Vilken betydelse l sning kan ha i våra liv, för att förstå både oss sj lva och den v rld vi lever, r centrala teman hos Judith Langer (2005). L sningen ses som ett utforskande, prövande och omprövande av möjligheter både i te ten och i livet och som ett byggande av förest llningsv rldar. Langer lyfter fram betydelsen av de perspektivbyten som kan ske i en l sande social gemen- skap. I byggandet av förest llningsv rldar urskiljer Langer fyra faser. I de två första faserna kliver l saren in i en förest llningsv rld och rör sig i den. L saren anv nder h r all sin kunskap och tidigare erfarenhet för att komma in i och fördjupa förståelsen av verket. I den tredje fasen stiger l saren ut ur förest llningsv rlden för att t nka över det hen vet medan den fj rde fasen inneb r att l saren distanserar sig och objektiverar såv l förståelsen som l supplevelsen och te ten. Faserna ska inte ses som linj ra utan l saren v - lar mellan dem i sin l sning. Det r fr mst den tredje och fj rde fasen som blir aktuell i min analys.
Litteraturens mening, skriver Rita Felski (2008), ligger i dess anv n- dande, vilket öppnar upp för undersökningar av practices, e pectations, emotions, hopes, dreams, and interpretations … (s. 8). Hon argumenterar d rför för vikten av att verkligen lyssna till vad m nniskor s ger om sina l supplevelser (Felski, 2011). L sningen av en te t påverkas alltid av l sa- rens jag och det samh lle hen lever i. En te t kan d rför få olika betydelser för olika m nniskor och i olika konte ter. Felski (2008) beskriver fyra mo- des of te tual engagement som hon menar r viktiga i vardaglig l sning;; igenk nning (recognition), förtrollning (enchantment), kunskap (knowledge) och chock (chock). Dessa olika s tt att engagera sig i te ter anv nds i ana- lysen av bokcirkeldeltagarnas l sning och dess innebörder utvecklas d r i sitt sammanhang.
Toril Moi (2009;; 2011) behandlar Beauvoirs fenomenologiskt grundade teorier om litteratur och vad litteraturen kan göra med l saren. Utgångspunk- ten r att vi inte upplever v rlden på e akt samma s tt och att denna e isten-
tiella separation kan övervinnas genom identifikation. Att möta en v rld som överlappar den egna, d r det finns möjligheter för igenk nning, men som ndå r annorlunda r en betydelsefull aspekt av l sningen. I Beauvoirs tolk- ning handlar identifikation inte om att bli den andre utan att för ett ögonblick se v rlden som den andre och ndå förbli sig sj lv (2009, s. 193). I litteratu- ren finns potentialer för för ndring genom att vi får en vidgad förståelse av v rlden och av oss sj lva. Detta föruts tter emellertid en öppenhet för det utforskande ventyr som litteraturen erbjuder (Moi, 2011).
Också Nikolas Kompridis (2013) skriver om litteraturl sningens potentia- ler för för ndring, genom möten med det som r annorlunda, det som för l saren bortom det hen redan vet och kan t nka. Kompridis menar att littera- turen utmanar l saren i att vara mottaglig för den andre, att förbli öppen för det som r obekant och störande (ibid. s. 21). I analysen anv nder jag be- greppet kritisk reflektion som enligt en definition h mtad från M lkki (2011) inneb r att bli medveten om och ifrågas tta de antaganden som styr vårt t nkande, våra k nslor och vårt handlande. Sådana reflektioner s tts ofta igång av det som upplevs annorlunda, obekant eller provocerande och de b r på möjligheter för för ndring. Enligt M lkki (2011) sammanfl tas såv l kognitiva och rationella som emotionella och sociala dimensioner i den kri- tiska reflektionen.
K nslom ssiga upplevelser i samband med l sning uppm rksammas av Karin Littau (2006) som menar att relationen mellan te t och l sare också r en relation mellan två kroppar. Litteraturl sning handlar inte enbart om me- ningsskapande utan också om k nslor. Historiskt sett har litteraturen fyllt flera funktioner, not only to please (delectare) and instruct (docere) its readers, but also to move (movere) them (ibid. s. 8). För att förstå deltagar- nas k nslom ssiga reaktioner och tal om k nslor har jag också anv nt mig av Sara Ahmed (2014) och hennes teorier om k nslor som sociala praktiker som snarare görs n är. K nslor ses som handlingar eller rörelser i rummet vilka cirkulerar och påverkar, they move, stick and slide (ibid. s. 16, 195).
Metod och material
Jag fick tillgång till bokcirkeln via en före detta arbetskamrat, Eva9, som r
medlem i en fristående bokcirkel. Ett viktigt kriterium för mitt val var att gruppen skulle bestå av icke-professionella l sare, det vill s ga ingen av deltagarna fick ha som yrke att undervisa om, recensera eller forska om
9 Namnen på deltagarna är fingerade.
utveckla litteraturundervisning och litteraturdidaktik. I både nationell och internationell forskning ifrågas tts litteraturvetenskapens te tanalytiska norm med fokus på te ten och dess uttrycksmedel, samtidigt som andra l sarter och förståelsen av dessa lyfts fram som viktiga (Warner 2004;; Ber- genmar, 2010;; Persson, 2011;; Thavenius, 2017). I dessa sammanhang disku- teras ett n rmande mellan l sning för upplevelse, igenk nning och nöje å ena sidan och å andra sidan mer distanserad och kritiskt analyserande l sning.
Teoretiska perspektiv och centrala begrepp
Vilken betydelse l sning kan ha i våra liv, för att förstå både oss sj lva och den v rld vi lever, r centrala teman hos Judith Langer (2005). L sningen ses som ett utforskande, prövande och omprövande av möjligheter både i te ten och i livet och som ett byggande av förest llningsv rldar. Langer lyfter fram betydelsen av de perspektivbyten som kan ske i en l sande social gemen- skap. I byggandet av förest llningsv rldar urskiljer Langer fyra faser. I de två första faserna kliver l saren in i en förest llningsv rld och rör sig i den. L saren anv nder h r all sin kunskap och tidigare erfarenhet för att komma in i och fördjupa förståelsen av verket. I den tredje fasen stiger l saren ut ur förest llningsv rlden för att t nka över det hen vet medan den fj rde fasen inneb r att l saren distanserar sig och objektiverar såv l förståelsen som l supplevelsen och te ten. Faserna ska inte ses som linj ra utan l saren v - lar mellan dem i sin l sning. Det r fr mst den tredje och fj rde fasen som blir aktuell i min analys.
Litteraturens mening, skriver Rita Felski (2008), ligger i dess anv n- dande, vilket öppnar upp för undersökningar av practices, e pectations, emotions, hopes, dreams, and interpretations … (s. 8). Hon argumenterar d rför för vikten av att verkligen lyssna till vad m nniskor s ger om sina l supplevelser (Felski, 2011). L sningen av en te t påverkas alltid av l sa- rens jag och det samh lle hen lever i. En te t kan d rför få olika betydelser för olika m nniskor och i olika konte ter. Felski (2008) beskriver fyra mo- des of te tual engagement som hon menar r viktiga i vardaglig l sning;; igenk nning (recognition), förtrollning (enchantment), kunskap (knowledge) och chock (chock). Dessa olika s tt att engagera sig i te ter anv nds i ana- lysen av bokcirkeldeltagarnas l sning och dess innebörder utvecklas d r i sitt sammanhang.
Toril Moi (2009;; 2011) behandlar Beauvoirs fenomenologiskt grundade teorier om litteratur och vad litteraturen kan göra med l saren. Utgångspunk- ten r att vi inte upplever v rlden på e akt samma s tt och att denna e isten-
l sningar i syfte att finna mönster och pröva teman som kunde bidra till för- ståelsen av materialet. Så småningom har en bild av helheten vu it fram och enskilda delar kunnat förstås på ett annat s tt, vilket i sin tur har kastat ljus över helheten. I denna hermeneutiska process har tolkningen utvecklats ge- nom abduktion, ett kontinuerligt dialektiskt alternerande mellan empiriska data och prövande av teorier som kan leda till ny förståelse av innebörden i ett tema (Alvesson & Sköldberg, 2009). Min teoretiska förförståelse har oundvikligen påverkat hela forskningsprocessen, från formulerandet av frå- gest llningar till interaktion med deltagare och hur empirin sedan konstrue- rats och tolkats. Forskningsprojektet har i alla avseenden följt Vetenskapsrå- dets forskningsetiska principer för humanistisk-samh llsvetenskaplig forsk- ning (Vetenskapsrådet, 2016).
Det följande avsnittet Samtal i tre akter beskriver hur bokcirkelns tr ffar r organiserade och vilka rutiner som råder för möten, samtal och bokval. D refter följer avsnittet L sningens och tr ffarnas funktioner och betydelse som bygger på intervjumaterialet. I de följande två avsnitten K nslor och fysiska förnimmelser och Frågor och kritisk reflektion analyseras sj lva bok- samtalet i de inspelade tr ffarna.