Förk rleken för skönlitteratur har för de flesta i gruppen grundats redan i barndomen. I intervjumaterialet finns ber ttelser om att v a upp i en barnrik familj d r ro och avskildhet kunde skapas genom flykten till bokens v rld, om att finna trygghet i l sningen och att l sa sig ut ur en sjukdom. Flera deltagare vittnar om att samh llsengagemang och politiska frågor haft bety- delse för deras l sintresse, för engagemanget i bokcirkeln och för valet av böcker. Anki h nvisar till kvinnliga 70-talsförfattare och hur deras böcker berört och st rkt hennes politiska st llningstaganden. Ett annat e empel r Berit som har sina rötter i arbetarklassen och beskriver sitt v ande l sin- tresse som starkt kopplat till möjligheten att k nna igen sig och få sj lvinsikt.
Det handlade om min egen historia, att få perspektiv på den .
Att få leva sig in i andra v rldar och få kunskap om andras liv r enligt bokcirkelns deltagare ett viktigt motiv för l sning: Det k nns som om man skulle vara en fattigare m nniska om man inte l ste böcker och att man skulle ha mindre kunskap om andra m nniskor (Ninni). Igenk nning liksom att få kunskap (Felski, 2008) om andra m nniskors liv och om samh llet r återkommande teman i intervjuerna. I materialet finns fler e empel på att igenk nning ger upphov till en rad j mförelser och ber ttelser om egna och andras erfarenheter, både verkliga och fiktiva. Litteraturen ger möjlighet att se sig sj lv i ett större perspektiv (Eva), att få sj lvinsikt (Berit) och att
förflyttas till ok nda platser (Cecilia).
I intervjuerna uttrycker deltagarna en fascination över vad litteraturen gör med l saren. De beskriver vad som sker n r de via litteraturen s tts i förbin- delse med andra m nniskors liv, möter och identifierar sig med den andre. Litteraturen framkallar reflektioner som gör att man börjar fundera på vem man sj lv r och mer på djupet, ganska svåra e istentiella frågor (Eva). Berit talar om det fantastiska som h nder i oss n r vi l ser, jag skapar ju en hel v rld, det r så otroligt mycket som h nder i skallen, k nslor och bilder, platser, rummen . Enligt Moi (2009, s. 193) ligger litteraturens mening just i möjligheten till identifikation. Genom identifikation kan vi övervinna vår e istentiella separation och förbinda oss med andra, att för ett ögonblick se v rlden som den andre, to see the world as another human beeing sees it while at the same time remaining oneself (ibid. s. 194). Genom igenk nning och identifikation kan vi få en vidgad förståelse både av oss sj lva och den v rld vi lever i. Flera deltagare n mner att l sningen leder till någon slags för ndring, du möter något som gör att du för ndras (Ninni), Det påver- kar min utveckling som m nniska (Mia). I mötet med det fr mmande och
provocerande utmanas l saren vilket, under föruts ttning att l saren förblir öppen och mottaglig, kan leda till sj lvinsikt (Kompridis, 2009). På så s tt kan till e empel en fiktiv gestalt tj na som en prisma genom vilken l sarens förståelse av sig sj lv kan brytas och för ndras (Felski, 2008, s. 35).
Deltagarna ber ttar också varför de r med i bokcirkeln och hur de upple- ver samtalen. Samtliga deltagare lyfter fram den sociala gemenskapen som viktig, att v nskapen har st rkts genom tr ffarna och bidragit till att de fort- satt att hålla ihop. Samtalsklimatet beskrivs som tryggt och tillåtande . Möjligheten att dela l supplevelser med andra och att få koppla den till livet och samh llet lyfts fram som betydelsefullt.
N r samtalen r som allra b st associerar någon till något annat, något personligt eller något i samh llet och så pratar vi om det, diskuterar, och sen återgår vi till boken och sen går vi åt ett annat håll. Det r mycket speciella samtal som inte finns nån annanstans. Böcker leder in i s rskilda samtal. (Ninni)
Cecilia vill vara med för att få fler infallsvinklar, sånt som jag inte t nkt på, böcker som jag annars inte hade l st … man tolkar olika och då r det sp nnande att diskutera . Flera kommentarer g ller att uppfattningen om boken för ndras genom samtalen, boken v er och upplevelsen v er och berikas (Anki), då kan man ndra sig men inte för att man r ngslig och ska hålla med utan för att man hör annat n vad man sj lv hade t nkt (Mia). Berit s ger att hon ofta blir överraskad av andras perspektiv och att det r så sp nnande . Hon tycker att de b sta samtalen uppstår n r de tycker olika. Så var det i samtalet om Pappan och havet, en bok hon inte blev s rskilt enga- gerad i vid l sningen, men som blev riktigt intressant n r hon fick höra de andras upplevelser och tolkningar. Vidare handlar flera kommentarer om att genom samtalen inte bara får syn på sig sj lv utan också dom andra, hur man reagerar och varför, det r intressant och man förstår dom andra genom böckerna (Mia).
Känslor och fysiska förnimmelser
Deltagarnas förhållningss tt till skönlitteratur och l sning r passionerat i betydelsen att deras intresse r pr glat av en intensiv lust och l ngtan efter att l sa skönlitteratur, vars skildringar av karakt rer och levnadsöden de b r med sig i vardagen. I bokcirkelns samtal ber ttar deltagarnas om upplevelser de haft under l sningen (Jfr. Balling, 2009;; 2016). Dessa ber ttelser vittnar om uppslukande och k nslom ssigt starka l supplevelser. Uttryck för k ns-
Läsningens och träffarnas funktioner och betydelse
Förk rleken för skönlitteratur har för de flesta i gruppen grundats redan i barndomen. I intervjumaterialet finns ber ttelser om att v a upp i en barnrik familj d r ro och avskildhet kunde skapas genom flykten till bokens v rld, om att finna trygghet i l sningen och att l sa sig ut ur en sjukdom. Flera deltagare vittnar om att samh llsengagemang och politiska frågor haft bety- delse för deras l sintresse, för engagemanget i bokcirkeln och för valet av böcker. Anki h nvisar till kvinnliga 70-talsförfattare och hur deras böcker berört och st rkt hennes politiska st llningstaganden. Ett annat e empel r Berit som har sina rötter i arbetarklassen och beskriver sitt v ande l sin- tresse som starkt kopplat till möjligheten att k nna igen sig och få sj lvinsikt.
Det handlade om min egen historia, att få perspektiv på den .
Att få leva sig in i andra v rldar och få kunskap om andras liv r enligt bokcirkelns deltagare ett viktigt motiv för l sning: Det k nns som om man skulle vara en fattigare m nniska om man inte l ste böcker och att man skulle ha mindre kunskap om andra m nniskor (Ninni). Igenk nning liksom att få kunskap (Felski, 2008) om andra m nniskors liv och om samh llet r återkommande teman i intervjuerna. I materialet finns fler e empel på att igenk nning ger upphov till en rad j mförelser och ber ttelser om egna och andras erfarenheter, både verkliga och fiktiva. Litteraturen ger möjlighet att se sig sj lv i ett större perspektiv (Eva), att få sj lvinsikt (Berit) och att
förflyttas till ok nda platser (Cecilia).
I intervjuerna uttrycker deltagarna en fascination över vad litteraturen gör med l saren. De beskriver vad som sker n r de via litteraturen s tts i förbin- delse med andra m nniskors liv, möter och identifierar sig med den andre. Litteraturen framkallar reflektioner som gör att man börjar fundera på vem man sj lv r och mer på djupet, ganska svåra e istentiella frågor (Eva). Berit talar om det fantastiska som h nder i oss n r vi l ser, jag skapar ju en hel v rld, det r så otroligt mycket som h nder i skallen, k nslor och bilder, platser, rummen . Enligt Moi (2009, s. 193) ligger litteraturens mening just i möjligheten till identifikation. Genom identifikation kan vi övervinna vår e istentiella separation och förbinda oss med andra, att för ett ögonblick se v rlden som den andre, to see the world as another human beeing sees it while at the same time remaining oneself (ibid. s. 194). Genom igenk nning och identifikation kan vi få en vidgad förståelse både av oss sj lva och den v rld vi lever i. Flera deltagare n mner att l sningen leder till någon slags för ndring, du möter något som gör att du för ndras (Ninni), Det påver- kar min utveckling som m nniska (Mia). I mötet med det fr mmande och
Vid en av bokcirkeltr ffarna ber ttar Berit om gl djen över och k nslan av att få en alldeles ny och dessutom inbunden bok i sin hand:
Men det var ju så fint papper och att hålla i den och sen språket, ja det var en njutning att se det på papper, det tjocka pappret. Det r en di- mension till men jag kan inte beskriva det men det blev en starkare upplevelse av te ten. Jag minns att jag tyckte det var underbart med det fina pappret.
Berits talar h r om en dimension till av l sning som hon inte riktigt kan verbalisera eller förklara. Bokens yttre kvaliteter, att hålla i den och att få njuta av det tjocka pappret har gett upphov till k nslor av gl dje och njut- ning men också bidragit till en starkare l supplevelse. N r Felski (2011) skriver om betydelsen av att lyssna till vad m nniskor ber ttar om sina l supplevelser h nvisar hon till Bruno Latours Actor Network Theory (ANT). Latour (2005) skriver: If you are listening to what people are say- ing, they will e plain at length how and why they are deeply attached,
moved, affected by the works of art which make them feel things (s. 236). . I
Latours spår ser Felski (2011) te ter som non-human actors inb ddade i komple a n tverk av praktiker, artefakter, förv ntningar, tolkningar, k nslor och förnimmelser, vilka alla kan tj na som mediatorer (Latour, 2005) för te tens möjliga betydelser. Skillnaden mellan an intermediary och a me- diatior r central i Latour’s teori, d r mediatorer inte enbart förmedlar utan för ndrar (ibid. s. 39). Således kan en te t få olika betydelse i olika konte - ter, the transaction between te ts and readers are varied, contingent and often unpredictable (Felski, 2008, s. 9;; 2011). Den dimension som Berit försöker beskriva r en k nsla som uppstår i förhållande till boken som arte- fakt och denna k nsla leder till en starkare upplevelse av te ten . Genom att dela upplevelsen med gruppen blir hennes ber ttelse i sig också en aktör i ett n tverk av aktörer, m nskliga och icke-m nskliga, som rör sig i förhållande till varandra i l spraktiken.
Hos Ahmed (2004) ses k nslor som sociala praktiker som rör sig mellan m nniskor, ting och fenomen och som fastnar mer på vissa n på andra (ibid. s. 16, 195;; jfr. Br nnström, Jönsson & Svensson, 2011). I gruppens samtal om Pappan och havet delas, i olika grad, k nslan av upprördhet över karakt - rernas relationer och beteenden. Den delade k nslan kommenteras av delta- garna;; Vi blir upprörda över att hon Muminmamman inte gör nånting. (Pia), Vilken tur att vi r arga och irriterade på det, att vi kan se det. (Mia). Deltagarna ger uttryck för, ikl r sig och tar in k nslor som sina egna och lor kan dyka upp n r som helst i samtalen och förekommer rikligt i materi-
alet som helhet. D rmed blir de en viktig del av l spraktiken. Ibland r de kopplade till platsen eller situationen för l sningen som n r Pia ber ttar om sin l sning av Tre starka kvinnor:
Alltså n r jag började l sa den h r boken, jag skulle resa till Lund och h lsa på en kompis och jag t nkte att jag börjar l sa på bussen … och så var det som slurp och så var jag helt fullst ndigt och totalt inne i boken. Jag bara satt d r och l ste och det var ndå r tt mycket folk och plötsligt visste jag inte var jag var. Alltså jag blev så tagen.
Pia beskriver en uppslukande l sning i vilken hon glömmer tid och rum och en l sning som gett upphov till starka k nslor. Övriga deltagare ger uttryck för liknande upplevelser ofta förknippade med rent fysiska förnimmelser, det bara kröp i skinnet på mig , jag fick så himla ont i magen och med k nslor som uppstått i förhållande till karakt rerna man k nde hur han för- nedrade sig sj lv hela tiden , gud vilken tragisk figur , jag blev så j vla förbannad . Deltagarnas utsagor vittnar om en l sning pr glad av inlevelse, en vilja att delta i det ventyr som litteraturen bjuder in till och att låta sig absorberas, trollbindas och beröras (Jfr. Felski, 2008;; Moi, 2011;; Kompridis, 2013).
I samtalen ger deltagarna ord åt l supplevelser som först rkts av k nslor d r kroppsliga förnimmelser, som rysningar, krypningar och illamående, varit viktiga k nslor, språkhandlingar och kropp förbinds. Att relationen mellan te t och l sare också r en fysisk relation, en relation mellan två kroppar uppm rksammas av Littau (2008). Fysiska reaktioner på litteratur har emellertid ofta betraktats som obetydliga, irrelevanta eller naiva. Med referens till t nkare från antiken och framåt, visar Littau att dramats och poesins uppgift varit att just beröra sin publik, to release pity, incite passion or fill with horror (ibid. s. 156). Utm rkande för l spraktiken r också att k nslor delas, bekr ftas och utvecklas i gruppens samtal. Ett e empel finns i en sekvens av samtalet om Steglitsan d r Anki börjar med att s ga att boken berört henne på ett obehagligt s tt . Hennes utsaga bekr ftas och konkreti- seras i relation till olika delar av ber ttelsen genom andras utsagor om vad de funnit obehagligt ja han bara sket i dom, han hade fullt upp med sitt (Eva), det h r fruktansv rda drogel ndet, då mådde jag n stan illa, så fruktans- v rt (Berit), det var snudd på outh rdligt (Cecilia). Ninni håller med om att huvudpersonens situation var förf rlig men hon tycker att boken var skri- ven på ett sådant s tt att den aldrig riktigt grep mig .
Vid en av bokcirkeltr ffarna ber ttar Berit om gl djen över och k nslan av att få en alldeles ny och dessutom inbunden bok i sin hand:
Men det var ju så fint papper och att hålla i den och sen språket, ja det var en njutning att se det på papper, det tjocka pappret. Det r en di- mension till men jag kan inte beskriva det men det blev en starkare upplevelse av te ten. Jag minns att jag tyckte det var underbart med det fina pappret.
Berits talar h r om en dimension till av l sning som hon inte riktigt kan verbalisera eller förklara. Bokens yttre kvaliteter, att hålla i den och att få njuta av det tjocka pappret har gett upphov till k nslor av gl dje och njut- ning men också bidragit till en starkare l supplevelse. N r Felski (2011) skriver om betydelsen av att lyssna till vad m nniskor ber ttar om sina l supplevelser h nvisar hon till Bruno Latours Actor Network Theory (ANT). Latour (2005) skriver: If you are listening to what people are say- ing, they will e plain at length how and why they are deeply attached,
moved, affected by the works of art which make them feel things (s. 236). . I
Latours spår ser Felski (2011) te ter som non-human actors inb ddade i komple a n tverk av praktiker, artefakter, förv ntningar, tolkningar, k nslor och förnimmelser, vilka alla kan tj na som mediatorer (Latour, 2005) för te tens möjliga betydelser. Skillnaden mellan an intermediary och a me- diatior r central i Latour’s teori, d r mediatorer inte enbart förmedlar utan för ndrar (ibid. s. 39). Således kan en te t få olika betydelse i olika konte - ter, the transaction between te ts and readers are varied, contingent and often unpredictable (Felski, 2008, s. 9;; 2011). Den dimension som Berit försöker beskriva r en k nsla som uppstår i förhållande till boken som arte- fakt och denna k nsla leder till en starkare upplevelse av te ten . Genom att dela upplevelsen med gruppen blir hennes ber ttelse i sig också en aktör i ett n tverk av aktörer, m nskliga och icke-m nskliga, som rör sig i förhållande till varandra i l spraktiken.
Hos Ahmed (2004) ses k nslor som sociala praktiker som rör sig mellan m nniskor, ting och fenomen och som fastnar mer på vissa n på andra (ibid. s. 16, 195;; jfr. Br nnström, Jönsson & Svensson, 2011). I gruppens samtal om Pappan och havet delas, i olika grad, k nslan av upprördhet över karakt - rernas relationer och beteenden. Den delade k nslan kommenteras av delta- garna;; Vi blir upprörda över att hon Muminmamman inte gör nånting. (Pia), Vilken tur att vi r arga och irriterade på det, att vi kan se det. (Mia). Deltagarna ger uttryck för, ikl r sig och tar in k nslor som sina egna och lor kan dyka upp n r som helst i samtalen och förekommer rikligt i materi-
alet som helhet. D rmed blir de en viktig del av l spraktiken. Ibland r de kopplade till platsen eller situationen för l sningen som n r Pia ber ttar om sin l sning av Tre starka kvinnor:
Alltså n r jag började l sa den h r boken, jag skulle resa till Lund och h lsa på en kompis och jag t nkte att jag börjar l sa på bussen … och så var det som slurp och så var jag helt fullst ndigt och totalt inne i boken. Jag bara satt d r och l ste och det var ndå r tt mycket folk och plötsligt visste jag inte var jag var. Alltså jag blev så tagen.
Pia beskriver en uppslukande l sning i vilken hon glömmer tid och rum och en l sning som gett upphov till starka k nslor. Övriga deltagare ger uttryck för liknande upplevelser ofta förknippade med rent fysiska förnimmelser, det bara kröp i skinnet på mig , jag fick så himla ont i magen och med k nslor som uppstått i förhållande till karakt rerna man k nde hur han för- nedrade sig sj lv hela tiden , gud vilken tragisk figur , jag blev så j vla förbannad . Deltagarnas utsagor vittnar om en l sning pr glad av inlevelse, en vilja att delta i det ventyr som litteraturen bjuder in till och att låta sig absorberas, trollbindas och beröras (Jfr. Felski, 2008;; Moi, 2011;; Kompridis, 2013).
I samtalen ger deltagarna ord åt l supplevelser som först rkts av k nslor d r kroppsliga förnimmelser, som rysningar, krypningar och illamående, varit viktiga k nslor, språkhandlingar och kropp förbinds. Att relationen mellan te t och l sare också r en fysisk relation, en relation mellan två kroppar uppm rksammas av Littau (2008). Fysiska reaktioner på litteratur har emellertid ofta betraktats som obetydliga, irrelevanta eller naiva. Med referens till t nkare från antiken och framåt, visar Littau att dramats och poesins uppgift varit att just beröra sin publik, to release pity, incite passion or fill with horror (ibid. s. 156). Utm rkande för l spraktiken r också att k nslor delas, bekr ftas och utvecklas i gruppens samtal. Ett e empel finns i en sekvens av samtalet om Steglitsan d r Anki börjar med att s ga att boken berört henne på ett obehagligt s tt . Hennes utsaga bekr ftas och konkreti- seras i relation till olika delar av ber ttelsen genom andras utsagor om vad de funnit obehagligt ja han bara sket i dom, han hade fullt upp med sitt (Eva), det h r fruktansv rda drogel ndet, då mådde jag n stan illa, så fruktans- v rt (Berit), det var snudd på outh rdligt (Cecilia). Ninni håller med om att huvudpersonens situation var förf rlig men hon tycker att boken var skri- ven på ett sådant s tt att den aldrig riktigt grep mig .
En fantastisk introduktion till vad som komma skall, just dom h r mil- jöbeskrivningarna d r han sitter ensam på ett hotellrum i Amsterdam och beskriver den h r tavlan … hon beskriver så i detalj och boken r så metaforisk. Man undrar vem r den h r mannen som sitter d r på sitt hotellrum. Och sen återber ttar han sin historia medan han sitter d r. Bara det tycker jag var fantastiskt.
I samtalet om Steglitsan förundras deltagarna över det distanserade , ky- liga och osentimentala s ttet att ber tta som samtidigt kan v cka starka k nslor hos l saren, jag tyckte det var osentimentalt men blev ndå v ldigt berörd (Anki). S ttet att ber tta och den upplevelse detta ger upphov till ses på avstånd, objektifieras, och blir föremål för gemensam reflektion (Jfr. Langer, 2005, s. 34).
Frågor om det skiftande ber ttarperspektivet finns i samtalet om Tre
starka kvinnor och leder till en diskussion om möjligheten att skildra en
karakt r genom en annans blick. Hur de sj lva k nner för bokens karakt rer diskuteras som en effekt av att författaren styr deras sympatier och antipa- tier. Genom distanseringen v er förståelsen för hur romanen r konstruerad och hur det påverkar upplevelsen av te ten:
Eva: Nej, han var ingen trevlig person men samtidigt så tragisk. N r han beskrevs så tyckte jag ndå så förf rligt synd om honom, han var liksom fången i sin egen kropp och sina egna k nslor.
Ninni: Han var också ett offer. Mia: Ja så kan man s ga om allihop.