• No results found

Läsningens och träffarnas funktioner och betydelse

In document Educare 2018:1: Artiklar (Page 80-84)

Förk rleken   för   skönlitteratur   har   för   de   flesta   i   gruppen   grundats   redan   i   barndomen.  I  intervjumaterialet  finns  ber ttelser  om  att  v a  upp  i  en  barnrik   familj  d r  ro  och  avskildhet  kunde  skapas  genom  flykten  till  bokens  v rld,   om   att   finna   trygghet   i   l sningen   och   att   l sa   sig   ut   ur   en   sjukdom.   Flera   deltagare  vittnar  om  att  samh llsengagemang  och  politiska  frågor  haft  bety-­ delse   för   deras   l sintresse,   för   engagemanget   i   bokcirkeln   och   för   valet   av   böcker.   Anki   h nvisar   till   kvinnliga   70-­talsförfattare   och   hur   deras   böcker   berört   och   st rkt   hennes   politiska   st llningstaganden.   Ett   annat   e empel   r   Berit   som   har   sina   rötter   i   arbetarklassen   och   beskriver   sitt   v ande   l sin-­ tresse  som  starkt  kopplat  till  möjligheten  att  k nna  igen  sig  och  få  sj lvinsikt.  

Det  handlade  om  min  egen  historia,  att  få  perspektiv  på  den .    

Att  få  leva  sig  in  i  andra  v rldar  och  få  kunskap  om  andras  liv   r  enligt   bokcirkelns  deltagare  ett  viktigt  motiv  för  l sning:   Det  k nns  som  om  man   skulle   vara   en   fattigare   m nniska   om   man   inte   l ste   böcker   och   att   man   skulle  ha  mindre  kunskap  om  andra  m nniskor  (Ninni).  Igenk nning  liksom   att  få  kunskap  (Felski,  2008)  om  andra  m nniskors  liv  och  om  samh llet   r   återkommande   teman   i   intervjuerna.   I   materialet   finns   fler   e empel   på   att   igenk nning  ger  upphov  till  en  rad  j mförelser  och  ber ttelser  om  egna  och   andras  erfarenheter,  både  verkliga  och  fiktiva.  Litteraturen  ger  möjlighet   att   se  sig  sj lv  i  ett  större  perspektiv  (Eva),   att  få  sj lvinsikt  (Berit)  och  att  

förflyttas  till  ok nda  platser  (Cecilia).      

I  intervjuerna  uttrycker  deltagarna  en  fascination  över  vad  litteraturen  gör   med  l saren.  De  beskriver  vad  som  sker  n r  de  via  litteraturen  s tts  i  förbin-­ delse  med  andra  m nniskors  liv,  möter  och  identifierar  sig  med  den  andre.   Litteraturen  framkallar   reflektioner  som  gör  att  man  börjar  fundera  på  vem   man   sj lv   r   och   mer   på   djupet,   ganska   svåra   e istentiella   frågor   (Eva).   Berit  talar  om  det  fantastiska  som  h nder  i  oss  n r  vi  l ser,   jag  skapar  ju  en   hel  v rld,  det   r  så  otroligt  mycket  som  h nder  i  skallen,  k nslor  och  bilder,   platser,  rummen .  Enligt  Moi  (2009,  s.  193)  ligger  litteraturens  mening  just  i   möjligheten   till   identifikation.   Genom   identifikation   kan   vi   övervinna   vår   e istentiella  separation  och  förbinda  oss  med  andra,  att  för  ett  ögonblick  se   v rlden  som  den  andre,   to  see  the  world  as  another  human  beeing  sees  it   while  at  the  same  time  remaining  oneself  (ibid.  s.  194).  Genom  igenk nning   och  identifikation  kan  vi  få  en  vidgad  förståelse  både  av  oss  sj lva  och  den   v rld  vi  lever  i.  Flera  deltagare  n mner  att  l sningen  leder  till  någon  slags   för ndring,   du  möter  något  som  gör  att  du  för ndras  (Ninni),   Det  påver-­ kar  min  utveckling  som  m nniska  (Mia).  I  mötet  med  det  fr mmande  och  

provocerande  utmanas  l saren  vilket,  under  föruts ttning  att  l saren  förblir   öppen  och  mottaglig,  kan  leda  till  sj lvinsikt  (Kompridis,  2009).  På  så  s tt   kan  till  e empel  en  fiktiv  gestalt  tj na  som  en  prisma  genom  vilken  l sarens   förståelse  av  sig  sj lv  kan  brytas  och  för ndras  (Felski,  2008,  s.  35).      

Deltagarna  ber ttar  också  varför  de   r  med  i  bokcirkeln  och  hur  de  upple-­ ver  samtalen.  Samtliga  deltagare  lyfter  fram  den  sociala  gemenskapen  som   viktig,  att  v nskapen  har  st rkts  genom  tr ffarna  och  bidragit  till  att  de  fort-­ satt   att   hålla   ihop.   Samtalsklimatet   beskrivs   som   tryggt   och   tillåtande .   Möjligheten  att  dela  l supplevelser  med  andra  och  att  få  koppla  den  till  livet   och  samh llet  lyfts  fram  som  betydelsefullt.    

N r  samtalen   r  som  allra  b st  associerar  någon  till  något  annat,  något   personligt  eller  något  i  samh llet  och  så  pratar  vi  om  det,  diskuterar,   och   sen   återgår   vi   till   boken   och   sen   går   vi   åt   ett   annat   håll.   Det   r   mycket  speciella  samtal  som  inte  finns  nån  annanstans.  Böcker  leder   in  i  s rskilda  samtal.  (Ninni)  

Cecilia  vill  vara  med   för  att  få  fler  infallsvinklar,  sånt  som  jag  inte  t nkt  på,   böcker   som   jag   annars   inte   hade   l st   …   man   tolkar   olika   och   då   r   det   sp nnande   att   diskutera .   Flera   kommentarer   g ller   att   uppfattningen   om   boken  för ndras  genom  samtalen,   boken  v er  och  upplevelsen  v er  och   berikas  (Anki),   då  kan  man   ndra  sig  men  inte  för  att  man   r   ngslig  och   ska  hålla  med  utan  för  att  man  hör  annat   n  vad  man  sj lv  hade  t nkt  (Mia).   Berit  s ger  att  hon  ofta  blir   överraskad  av  andras  perspektiv  och  att  det   r  så   sp nnande .  Hon  tycker  att  de  b sta  samtalen  uppstår  n r  de  tycker  olika.  Så   var  det  i  samtalet  om  Pappan och havet,  en  bok  hon  inte  blev  s rskilt  enga-­ gerad  i  vid  l sningen,  men  som  blev   riktigt  intressant  n r  hon  fick  höra  de   andras  upplevelser  och  tolkningar.  Vidare  handlar  flera  kommentarer  om  att   genom  samtalen  inte  bara  får  syn  på  sig  sj lv  utan  också  dom  andra,   hur   man  reagerar  och  varför,  det   r  intressant  och  man  förstår  dom  andra  genom   böckerna  (Mia).    

     

Känslor och fysiska förnimmelser

Deltagarnas   förhållningss tt   till   skönlitteratur   och   l sning   r   passionerat  i   betydelsen  att  deras  intresse   r  pr glat  av  en  intensiv  lust  och  l ngtan  efter   att  l sa  skönlitteratur,  vars  skildringar  av  karakt rer  och  levnadsöden  de  b r   med  sig  i  vardagen.  I  bokcirkelns  samtal  ber ttar  deltagarnas  om  upplevelser   de  haft  under  l sningen  (Jfr.  Balling,  2009;;  2016).  Dessa  ber ttelser  vittnar   om  uppslukande  och  k nslom ssigt  starka  l supplevelser.  Uttryck  för  k ns-­

Läsningens och träffarnas funktioner och betydelse

Förk rleken   för   skönlitteratur   har   för   de   flesta   i   gruppen   grundats   redan   i   barndomen.  I  intervjumaterialet  finns  ber ttelser  om  att  v a  upp  i  en  barnrik   familj  d r  ro  och  avskildhet  kunde  skapas  genom  flykten  till  bokens  v rld,   om   att   finna   trygghet   i   l sningen   och   att   l sa   sig   ut   ur   en   sjukdom.   Flera   deltagare  vittnar  om  att  samh llsengagemang  och  politiska  frågor  haft  bety-­ delse   för   deras   l sintresse,   för   engagemanget   i   bokcirkeln   och   för   valet   av   böcker.   Anki   h nvisar   till   kvinnliga   70-­talsförfattare   och   hur   deras   böcker   berört   och   st rkt   hennes   politiska   st llningstaganden.   Ett   annat   e empel   r   Berit   som   har   sina   rötter   i   arbetarklassen   och   beskriver   sitt   v ande   l sin-­ tresse  som  starkt  kopplat  till  möjligheten  att  k nna  igen  sig  och  få  sj lvinsikt.  

Det  handlade  om  min  egen  historia,  att  få  perspektiv  på  den .    

Att  få  leva  sig  in  i  andra  v rldar  och  få  kunskap  om  andras  liv   r  enligt   bokcirkelns  deltagare  ett  viktigt  motiv  för  l sning:   Det  k nns  som  om  man   skulle   vara   en   fattigare   m nniska   om   man   inte   l ste   böcker   och   att   man   skulle  ha  mindre  kunskap  om  andra  m nniskor  (Ninni).  Igenk nning  liksom   att  få  kunskap  (Felski,  2008)  om  andra  m nniskors  liv  och  om  samh llet   r   återkommande   teman   i   intervjuerna.   I   materialet   finns   fler   e empel   på   att   igenk nning  ger  upphov  till  en  rad  j mförelser  och  ber ttelser  om  egna  och   andras  erfarenheter,  både  verkliga  och  fiktiva.  Litteraturen  ger  möjlighet   att   se  sig  sj lv  i  ett  större  perspektiv  (Eva),   att  få  sj lvinsikt  (Berit)  och  att  

förflyttas  till  ok nda  platser  (Cecilia).      

I  intervjuerna  uttrycker  deltagarna  en  fascination  över  vad  litteraturen  gör   med  l saren.  De  beskriver  vad  som  sker  n r  de  via  litteraturen  s tts  i  förbin-­ delse  med  andra  m nniskors  liv,  möter  och  identifierar  sig  med  den  andre.   Litteraturen  framkallar   reflektioner  som  gör  att  man  börjar  fundera  på  vem   man   sj lv   r   och   mer   på   djupet,   ganska   svåra   e istentiella   frågor   (Eva).   Berit  talar  om  det  fantastiska  som  h nder  i  oss  n r  vi  l ser,   jag  skapar  ju  en   hel  v rld,  det   r  så  otroligt  mycket  som  h nder  i  skallen,  k nslor  och  bilder,   platser,  rummen .  Enligt  Moi  (2009,  s.  193)  ligger  litteraturens  mening  just  i   möjligheten   till   identifikation.   Genom   identifikation   kan   vi   övervinna   vår   e istentiella  separation  och  förbinda  oss  med  andra,  att  för  ett  ögonblick  se   v rlden  som  den  andre,   to  see  the  world  as  another  human  beeing  sees  it   while  at  the  same  time  remaining  oneself  (ibid.  s.  194).  Genom  igenk nning   och  identifikation  kan  vi  få  en  vidgad  förståelse  både  av  oss  sj lva  och  den   v rld  vi  lever  i.  Flera  deltagare  n mner  att  l sningen  leder  till  någon  slags   för ndring,   du  möter  något  som  gör  att  du  för ndras  (Ninni),   Det  påver-­ kar  min  utveckling  som  m nniska  (Mia).  I  mötet  med  det  fr mmande  och  

 Vid  en  av  bokcirkeltr ffarna  ber ttar  Berit  om  gl djen  över  och  k nslan   av  att  få  en  alldeles  ny  och  dessutom  inbunden  bok  i  sin  hand:    

Men  det  var  ju  så  fint  papper  och  att  hålla  i  den  och  sen  språket,  ja  det   var  en  njutning  att  se  det  på  papper,  det  tjocka  pappret.  Det   r  en  di-­ mension   till   men   jag   kan   inte   beskriva   det   men   det   blev   en   starkare   upplevelse  av  te ten.  Jag  minns  att  jag  tyckte  det  var  underbart  med   det  fina  pappret.    

Berits  talar  h r  om   en  dimension  till  av  l sning  som  hon  inte  riktigt  kan   verbalisera  eller  förklara.  Bokens  yttre  kvaliteter,   att  hålla  i  den  och  att  få   njuta  av   det  tjocka  pappret  har  gett  upphov  till  k nslor  av  gl dje  och  njut-­ ning   men   också   bidragit   till   en   starkare   l supplevelse.   N r   Felski   (2011)   skriver   om   betydelsen   av   att   lyssna   till   vad   m nniskor   ber ttar   om   sina   l supplevelser   h nvisar   hon   till   Bruno   Latours   Actor   Network   Theory   (ANT).  Latour  (2005)  skriver:   If  you  are  listening  to  what  people  are  say-­ ing,   they   will   e plain   at   length   how   and   why   they   are   deeply   attached,

moved,  affected  by  the  works  of  art  which  make  them  feel  things  (s.  236). .  I  

Latours  spår  ser  Felski  (2011)  te ter  som   non-­human  actors  inb ddade  i   komple a  n tverk  av  praktiker,  artefakter,  förv ntningar,  tolkningar,  k nslor   och   förnimmelser,   vilka   alla   kan   tj na   som   mediatorer   (Latour,   2005)   för   te tens  möjliga  betydelser.  Skillnaden  mellan   an  intermediary  och   a  me-­ diatior   r  central  i  Latour’s  teori,  d r  mediatorer  inte  enbart  förmedlar  utan   för ndrar  (ibid.  s.  39).  Således  kan  en  te t  få  olika  betydelse  i  olika  konte -­ ter,     the   transaction   between   te ts   and   readers   are   varied,   contingent   and   often   unpredictable   (Felski,   2008,   s.   9;;   2011).     Den   dimension   som   Berit   försöker  beskriva   r  en  k nsla  som  uppstår  i  förhållande  till  boken  som  arte-­ fakt  och  denna  k nsla  leder  till   en  starkare  upplevelse  av  te ten .  Genom  att   dela  upplevelsen  med  gruppen  blir  hennes  ber ttelse  i  sig  också  en  aktör  i  ett   n tverk  av  aktörer,  m nskliga  och  icke-­m nskliga,  som  rör  sig  i  förhållande   till  varandra  i  l spraktiken.      

Hos  Ahmed  (2004)  ses  k nslor  som  sociala  praktiker  som  rör  sig  mellan   m nniskor,  ting  och  fenomen  och  som  fastnar  mer  på  vissa   n  på  andra  (ibid.   s.  16,  195;;  jfr.  Br nnström,  Jönsson  &  Svensson,  2011).  I  gruppens  samtal   om  Pappan  och  havet  delas,  i  olika  grad,  k nslan  av  upprördhet  över  karakt -­ rernas  relationer  och  beteenden.  Den  delade  k nslan  kommenteras  av  delta-­ garna;;   Vi   blir   upprörda   över   att   hon   Muminmamman   inte   gör   nånting.   (Pia),   Vilken  tur  att  vi   r  arga  och  irriterade  på  det,  att  vi  kan  se  det.  (Mia).   Deltagarna   ger   uttryck   för,   ikl r   sig   och   tar   in   k nslor   som   sina   egna   och   lor  kan  dyka  upp  n r  som  helst  i  samtalen  och  förekommer  rikligt  i  materi-­

alet  som  helhet.  D rmed  blir  de  en  viktig  del  av  l spraktiken.  Ibland   r  de   kopplade  till  platsen  eller  situationen  för  l sningen  som  n r  Pia  ber ttar     om  sin  l sning  av  Tre starka kvinnor:  

Alltså  n r  jag  började  l sa  den  h r  boken,  jag  skulle  resa  till  Lund  och   h lsa  på  en  kompis  och  jag  t nkte  att  jag  börjar  l sa  på  bussen   …   och  så  var  det  som  slurp  och  så  var  jag  helt  fullst ndigt  och  totalt  inne   i  boken.  Jag  bara  satt  d r  och  l ste  och  det  var   ndå  r tt  mycket  folk   och  plötsligt  visste  jag  inte  var  jag  var.  Alltså  jag  blev  så  tagen.  

Pia  beskriver  en  uppslukande  l sning  i  vilken  hon  glömmer  tid  och  rum  och   en  l sning  som  gett  upphov  till  starka  k nslor.  Övriga  deltagare  ger  uttryck   för   liknande   upplevelser   ofta   förknippade   med   rent   fysiska   förnimmelser,   det  bara  kröp  i  skinnet  på  mig ,   jag  fick  så  himla  ont  i  magen  och  med   k nslor  som  uppstått  i  förhållande  till  karakt rerna   man  k nde  hur  han  för-­ nedrade  sig  sj lv  hela  tiden ,   gud  vilken  tragisk  figur ,   jag  blev  så  j vla   förbannad .  Deltagarnas  utsagor  vittnar  om  en  l sning  pr glad  av  inlevelse,   en  vilja  att  delta  i  det   ventyr  som  litteraturen  bjuder  in  till  och  att  låta  sig   absorberas,  trollbindas  och  beröras  (Jfr.  Felski,  2008;;  Moi,  2011;;  Kompridis,   2013).    

I  samtalen  ger  deltagarna  ord  åt  l supplevelser  som  först rkts  av  k nslor   d r   kroppsliga   förnimmelser,   som   rysningar,   krypningar   och   illamående,   varit   viktiga     k nslor,   språkhandlingar   och   kropp   förbinds.   Att   relationen   mellan   te t   och   l sare   också   r   en   fysisk   relation,   en   relation   mellan   två   kroppar   uppm rksammas   av   Littau   (2008).   Fysiska   reaktioner   på   litteratur   har   emellertid   ofta   betraktats   som   obetydliga,   irrelevanta   eller   naiva.   Med   referens   till   t nkare   från   antiken   och   framåt,   visar   Littau   att   dramats   och   poesins  uppgift  varit  att  just  beröra  sin  publik,   to  release  pity,  incite  passion   or  fill  with  horror  (ibid.  s.  156).  Utm rkande  för  l spraktiken   r  också  att   k nslor  delas,  bekr ftas  och  utvecklas  i  gruppens  samtal.  Ett  e empel  finns  i   en  sekvens  av  samtalet  om  Steglitsan  d r  Anki  börjar  med  att  s ga  att  boken   berört  henne  på  ett  obehagligt  s tt .  Hennes  utsaga  bekr ftas  och  konkreti-­ seras  i  relation  till  olika  delar  av  ber ttelsen  genom  andras  utsagor  om  vad  de   funnit  obehagligt   ja  han  bara  sket  i  dom,  han  hade  fullt  upp  med  sitt  (Eva),   det   h r   fruktansv rda   drogel ndet,   då   mådde   jag   n stan   illa,   så   fruktans-­ v rt  (Berit),   det  var  snudd  på  outh rdligt  (Cecilia).  Ninni  håller  med  om   att  huvudpersonens  situation  var  förf rlig  men  hon  tycker  att  boken  var  skri-­ ven  på  ett  sådant  s tt   att  den  aldrig  riktigt  grep  mig .    

 Vid  en  av  bokcirkeltr ffarna  ber ttar  Berit  om  gl djen  över  och  k nslan   av  att  få  en  alldeles  ny  och  dessutom  inbunden  bok  i  sin  hand:    

Men  det  var  ju  så  fint  papper  och  att  hålla  i  den  och  sen  språket,  ja  det   var  en  njutning  att  se  det  på  papper,  det  tjocka  pappret.  Det   r  en  di-­ mension   till   men   jag   kan   inte   beskriva   det   men   det   blev   en   starkare   upplevelse  av  te ten.  Jag  minns  att  jag  tyckte  det  var  underbart  med   det  fina  pappret.    

Berits  talar  h r  om   en  dimension  till  av  l sning  som  hon  inte  riktigt  kan   verbalisera  eller  förklara.  Bokens  yttre  kvaliteter,   att  hålla  i  den  och  att  få   njuta  av   det  tjocka  pappret  har  gett  upphov  till  k nslor  av  gl dje  och  njut-­ ning   men   också   bidragit   till   en   starkare   l supplevelse.   N r   Felski   (2011)   skriver   om   betydelsen   av   att   lyssna   till   vad   m nniskor   ber ttar   om   sina   l supplevelser   h nvisar   hon   till   Bruno   Latours   Actor   Network   Theory   (ANT).  Latour  (2005)  skriver:   If  you  are  listening  to  what  people  are  say-­ ing,   they   will   e plain   at   length   how   and   why   they   are   deeply   attached,

moved,  affected  by  the  works  of  art  which  make  them  feel  things  (s.  236). .  I  

Latours  spår  ser  Felski  (2011)  te ter  som   non-­human  actors  inb ddade  i   komple a  n tverk  av  praktiker,  artefakter,  förv ntningar,  tolkningar,  k nslor   och   förnimmelser,   vilka   alla   kan   tj na   som   mediatorer   (Latour,   2005)   för   te tens  möjliga  betydelser.  Skillnaden  mellan   an  intermediary  och   a  me-­ diatior   r  central  i  Latour’s  teori,  d r  mediatorer  inte  enbart  förmedlar  utan   för ndrar  (ibid.  s.  39).  Således  kan  en  te t  få  olika  betydelse  i  olika  konte -­ ter,     the   transaction   between   te ts   and   readers   are   varied,   contingent   and   often   unpredictable   (Felski,   2008,   s.   9;;   2011).     Den   dimension   som   Berit   försöker  beskriva   r  en  k nsla  som  uppstår  i  förhållande  till  boken  som  arte-­ fakt  och  denna  k nsla  leder  till   en  starkare  upplevelse  av  te ten .  Genom  att   dela  upplevelsen  med  gruppen  blir  hennes  ber ttelse  i  sig  också  en  aktör  i  ett   n tverk  av  aktörer,  m nskliga  och  icke-­m nskliga,  som  rör  sig  i  förhållande   till  varandra  i  l spraktiken.      

Hos  Ahmed  (2004)  ses  k nslor  som  sociala  praktiker  som  rör  sig  mellan   m nniskor,  ting  och  fenomen  och  som  fastnar  mer  på  vissa   n  på  andra  (ibid.   s.  16,  195;;  jfr.  Br nnström,  Jönsson  &  Svensson,  2011).  I  gruppens  samtal   om  Pappan  och  havet  delas,  i  olika  grad,  k nslan  av  upprördhet  över  karakt -­ rernas  relationer  och  beteenden.  Den  delade  k nslan  kommenteras  av  delta-­ garna;;   Vi   blir   upprörda   över   att   hon   Muminmamman   inte   gör   nånting.   (Pia),   Vilken  tur  att  vi   r  arga  och  irriterade  på  det,  att  vi  kan  se  det.  (Mia).   Deltagarna   ger   uttryck   för,   ikl r   sig   och   tar   in   k nslor   som   sina   egna   och   lor  kan  dyka  upp  n r  som  helst  i  samtalen  och  förekommer  rikligt  i  materi-­

alet  som  helhet.  D rmed  blir  de  en  viktig  del  av  l spraktiken.  Ibland   r  de   kopplade  till  platsen  eller  situationen  för  l sningen  som  n r  Pia  ber ttar     om  sin  l sning  av  Tre starka kvinnor:  

Alltså  n r  jag  började  l sa  den  h r  boken,  jag  skulle  resa  till  Lund  och   h lsa  på  en  kompis  och  jag  t nkte  att  jag  börjar  l sa  på  bussen   …   och  så  var  det  som  slurp  och  så  var  jag  helt  fullst ndigt  och  totalt  inne   i  boken.  Jag  bara  satt  d r  och  l ste  och  det  var   ndå  r tt  mycket  folk   och  plötsligt  visste  jag  inte  var  jag  var.  Alltså  jag  blev  så  tagen.  

Pia  beskriver  en  uppslukande  l sning  i  vilken  hon  glömmer  tid  och  rum  och   en  l sning  som  gett  upphov  till  starka  k nslor.  Övriga  deltagare  ger  uttryck   för   liknande   upplevelser   ofta   förknippade   med   rent   fysiska   förnimmelser,   det  bara  kröp  i  skinnet  på  mig ,   jag  fick  så  himla  ont  i  magen  och  med   k nslor  som  uppstått  i  förhållande  till  karakt rerna   man  k nde  hur  han  för-­ nedrade  sig  sj lv  hela  tiden ,   gud  vilken  tragisk  figur ,   jag  blev  så  j vla   förbannad .  Deltagarnas  utsagor  vittnar  om  en  l sning  pr glad  av  inlevelse,   en  vilja  att  delta  i  det   ventyr  som  litteraturen  bjuder  in  till  och  att  låta  sig   absorberas,  trollbindas  och  beröras  (Jfr.  Felski,  2008;;  Moi,  2011;;  Kompridis,   2013).    

I  samtalen  ger  deltagarna  ord  åt  l supplevelser  som  först rkts  av  k nslor   d r   kroppsliga   förnimmelser,   som   rysningar,   krypningar   och   illamående,   varit   viktiga     k nslor,   språkhandlingar   och   kropp   förbinds.   Att   relationen   mellan   te t   och   l sare   också   r   en   fysisk   relation,   en   relation   mellan   två   kroppar   uppm rksammas   av   Littau   (2008).   Fysiska   reaktioner   på   litteratur   har   emellertid   ofta   betraktats   som   obetydliga,   irrelevanta   eller   naiva.   Med   referens   till   t nkare   från   antiken   och   framåt,   visar   Littau   att   dramats   och   poesins  uppgift  varit  att  just  beröra  sin  publik,   to  release  pity,  incite  passion   or  fill  with  horror  (ibid.  s.  156).  Utm rkande  för  l spraktiken   r  också  att   k nslor  delas,  bekr ftas  och  utvecklas  i  gruppens  samtal.  Ett  e empel  finns  i   en  sekvens  av  samtalet  om  Steglitsan  d r  Anki  börjar  med  att  s ga  att  boken   berört  henne  på  ett  obehagligt  s tt .  Hennes  utsaga  bekr ftas  och  konkreti-­ seras  i  relation  till  olika  delar  av  ber ttelsen  genom  andras  utsagor  om  vad  de   funnit  obehagligt   ja  han  bara  sket  i  dom,  han  hade  fullt  upp  med  sitt  (Eva),   det   h r   fruktansv rda   drogel ndet,   då   mådde   jag   n stan   illa,   så   fruktans-­ v rt  (Berit),   det  var  snudd  på  outh rdligt  (Cecilia).  Ninni  håller  med  om   att  huvudpersonens  situation  var  förf rlig  men  hon  tycker  att  boken  var  skri-­ ven  på  ett  sådant  s tt   att  den  aldrig  riktigt  grep  mig .    

En  fantastisk  introduktion  till  vad  som  komma  skall,  just  dom  h r  mil-­ jöbeskrivningarna  d r  han  sitter  ensam  på  ett  hotellrum  i  Amsterdam   och  beskriver  den  h r  tavlan   …  hon  beskriver  så  i  detalj  och  boken   r  så  metaforisk.  Man  undrar  vem   r  den  h r  mannen  som  sitter  d r  på   sitt  hotellrum.  Och  sen  återber ttar  han  sin  historia  medan  han  sitter   d r.  Bara  det  tycker  jag  var  fantastiskt.  

I   samtalet   om   Steglitsan   förundras   deltagarna   över   det   distanserade ,   ky-­ liga  och   osentimentala  s ttet  att  ber tta  som  samtidigt  kan  v cka  starka   k nslor  hos  l saren,   jag  tyckte  det  var  osentimentalt  men  blev   ndå  v ldigt   berörd  (Anki).  S ttet  att  ber tta  och  den  upplevelse  detta  ger  upphov  till  ses   på   avstånd,   objektifieras,   och   blir   föremål   för   gemensam   reflektion   (Jfr.   Langer,  2005,  s.  34).    

Frågor   om   det   skiftande   ber ttarperspektivet   finns   i   samtalet   om   Tre

starka kvinnor   och   leder   till   en   diskussion   om   möjligheten   att   skildra   en  

karakt r  genom  en  annans  blick.  Hur  de  sj lva  k nner  för  bokens  karakt rer   diskuteras  som  en  effekt  av  att  författaren  styr  deras  sympatier  och  antipa-­ tier.  Genom  distanseringen  v er  förståelsen  för  hur  romanen   r  konstruerad   och  hur  det  påverkar  upplevelsen  av  te ten:    

Eva:  Nej,  han  var  ingen  trevlig  person  men  samtidigt  så  tragisk.  N r   han  beskrevs  så  tyckte  jag   ndå  så  förf rligt  synd  om  honom,  han  var   liksom  fången  i  sin  egen  kropp  och  sina  egna  k nslor.  

Ninni:  Han  var  också  ett  offer.     Mia:  Ja  så  kan  man  s ga  om  allihop.  

In document Educare 2018:1: Artiklar (Page 80-84)