Familjerätten i det mångkulturella Sverige

Det andra tematiska området rör relationen mellan religion och rätt exempli-fierad genom a) den internationella familjerättens behov av att inkludera (muslimska) rättskällor för individer med dubbla medborgarskap (t. ex. Iran-Sverige), b) välfärdsstatens ökade fokusering på demokrati och mänskliga rättigheter i en internationellt folkrättslig och EU-påverkad kontext och c) analysen av mänsklig värdighet inom ramen för artificiell intelligens (AI) och av det demokratiskt givna medborgarskapets roll i migrerade miljöer. Avsnitt 6.2 ovan visade att frågor om relationen mellan rätt och kyrka/religion alltid har varit en del av den rättshistoriska forskningen, men att de samhällsförändringar som blev synliga på 1970-talet gjorde att studiet fick en ny aktualitet genom idén om det mångkulturella samhället. Redovis-ningen av denna nydanande forskning tog Maarit Jänterä-Jareborg upp år 2002 i sin promotionsföreläsning vid Uppsala universitet.178 Dessa spår har

haft en avgörande betydelse för den internationella tyngd som forskningen vid CRS har fått vid Uppsala universitet.

Redan år 2014 visade utvärderingarna av Impact-programmet att forsk-ningen framgångsrikt har lyft fram komplexa frågor om relationen mellan religion och rätt i en global och allt mer mångkulturell kontext.179 Migration-en till Sverige och dMigration-en synliga närvaron av islam har lett till spänningar i synen på s. k. ”känsliga frågor” som framför allt har att göra med tillämp-ningen av religionsbaserade utländska familjeregler i svenska domstolar (t. ex. muslimska sharialagar: M. Jänterä-Jareborg 2014, arvsrättsfrågor, M. Sayed 2009). Andra frågor är a) reglering av äktenskapets utformning (sam-könade äktenskap: C. Sörgjerd 2011); b) rätten till föräldraskap (genom ad-option och nya reproduktionstekniker: M. Brattström 2014 och M. Bratt-ström-M. Sayed 2019); c) rätten till tros- eller traditionsbaserade seder utan-för den svenska majoritetskulturen: (A. Singer-M. Jänterä-Jareborg & A. Schlytter (2010); d) privatiseringar av välfärdsstatens sociala rättigheter och framväxten av mänskliga rättigheter: (A.-S. Lind 2009); e) religionsfrihetens ställning i Sveriges grundlag: (V. Enkvist 2013); f) hälso- och sjukvårdsper-sonalens religions- och samvetsfrihet: (K. Zillén 2016); samt g) spänningen mellan religionsfrihetens konservativa yttringar och kvinnors mänskliga rättigheter (Jänterä-Jareborg 2018). Dessa frågor reser krav på ett klargö-rande av religionsfrihetens ställning enligt både regeringsformen och den av Sverige ratificerade europeiska konventionen om grundläggande fri- och rättigheter i en välfärdsstat där civila samhällsaktörer får ökat utrymme.

I rapporten Familj, religion, rätt – en antologi om kulturella spänningar i

familjen – med Sverige och Turkiet som exempel, skriver Maarit

Jänterä-Jareborg (2010, s 107), att familjerätten allmänt ses ”som ett extremt kultur-bundet område”. Familjerättsliga konflikter med kulturella inslag uppstår då individer flyttar mellan länder med olika rättstraditioner eller har dubbelt medborgarskap som i Sverige.180 Detta borde leda till ett vidgat tillmötesgå-ende av typfrämmande rättsinstitut men, som Anna Singer (2010, s 240) skriver, går utvecklingen snarare mot en snävare tillämpning på grund av kulturkollisioner som rör kvinnors och mäns rättigheter. Den muslimska shariarättens innehåll och förändringspotential kräver fördjupade studier (Hjärpe 2010).

I en sammanfattande översikt av mötet mellan religion och det sekulära samhällets rättssystem har Maarit Jänterä-Jareborg (2017) visat att dom-stolsbeslut rörande den muslimska morgongåvan mahr, samt en i internat-ionella sammanhang unik prövning av Högsta domstolen (HD), har lett till att svenska domstolar har blivit skyldiga att grunda sina domslut på utländsk rätt, också då det gäller religiösa frågor. Den nya trosbaserade mångfalden

179 Se Impact of Religion-programmets broschyr 2014, s 6 och avsnitt 8.5 ovan.

180 Mosa Sayed (2009, s 97) visar att det för tio år sedan fanns omkring 195 000 personer med dubbelt medborgarskap i Sverige. Den siffran har ökat.

har fått rättsliga konsekvenser som innebär en utmaning för nationella juri-diska system. Genom att rättsystemet har makt att bestämma vilket utrymme andra normativa system kan ges, både i det privata och i det offentliga, upp-står ofrånkomliga konflikter mellan det allmännas skyldighet att värna såväl individuella mänskliga rättigheter som minoritetsgruppers grundläggande rättigheter (Jänterä-Jareborg 2017, s 161). Detta gäller principen om jäm-ställdhet mellan kvinnor och män, principen om likhet inför lagen, minori-tetsskydd, grundläggande fri- och rättigheter som rätten till privatliv och familjeliv, samt religionsfrihet. Det handlar inte om att upphöja sharialagar till särlagastiftning utan om att precisera den i övrigt gällande avtalsfrihetens omfattning inom familjerätten. Av detta följer att religiöst präglade ut-ländska rättsregler kan tillämpas av svenska domstolar. En särskilt komplice-rad fråga gäller regleringar om barns religiösa uppfostran, då t. ex. kvinnan är kristen och mannen muslim. Vid en tvist mellan dessa kan ärendet föras till svensk domstol för avgörande.

Genom anslag från Impact-programmet 2014 (se 8.2 ovan och bilaga 8) har Maarit Jänterä-Jareborg och Mosa Sayed m. fl. utvecklat studier inom familjerätten med fokus på religiösa minoriteter.181 Dessa studier har i sin tur legat som grund för det projekt som antogs av Ragnar Söderbergs stiftelse 2018-2021 kallad: Religiösa skilsmässor i en sekulär rättslig kontext. Om

familjelivets mångfald och muslimska samfunds roll vid äktenskapets upp-lösning.182 Med ett anslag på 3,5 miljoner får Mosa Sayed, Juridiska fakulte-ten i Uppsala, och Pia Karlsson Minganti, etnolog vid Stockholms universi-tet, halvtidslön i tre år.183

I sin avhandling Islam och arvsrätt i det mångkulturella Sverige har Mosa Sayed (2009, s 32) definierat en faktisk svensk mångkultur kvantitativt som ”den kulturella mångfald som är en följd av den ”nya” utomeuropeiska in-vandringen till Sverige”.184 Mångkulturalism uppfattar han som idén om att

människor ska leva efter de egna kulturella värderingarna och att detta är något gott i sig och nödvändigt för ett modernt pluralistiskt och demokratiskt samhälle (Sayed 2009, s 21). Detta gör att personer som flyttar till Sverige kan behålla religiösa traditioner, samtidigt som de rättsligt blir svenska med-borgare, som följer svensk lag. Medborgarskapet fungerar därmed inklude-rande enligt denna definition. Pia Karlsson Minganti har studerat muslimska

181 Impact-projekten heter: 1) Family Law Disputes and Divorce in Europe – The Encounter

between Legislation, Religion and Social Values with Focus on Majority Populations and Muslim Minorities och 2) Informal Dispute Resolution among Roma, Jewish and Muslim Minorities (1,6 miljoner).

182 https://ragnarsoderbergsstiftelse.se/projekt/religiosa-skilsmassor-i-en-sekular-rattslig-kontext-om-familjelivets-mangfald-och-muslimska/. Hämtat 2019-03-15.

183 Torsten Söderbergs stiftelse finansierar i sin tur sedan 2016 Laima Vaiges juridiska dok-torandprojekt om erkännande av samkönade parrelationer, med fokus på de baltiska staterna och religionens inflytande i utvecklingen: https://www.torstensoderbergsstiftelse.se/.

184 Definitionen ansluter till Tariq Modood (2007): Multiculturalism. A Civic Idea. Cam-bridge: Polity Press.

församlingar och kvinnoorganisationer och disputerade 2007 på avhandling-en Muslima. Islamisk väckelse och unga kvinnors förhandlingar om gavhandling-enus i

det samtida Sverige. Genom sin etnografiska metod har hon undersökt

sim-hallar, islamiskt mode, kvinnojourer och medierepresentationer. Mellan åren 2014 och 2019 var Mosa Sayed och Pia Karlsson Minganti ledare för tema tre (Family Law and Society) inom Impact-programmet.

Docent Pia Karlsson Minganti, universitetslektor i etnologi, Södertörns högskola och docent Mosa Sayed, universitetslektor i rättsvetenskap, inriktning Rätt och värdekonflikter, juridiska fakulteten, UU. Ledare för Impact-programmets tema 3.

Projektet understött av Ragnar Söderbergs stiftelse185 fördjupar problemati-ken rörande sekulära och religiösa skilsmässor. Frågan är om eller hur reli-giösa skilsmässor kan komplettera civilrättsliga skilsmässor i skärningspunk-ten mellan a) två eller flera nationella familjelagstiftningar, b) mellan reli-giös och sekulär rätt men också c) mellan formell och informell familjerätt. Sayed och Karlsson-Minganti skriver i sin ansökan: ”Det är genom att ställa så kallade religiösa skilsmässor i fokus för vår undersökning som vi kan belysa de utmaningar som föranleds av normativ familjerättslig mångfald för det svenska rättssystemet” (sid 1). Projektet bidrar till ny kunskap genom att föra in det faktum att 11 muslimska svenska trossamfund (med 50 mus-limska vigselförrättare) har vigselrätt utfärdad av Kammarkollegiet (se ovan kapitel 6.2). Frågan är vad detta civilrättsliga uppdrag innebär för relationen till religiösa äktenskap (utan rättslig verkan) och för upplösningen av reli-giösa äktenskap, som dessförinnan har upplösts av en svensk domstol. Det innovativa är möjligheten att vidga problematiken genom att studera a) rätts-källor, b) internationella lösningsförslag och c) lokala kulturella och

giösa förhållanden. Det senare sker genom intervjuer av imamer med vigsel-rätt och individer som har genomgått en skilsmässa, och analyseras genom användning av begreppet ”levd religion” (se nedan del V). På detta sätt skapas en större förståelse för betydelsen av individens religiösa värderingar i relation till familjebildning och upplösning av äktenskap (t. ex. bland mi-granter).

Den svenska äktenskapslagstiftningen har förändrats också med avseende på samkönade äktenskap. I en historisk och europeiskt jämförande studie har Caroline Sörgjerd (2011) i avhandlingen Reconstructing Marriage in a

Changing Legal and Social Landscape. Challenges of New Cohabitation Models in Sweden undersökt äktenskapets förändrade ställning med fokus på

antagandet av den könsneutrala äktenskapsregleringen år 2009. Caroline Sörgjerd (2011, s 352) anser att äktenskapet som institution har både juri-diska och rituella sidor som tillsammans bidrar till samhällets ordning och till känslor av tillhörighet och identifikation. Dessa båda dimensioner stärks av lagen om samkönade par 2009, en ordning som Svenska kyrkan (som enda trossamfund) accepterade samma år 2009.186 En poäng i resonemanget är att en vigsel kan förrättas både borgerligt och religiöst med full juridisk verkan.187 Genom att flertalet trossamfund i Sverige har vigselrätt (se ovan) fungerar denna rättighet både som en legitimering av den religiösa plural-ismen och som en kontroll av att trossamfunden upprätthåller grundläggande värderingar.188 Detta är, menar Sörgjerd (2011, s 353) ett tydligt exempel på hur en sekulär stat kan ta till vara kulturella och religiösa traditioner i ett mångkulturellt samhälle. Detta förklarar varför alla nordiska länder har be-hållit detta system.189