Mångvetenskaplig forskning om rasism: Egen Centrumbildning

Forskning om rasism har varit en del av Impact-programmet. Vid utdelning-en av projektstöd 2014 fick Mattias Gardell 640 000 SEK till utdelning-en studie av

Murder in Malmoe Mogadishu: Antisemitism, Islamophobia, and Lone Wolf Tactics och Per-Erik Nilsson medel för studier av the Construction of Relig-ion and the Secular in Contemporary Swedish Public Debate: An analysis of three Case Studies (tillsammans med Mia Lövheim och Victoria Enkvist)

(totalt 1,1 miljon SEK). Han fick dessutom ett anslag från Vetenskapsrådet år 2016 till projektet: Radikalisering och våldsbejakande extremism. En

ana-lys av två mångtydiga begrepp i svenskt offentligt samtal (3 miljoner).247

Forskning om rasism utfördes också vid Institutet för bostads- och urban-forskning under ledning av professorn i kulturgeografi Irene Molina.

247 Redan 2013 hade Vetenskapsrådet beviljat Per-Erik Nilsson en internationell postdoktoral tjänst vid CRS för vistelse vid Science Po Aix 2014-2017 med projektet: Burkor och

Allt detta gjorde att det fanns upparbetad kompetens då regeringen gav Vetenskapsrådet i uppdrag att initiera forskning om rasism genom en speci-alutlysning av medel 2016. Av Vetenskapsrådets hemsida framgår att fors-karna själva ska formulera en forskningsuppgift som ska lösas på högst fyra år. Syftet är att skapa ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som studerar bakgrunden till rasism, dess utveckling över tid och dess konsekvenser för människor och samhällen. Regeringen avsatte 20 miljoner SEK per år i fyra år (80 miljoner), och ansökan om projektbidrag skulle vara inne senast den 5 april 2016.248

Redan hösten 2016 hade en mötesplats för rasismforskning skapats vid Uppsala universitet genom en forumbildning placerad vid teologiska institut-ionen i nära relation till CRS (TEOLFAK 2016/14). Områdesnämnden före-trädd av vicerektor kom emellertid att inkludera rasismforskning som en av tre delar i en övergripande mångvetenskaplig satsning och gav i ett direktiv från december 2015 teologiska fakulteten ansvar för att utveckla inriktningen mot rasismforskning. Efter förhandling med rektor kom möjligheten att in-rätta en centrumbildning med större ekonomi, delfinansierad av UU centralt, Hum sam-området och teologiska fakulteten. Ett självständigt Centrum för

mångvetenskaplig forskning om rasism (CemFor)249 kunde därför inrättas vid

teologiska fakulteten genom beslut av Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 16/11 2016. Syftet enligt instruktionen, tagen den 10/11 2016 (HUMSAM 2016/56), är att vid Uppsala universitet bedriva,

främja, understödja och samordna forskning inom profilområdena integrat-ion, rasism och diskriminering. Teologiska institutionen ska fungera som

värdinstitution enligt modell 2b (UFV 2007/804).250 Enligt Teologiska fakul-tetens verksamhetsplan för 2019 (tagen den 12/11 2018) kommer anslaget från rektor att minska år 2019 och upphöra år 2021 då centrumbildningen ska utvärderas. Från 2017 är Per-Erik Nilsson föreståndare, med de veten-skapliga ledarna Mattias Gardell, religionshistoria och Irene Molina, kultur-geografi. En styrelse och ett vetenskapligt råd utsågs också med representan-ter från var och en av områdets sex fakulterepresentan-ter. Ordförande i styrelsen blev Irene Molina.251

Vetenskapsrådets utlysning gav resultat för: a) Mattias Gardell som sökte anslag tillsammans med historikern Heléne Lööw och sociologerna Simon

248 https://www.vr.se/utlysningar-och-beslut/utlysningar/utlysningar/2016-02-24-projektbidrag-for-forskning-om-rasism.html.

249 https://www.cemfor.uu.se/. Hämtat 2019-11-19.

250 Till detta kommer att rektor avsätter 4 miljoner per år för åren 2017 och 2018, att vicerek-tor vid Hum sam-området och Teologiska fakulteten avsätter 1 miljon vardera årligen till kostnader för två vetenskapliga ledare (30% vardera), en föreståndare på 20%, loka-ler/verksamhet och för tre forskare med tidsbegränsade anställningar.

Lindgren och Samuel Merrill,252 b) för Mattias Gardell som medsökande till projektet Metodologiska laboratorier med syfte att utveckla etiskt och veten-skapligt hållbara metoder för att mäta diskriminering på grund av ras, etnici-tet och religion på nationell nivå253 och för c) Irene Molina för projektet

In-vandrade mödrar - rasifierade barn. Vägval, konflikter och visioner.254 Dessutom har tre personer anställts vid Teologiska institutionen med 45% forskning och 55% forskningsadministration i tjänsten: 1) från den 1/7 2017 Ylva Habel, FD i media och kommunikationsvetenskap (två år), med upp-drag att studera antisvart rasism; 2) från den 1/2 2018 Mehek Muftee, FD i sociologi, postdoktoral tjänst i två år med fokus på islam, motstånd och ras-ism; och 3) från den 1/2 2018 Patricia Lorenzoni, FD i idéhistoria, forskaras-sistent i fyra år.255 Till detta kommer en kommunikatör anställd på 75%, Jeannette Escanilla.256 Denna forskningsmiljö ligger i direkt anslutning till CRS lokaler på våning 3 i hus 22 i Engelska parken. CemFor har under rela-tivt kort tid blivit känt genom en välformulerad webbsida, deltagande i den offentliga debatten och genom konferenser som har rönt uppmärksamhet. CemFor ska utvärderas år 2021. Den aktuella utvecklingen gör att studiet av den rasism som uppträder i det svenska samhället har fortsatt hög prioritet.257

10.6 Framtidsutsikter

Detta kapitel har exemplifierat en mångvetenskaplig centrumbildnings för-måga att förnya forskningen i takt med att samhället förändras och nya sam-hällsutmaningar uppstår. Denna idé om förnyelse fanns redan då Linnéstödet

252 Projektet heter Arga vita Män? En studie av våldsbejakande rasism, korrelationen mellan

organiserad och oorganiserad våldsbrottslighet och ultranationalismens affektiva dimension-er (4 miljondimension-er SEK).

253 Huvudsökande Edda Manga, Mångkulturellt centrum i Botkyrka (5 miljoner SEK). 254 Irene Molina tillsammans med professor Paulina de los Reyes (projektledare) från Ekono-misk-historiska institutionen vid Stockholms universitet, och professor Diana Mulinari från Centrum för genusvetenskap vid Lunds universitet. Projektutvecklingen vid CemFor se https://www.cemfor.uu.se/forskning/forskningsprojekt/. Hämtat 2020-01-15.

255 I november 2019 fick Patricia Lorenzoni ytterligare medel genom projektet Produktionen

av deporterbarhet i Sverige: Ensamkommande minderårigas asylprocesser i Krisberedskap-ens tid. Projektledare är Anne Kubai vid Södertörns högskola och Lorenzoni medverkar med

ett delprojekt som förlänger anställningstiden. År 2020 fick Patricia Lorenzoni Martin H:son Holmdahls pris för särskilda insatser inom området mänskliga fri- och rättigheter.

256 Jeanette Escanilla har från och med ht 2019 blivit anställd på 100% för informationsarbete också inom Teologiska institutionen och CRS: www.cemfor.uu.se/. Hämtat 19/9 2019. Föru-tom de anställda forskarna finns externt finansierade forskare knutna till CemFor: Dr. Anne Kubai, missionsvetenskap, Södertörns högskola; Professorn i socialantropologi vid Stock-holms universitet, Shahram Khosravi; Postdoktor Daniel Strand, Riksbankens jubileumsfond; FD May-Britt Öhman, FD Gunilla Larsson och FD Christina Helsdotter i ett projekt om Ur-folksperspektiv på klimatförändringar, finansierat av FORMAS; en doktorand, Tomas Politti Lundström, religionshistoria, finansierad av Teologiska institutionen.

257 Pågående projekt vid CemFor: https://www.cemfor.uu.se/forskning/forskningsprojekt/. Hämtat 2020-01-31.

planerades åren 2005/07 och genomfördes enligt ansökan under åren 2008-2013. Förnyelsen har därefter fortsatt genom en utlysning av forskningsme-del inom Impact-programmets senare forskningsme-del 2014-2018. Till detta kom utlys-ningen av tre postdoktorala tjänster 2015 för studier av migration/integration med syfte att utarbeta nya ansökningar. Impact-programmets förnyelsearbete granskades också av den internationella utvärderingspanelen 2014 med posi-tivt resultat men också av Uppsala universitets egen kvalitetsgranskning KoF11, som gav liknande synpunkter.258 Dessa åtgärder har resulterat i nya ansökningar om externa projektmedel som har fört forskningen vidare ge-nom rekryteringen av unga doktorander och post doktorala forskare.

För att tydliggöra förnyelsens innehåll har kapitel 10 fokuserat på de forskningsområden som har fått externa anslag. Dessa anslag baseras delvis på projektmedel från Impact-programmet satsning på förnyelse av forsk-ningen år 2014. Tanken med en tematisk mångvetenskaplig forskning har därmed förts vidare men i fem nya mångvetenskapliga teman. De tematiska områdena är å ena sidan tydligt urskiljbara men de går också in i varandra och kompletterar varandra vetenskapligt. Detta visar att det är samma kom-plexa samhällsomvandling som alla teman berör, men med olika frågeställ-ningar.

Ofta används den klassiska bilden av torget för att förstå hur olika sam-hällen hanterar religiös mångfald.259 Torget består av en offentlig mitt med gemensamma synliga aktiviteter (tankar, tjänster och varor) och privata eller enskilda hörn. Alla enskilda aktiviteter vetter mot torgets centrum, och ju mer man rör sig mot dess mitt, desto mer framtonar det som är gemensamt. I de ideala fallen korsar människor med skilda religiösa tillhörigheter på ett obehindrat sätt torgets mitt. I vissa samhällen trängs en del religiösa grupper undan till torgets periferi. Gruppens seder accepteras inte av den religiösa eller kulturella majoriteten. Roth (2012, s 17) skriver: ”Rätten till religions-frihet … är en av de mest politiskt relevanta rättighetsprinciperna, särskilt med beaktande av diskussionerna kring det mångkulturella samhället, reli-giös identitetspolitik och frågor kring den sekulära staten”. Frågan om den sekulära välfärdsstatens förmåga att göra torget tillgängligt inte bara för so-cialt utsatta, utan också för religiösa minoriteter, är en av de mest komplexa idag. Än mer komplex blir bilden av de individer som i en global öppen och kosmopolitisk värld håller sig med flera (religiösa) identiteter och legala tillhörigheter samtidigt. Denna relativa kulturform utgår från tanken om det öppna och globala samhället där ekonomiska och kulturella reciproka kon-takter i en liberal demokrati är avgörande för det moderna samhällets möj-lighet att lösa framtidsfrågorna.260

258 Den avslutande utvärderingen av hela Linnéstödsprogrammet 2020 framhåller vikten av förnyade långsiktiga och flexibla satsningar.

259 Se t. ex. Hans Ingvar Roth (2012, s 13 och 308).

260 Den årliga mångfaldsbarometern utförd av Gävle högskola visar att 59 % av den svenska befolkningen år 2018 anser att den etniska mångfalden utvecklar vår kultur medan 87 %

De olika delprojekten vid CRS befinner sig i rummet mellan torgets of-fentliga mitt och de privata hörnen. 1900-talets idé om sekularisering genom att föra medlemmar i Svenska kyrkan och övriga trossamfund till de privata hörnen har dolt en samtidigt pågående offentlig reglering av religion, fram-för allt i dess muslimska form. Frågan om religion ska definieras som en privat idé om individuell utveckling eller som en offentlig kulturell och poli-tisk kraft är kontroversiell. De pågående projekten reser en rad frågor om vad som händer med människor som byter, anpassar sig till eller avvisar en ny kultur genom att utveckla sub- eller motkulturer, hur den mentala hälsan ser ut för unga personer som byter kultur, vad som händer med ett samhälle som anser sig vara tolerant när toleransen kräver anpassning till det nya, hur välfärden ska organiseras för att möta nya utgifter, hur nya bostadsområden uppstår och eventuellt fragmenterats, om det finns tendenser till extremism i sådana miljöer eller om extremisten är en ensamvarg, om religiösa friskolor ska få existera, hur beroende individer är av media för sitt meningsskapande och för sina föreställningar om religion och vilken auktoritet och profession-ella roll en religionslärare har då det gäller formeringen av svenska medbor-gare.

Inte minst påverkas internationella familjerättsliga förhållanden genom migrationen, som kräver ny kunskap om muslimsk rätt, särskilt vid dubbla medborgarskap. Detta gäller också hur Sveriges roll som moralisk röst i världen påverkas av en EU-rättslig kontext? Är växande rasism ett uttryck för en inneboende social struktur och/eller av nationalistiska strömningar? Hur ska man tänka kring relationen mellan vetenskap och religion, särskilt nu då människans värdighet och frihet utmanas av den avancerade teknolo-gin genom artificiell intelligens? Kan medborgarskap köpas med pengar? Vem/vilka avgör det framtida samhällets kulturella, sociala och religiösa innehåll?

Dessa frågor visar sammantaget att forskningsområdet inte på något sätt är uttömt. I själva verket är frågor om migration, integration, rättsliga för-hållningssätt till olika kulturella och religiösa yttringar och deras relation till en sekulär stats syn på yttrandefrihet och mänskliga fri- och rättigheter forskningsområden som kräver fortsatt långsiktig och mångvetenskaplig uppföljning och fördjupning. Genom att samla projekten i en centrumbild-ning blir det möjligt för forskcentrumbild-ningen vid Uppsala universitet att samverka kring komplicerade rättsliga, filosofiska, statsvetenskapliga, ekonomiska, medicinska och religionsvetenskapliga frågor. Detta ger universitetet en röst

samtidigt anser att människor med utländsk bakgrund har en skyldighet att anpassa sig till

svenska vanor. Detta gör att Fereshteh Ahmadi, huvudansvarig för undersökningen, menar att

Sverige fortfarande är långt ifrån ett mångkulturellt land. http://www.smp.se/nyheter/forskare-sverige-ar-inte-mangkulturellt/. Hämtat 2019-07-01. Andreas Johansson Heinö skriver i Da-gens Nyheter den 25/9 2019 att ”Muslimer i Sverige möts av en okunnig och djupt fördoms-full omgivning”. Per-Erik Nilsson (2020) anser att Sverigedemokraterna framställer sig själva som väktare av sann kristendom i Sverige.

i det internationella samtalet om individers och (religiösa) minoriteters iden-titeter och rättigheter och om det demokratiska samhällets framtid.