• No results found

Teoretiska perspektiv och centrala begrepp

In document Educare 2018:1: Artiklar (Page 74-76)

Vilken  betydelse  l sning  kan  ha  i  våra  liv,  för  att  förstå  både  oss  sj lva  och   den  v rld  vi  lever,   r  centrala  teman  hos  Judith  Langer  (2005).  L sningen  ses   som  ett  utforskande,  prövande  och  omprövande  av  möjligheter  både  i  te ten   och  i  livet  och  som  ett  byggande  av  förest llningsv rldar.  Langer  lyfter  fram   betydelsen   av   de   perspektivbyten   som   kan   ske   i   en   l sande   social   gemen-­ skap.   I   byggandet   av   förest llningsv rldar   urskiljer   Langer   fyra   faser.   I   de   två  första  faserna  kliver  l saren  in  i  en  förest llningsv rld    och  rör  sig  i  den.   L saren  anv nder  h r  all  sin  kunskap  och  tidigare  erfarenhet  för  att  komma   in  i  och  fördjupa  förståelsen  av  verket.  I  den  tredje  fasen  stiger  l saren  ut  ur   förest llningsv rlden  för  att  t nka  över  det  hen  vet  medan  den  fj rde  fasen   inneb r   att   l saren   distanserar   sig   och   objektiverar   såv l   förståelsen   som   l supplevelsen  och  te ten.  Faserna  ska  inte  ses  som  linj ra  utan  l saren  v -­ lar  mellan  dem  i  sin  l sning.  Det   r  fr mst  den  tredje  och  fj rde  fasen  som   blir  aktuell  i  min  analys.

Litteraturens   mening,   skriver   Rita   Felski   (2008),   ligger   i   dess   anv n-­ dande,   vilket   öppnar   upp   för   undersökningar   av   practices,   e pectations,   emotions,   hopes,   dreams,   and   interpretations   …   (s.   8).   Hon   argumenterar   d rför   för   vikten   av   att   verkligen   lyssna   till   vad   m nniskor   s ger   om   sina   l supplevelser  (Felski,  2011).  L sningen  av  en  te t  påverkas  alltid  av  l sa-­ rens  jag  och  det  samh lle  hen  lever  i.  En  te t  kan  d rför  få  olika  betydelser   för  olika  m nniskor  och  i  olika  konte ter.  Felski  (2008)  beskriver  fyra   mo-­ des   of   te tual   engagement   som   hon   menar   r   viktiga   i   vardaglig   l sning;;   igenk nning  (recognition),  förtrollning  (enchantment),  kunskap  (knowledge)   och  chock  (chock).  Dessa  olika  s tt  att  engagera  sig  i  te ter  anv nds  i  ana-­ lysen  av  bokcirkeldeltagarnas  l sning  och  dess  innebörder  utvecklas  d r  i  sitt   sammanhang.    

Toril  Moi  (2009;;  2011)  behandlar  Beauvoirs  fenomenologiskt  grundade   teorier  om  litteratur  och  vad  litteraturen  kan  göra  med  l saren.  Utgångspunk-­ ten   r  att  vi  inte  upplever  v rlden  på  e akt  samma  s tt  och  att  denna  e isten-­

tiella  separation  kan  övervinnas  genom  identifikation.  Att  möta  en  v rld  som   överlappar   den   egna,   d r   det   finns   möjligheter   för   igenk nning,   men   som   ndå   r  annorlunda   r  en  betydelsefull  aspekt  av  l sningen.  I  Beauvoirs  tolk-­ ning  handlar  identifikation  inte  om  att  bli  den  andre  utan  att  för  ett  ögonblick   se  v rlden  som  den  andre  och   ndå  förbli  sig  sj lv  (2009,  s.  193).  I  litteratu-­ ren  finns  potentialer  för  för ndring  genom  att  vi  får  en  vidgad  förståelse  av   v rlden   och   av   oss   sj lva.   Detta   föruts tter   emellertid   en   öppenhet   för   det   utforskande   ventyr  som  litteraturen  erbjuder  (Moi,  2011).  

Också  Nikolas  Kompridis  (2013)  skriver  om  litteraturl sningens  potentia-­ ler   för   för ndring,   genom   möten   med   det   som   r   annorlunda,   det   som   för   l saren  bortom  det  hen  redan  vet  och  kan  t nka.  Kompridis  menar  att  littera-­ turen  utmanar  l saren  i  att  vara  mottaglig  för  den  andre,  att  förbli  öppen  för   det  som   r  obekant  och  störande  (ibid.  s.  21).  I  analysen  anv nder  jag  be-­ greppet  kritisk reflektion som  enligt  en  definition  h mtad  från  M lkki  (2011)   inneb r   att   bli   medveten   om   och   ifrågas tta   de   antaganden   som   styr   vårt   t nkande,   våra   k nslor   och   vårt   handlande.   Sådana   reflektioner   s tts   ofta   igång  av  det  som  upplevs  annorlunda,  obekant  eller  provocerande  och  de  b r   på   möjligheter   för   för ndring.   Enligt   M lkki   (2011)   sammanfl tas   såv l   kognitiva  och  rationella  som  emotionella  och  sociala  dimensioner  i  den  kri-­ tiska  reflektionen.        

K nslom ssiga   upplevelser   i   samband   med   l sning   uppm rksammas   av   Karin  Littau  (2006)  som  menar  att  relationen  mellan  te t  och  l sare  också   r   en  relation  mellan  två  kroppar.  Litteraturl sning  handlar  inte  enbart  om  me-­ ningsskapande   utan   också   om   k nslor.   Historiskt   sett   har   litteraturen   fyllt   flera   funktioner,   not   only   to   please   (delectare)   and   instruct   (docere)   its   readers,  but  also  to  move  (movere)  them  (ibid.  s.  8).  För  att  förstå  deltagar-­ nas  k nslom ssiga  reaktioner  och  tal  om  k nslor  har  jag  också  anv nt  mig  av   Sara  Ahmed  (2014)  och  hennes  teorier  om  k nslor  som  sociala  praktiker  som   snarare  görs   n  är.  K nslor  ses  som  handlingar  eller  rörelser  i  rummet  vilka   cirkulerar  och  påverkar,   they  move,  stick  and  slide  (ibid.  s.  16,  195).      

 

Metod och material  

Jag  fick  tillgång  till  bokcirkeln  via  en  före  detta  arbetskamrat,  Eva9,  som   r  

medlem   i   en   fristående   bokcirkel.   Ett   viktigt   kriterium   för   mitt   val   var   att   gruppen   skulle   bestå   av   icke-­professionella   l sare,   det   vill   s ga   ingen   av   deltagarna   fick   ha   som   yrke   att   undervisa   om,   recensera   eller   forska   om        

9 Namnen på deltagarna är fingerade.

utveckla   litteraturundervisning   och   litteraturdidaktik.   I   både   nationell   och   internationell   forskning   ifrågas tts   litteraturvetenskapens   te tanalytiska   norm   med   fokus   på   te ten   och   dess   uttrycksmedel,   samtidigt   som   andra   l sarter  och  förståelsen  av  dessa  lyfts  fram  som  viktiga  (Warner  2004;;  Ber-­ genmar,  2010;;  Persson,  2011;;  Thavenius,  2017).  I  dessa  sammanhang  disku-­ teras  ett  n rmande  mellan  l sning  för  upplevelse,  igenk nning  och  nöje  å  ena   sidan  och  å  andra  sidan  mer  distanserad  och  kritiskt  analyserande  l sning.      

 

Teoretiska perspektiv och centrala begrepp

Vilken  betydelse  l sning  kan  ha  i  våra  liv,  för  att  förstå  både  oss  sj lva  och   den  v rld  vi  lever,   r  centrala  teman  hos  Judith  Langer  (2005).  L sningen  ses   som  ett  utforskande,  prövande  och  omprövande  av  möjligheter  både  i  te ten   och  i  livet  och  som  ett  byggande  av  förest llningsv rldar.  Langer  lyfter  fram   betydelsen   av   de   perspektivbyten   som   kan   ske   i   en   l sande   social   gemen-­ skap.   I   byggandet   av   förest llningsv rldar   urskiljer   Langer   fyra   faser.   I   de   två  första  faserna  kliver  l saren  in  i  en  förest llningsv rld    och  rör  sig  i  den.   L saren  anv nder  h r  all  sin  kunskap  och  tidigare  erfarenhet  för  att  komma   in  i  och  fördjupa  förståelsen  av  verket.  I  den  tredje  fasen  stiger  l saren  ut  ur   förest llningsv rlden  för  att  t nka  över  det  hen  vet  medan  den  fj rde  fasen   inneb r   att   l saren   distanserar   sig   och   objektiverar   såv l   förståelsen   som   l supplevelsen  och  te ten.  Faserna  ska  inte  ses  som  linj ra  utan  l saren  v -­ lar  mellan  dem  i  sin  l sning.  Det   r  fr mst  den  tredje  och  fj rde  fasen  som   blir  aktuell  i  min  analys.

Litteraturens   mening,   skriver   Rita   Felski   (2008),   ligger   i   dess   anv n-­ dande,   vilket   öppnar   upp   för   undersökningar   av   practices,   e pectations,   emotions,   hopes,   dreams,   and   interpretations   …   (s.   8).   Hon   argumenterar   d rför   för   vikten   av   att   verkligen   lyssna   till   vad   m nniskor   s ger   om   sina   l supplevelser  (Felski,  2011).  L sningen  av  en  te t  påverkas  alltid  av  l sa-­ rens  jag  och  det  samh lle  hen  lever  i.  En  te t  kan  d rför  få  olika  betydelser   för  olika  m nniskor  och  i  olika  konte ter.  Felski  (2008)  beskriver  fyra   mo-­ des   of   te tual   engagement   som   hon   menar   r   viktiga   i   vardaglig   l sning;;   igenk nning  (recognition),  förtrollning  (enchantment),  kunskap  (knowledge)   och  chock  (chock).  Dessa  olika  s tt  att  engagera  sig  i  te ter  anv nds  i  ana-­ lysen  av  bokcirkeldeltagarnas  l sning  och  dess  innebörder  utvecklas  d r  i  sitt   sammanhang.    

Toril  Moi  (2009;;  2011)  behandlar  Beauvoirs  fenomenologiskt  grundade   teorier  om  litteratur  och  vad  litteraturen  kan  göra  med  l saren.  Utgångspunk-­ ten   r  att  vi  inte  upplever  v rlden  på  e akt  samma  s tt  och  att  denna  e isten-­

l sningar  i  syfte  att  finna  mönster  och  pröva  teman  som  kunde  bidra  till  för-­ ståelsen  av  materialet.  Så  småningom  har  en  bild  av  helheten  vu it  fram  och   enskilda  delar  kunnat  förstås  på  ett  annat  s tt,  vilket  i  sin  tur  har  kastat  ljus   över  helheten.  I  denna  hermeneutiska  process  har  tolkningen  utvecklats  ge-­ nom   abduktion,   ett   kontinuerligt   dialektiskt   alternerande   mellan   empiriska   data  och  prövande  av  teorier  som  kan  leda  till  ny  förståelse  av  innebörden  i   ett   tema   (Alvesson   &   Sköldberg,   2009).   Min   teoretiska   förförståelse   har   oundvikligen  påverkat  hela  forskningsprocessen,  från  formulerandet  av  frå-­ gest llningar  till  interaktion  med  deltagare  och  hur  empirin  sedan  konstrue-­ rats  och  tolkats.  Forskningsprojektet  har  i  alla  avseenden  följt  Vetenskapsrå-­ dets  forskningsetiska  principer  för  humanistisk-­samh llsvetenskaplig  forsk-­ ning  (Vetenskapsrådet,  2016).  

Det  följande  avsnittet  Samtal  i  tre  akter  beskriver  hur  bokcirkelns  tr ffar   r   organiserade   och   vilka   rutiner   som   råder   för   möten,   samtal   och   bokval.   D refter  följer  avsnittet  L sningens  och  tr ffarnas  funktioner  och  betydelse   som   bygger   på   intervjumaterialet.   I   de   följande   två   avsnitten   K nslor   och   fysiska  förnimmelser  och  Frågor  och  kritisk  reflektion  analyseras  sj lva  bok-­ samtalet  i  de  inspelade  tr ffarna.      

 

In document Educare 2018:1: Artiklar (Page 74-76)