sociala grupper som respektabla och icke-respektabla r också en mar- kör som e isterat genom historien. Enligt Skeggs har respektabiliteten varit ett s tt för medelklassen att positionera sig gentemot arbetarklassen. Ett av moraliska omdömena från medelklassens sida har varit att arbetarklassen inte klarar av att ge sina barn adekvat omsorg. I denna studie utgör Skeggs förklaringsmodell av klassbegreppet ett centralt teoretiskt ramverk för att förstå hur de professionella i skolan konstruerar och reproducerar diskurser rörande hygien, omsorg och klass.
Sammanfattningsvis studeras elevh lsopersonalens tal om elevers utsatt- het samt vilka förklaringar de professionella ger till för ldrars försummelse och hur eleverna kategoriseras utifrån familjebakgrund (Foucault, 2000;; Skeggs, 1997). Av intresse för studien r också hur skolan beskriver sig han- område, Syr nskolan ligger i vad som kan definieras som ett gentrifierat
bostadsområde, Björnlokaskolan ligger i ett av kommunens mest socialt- och ekonomiska utsatta bostadsområden och Violskolan r en fristående skola som attraherar elever från såv l kommunen som kringliggande kranskom- muner. Huvuddelen av eleverna på skolan har högutbildade för ldrar och majoriteten av eleverna har rötter i andra l nder.
Tulpanskolan och Tistelskolan r lokaliserade i två mindre orter i två andra kommuner. Den stadsdel i vilken Tulpanskolan ligger kan beskrivas vara relativt blandad i relation till elevernas socioekonomiska och etniska bakgrund. Eleverna på Tistelskolan har varierad medelklassbakgrund, såv l elever med övre- som l gre medelklassbakgrund går på skolan.
Studien baseras på olika typer av data: individuella intervjuer samt fokus- gruppintervjuer med nyckelpersoner i skolornas elevh lsoteam;; observation- er från elevh lsoteamen samt olika officiella dokument. Nyckelpersonerna i elevh lsoteamen utgjordes av rektorer, skolsköterskor, kuratorer, special- pedagoger, skolv rdinnor och i ett fall också en skolpsykolog. De se casen, eller fallstudierna, följer en liknande struktur, men av olika sk l fick pro- jektet endast tillgång till elevh lsomöten på två av skolorna.
De övergripande frågor som låg till grund för intervjuerna tog sin ut- gångspunkt i följande huvudteman: 1) frågor om skolans historiska bakgrund och nuvarande situation, 2) frågor rörande skolans arbete med utsatta elever, 3) frågor rörande skolans samarbete med familjer och andra institutioner i samh llet, samt 4) frågor rörande likabehandlingsplaner och andra typer av lokala styrdokument.
Föreliggande artikel baseras på den delen av materialet som utgörs av in- tervjuer och observationer. Totalt genomfördes ett 30-tal intervjuer en timma vilket har genererat upp till trettio timmar inspelat material. Samtliga intervjuer har spelats in och skrivits ut ordagrant. Elevh lsomötena har do- kumenterats genom handskrivna f ltanteckningar som sedan renskrivits på dator. Dessa möten varade mellan en till två timmar.