Utveckling av forskningsmiljön

Utvärderingarna av Impact-programmet och CRS 2014, KoF-utvärderingarna 2011 och 2017 och Teologiska fakultetens intresse för fort-satta satsningar inspirerade till en rad åtgärder för att initiera nya forsknings-projekt och utveckla CRS som en forskarmiljö. Utvärderingarna har hela tiden påtalat nödvändigheten av att avsätta extra medel för att möjliggöra planering av framtida projekt eller program. Denna resursförstärkning blev möjlig då Vetenskapsrådet höjde anslaget till Impact-programmet med två miljoner kronor år 2014. Detta gav det Vetenskapliga rådet inom Impact-programmet möjlighet att utlysa tre forskartjänster vid CRS på 75 % och med anställning 17 månader. Dessa liknar postdoktorala tjänster och var inriktade på mångdisciplinär forskning om migration. Förutsättningen för anställning var, förutom vetenskaplig skicklighet, att den sökande skulle vara beredd att, tillsammans med övriga forskare, arbeta med nya projektansök-ningar som, vid positivt utfall, skulle förläggas till CRS. Av knappt 40 sö-kande förklarades 24 vara behöriga och av dessa prioriterades fem personer som kallades till intervju. Processen avslutades genom anställning av PhD Emir Mahieddin, socialantropolog från Paris med projekttitel: Doing God’s

Work in the Kingdom of the Secular: Ethics, Charismata and Gender in Pen-tecostal Migrant Churches (Sweden); FD Ann af Burén, religionsvetenskap,

Södertörn, med projekttitel: The Muslim mainstream: Co-producing

secula-rity in Sweden; och PhD Sabina Hadzibulic, sociologi vid Åbo akademi med

projekttitel: The Role of Serbian Orthodox Custom Slava in the Lives of

152 Från Impact-programmet medverkade Per Pettersson, Per-Erik Nilsson, Maarit Jänterä-Jareborg, Caroline Sörgjerd och Mikael Stenmark.

bian Immigrant Families in Sweden. Dessa introducerades vid

Impact-programmets forskarmöte den 3 maj 2016 och anställdes från och med hös-ten 2016.

Det andra beslutet var att utlysa medel motsvarande en månads anställ-ning för arbete med projektansökanställ-ningar. Under åren (2015-2019) har föl-jande personer fått anslag: Johan Eddebo, religionsfilosofi, Oliver Li, relig-ionsfilosofi, Per-Erik Nilsson, religionshistoria, Lise Eriksson, Åbo akademi och gästforskare vid CRS i religionssociologi och Emin Poljarevic, mus-limsk teologi och filosofi. Då detta skrivs (2019) har Per-Erik Nilsson fått anslag från Vetenskapsrådet för studier av rasism (se CemFor 10.5 nedan), Oliver Li fått anslag från Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse 2018 för projektet: En filosofisk analys av kunskapsteoretiska och ontologiska

påståenden inom antroposofin. Dessutom ingår Johan Eddebo och Oliver Li

sedan ht 2019 i det Wallenberg-stödda projektet om Artificial Intelligence med Anna-Sara Lind som projektledare. Lise Eriksson har meriterat sig för en vik. universitetslektorstjänst vid sociologiska institutionen i Uppsala samt utarbetat en ERC-ansökan och Emin Poljarevic har färdigställt en ansökan till VR 2019 kallad: Social Cohesion in Sweden and Norway: Practices and

Theologies of Coexistence.

Det tredje var att fördjupa syftet med gästforskare. Under hela perioden 1999-2019 har gästforskare varit närvarande. Gästforskarprogrammet är kostnadseffektivt eftersom forskarna för med sig egna anslag eller stipendier till lönekostnader. Gästforskare har fungerat a) som externa rådgivare till Impact-programmet, b) som opponenter vid högre seminarier och c) som ledare av internationella (mångvetenskapliga) forskningsprojekt. De har också bidragit till den vetenskapliga förnyelsen genom publikationer. I bi-laga 3 finns en förteckning över gästforskare.153

CRS fungerar, för det fjärde, också som nod för spridning av forsknings-resultat och fördjupade samverkansdagar. Detta sker a) genom en s. k.

book-launch (bokpresentation) med författarpresentation och kritisk granskning

eller komplettering;154 b) genom samverkansdagar då forskningspresentat-ioner följs av kommentarer från representanter för statliga myndigheter, ci-vila samhällets organisationer och kyrkor/religioner. Dessa samverkansdagar bygger på både forskningsförmedling och dialog. Den första samverkansda-gen den 23/1 2018 var också CRS tioårsjubileum som centrumbildning med

153 Här kan särskilt nämnas att Dr Kim Beecheno, gästforskare vid CRS, ht 2019 fick ettårigt postdoktoralt anslag från Wennergrenstiftelsen för projektet ’Whiteness’ in UCKG

Pente-costal Media: The Online, Religious Construction of Race in Brazil.

154 Sådana exempel är 1) rapporten Welfare, Religion and Gender in Post-apartheid

South-Africa den 28/5 2013; 2) rapporten Välfärdsinsatser på religiös grund den 21/1 2015; 3)

Boken Socialrätt under omvandling: om solidaritetens och välfärdsstatens gränser den 25/9 2016; 4) Religion and Welfare in Europe: Gendered and minority perspectives den 23/11 2017; 5) Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige den 20/9 2018 med inledning av den särskilde utredaren Ulf Bjereld.

Uppsala universitet som huvudman. Programmet återfinns i noten.155 c) Ge-nom studiedagar kring konsten att skriva projektansökningar och att disku-tera inlämnade projektidéer. CRS uppmuntrar särskilt yngre forskare genom ett mentorssystem att utforma ansökningar och fungerar därmed som en plattform för mångvetenskaplig samverkan kring fokuserade problem. Detta system har varit en bärande tanke inom alla delprojekt och har organiserats så att seniora och juniora forskare arbetar tillsammans; d) Genom skapandet av CRS serie Acta Universitatis Upsaliensis: Studies in Religion & Society. Denna återfinns i bilaga 13.

155 1) Välkommen och introduktion av Torsten Svensson, Mattias Martinson, och Martha Middlemiss Lé Mon; 2) Välfärd, hälsa och religion av Kavot Zillén, Josephine Sundqvist och Herman Hallonsten; 3) Att tolka och leva religion av Victoria Enkvist, Pia Karlsson Minganti och Cecilia Nahnfeldt; 4) Religion, ungdomar och skola av Anders Sjöborg och Maria Kling-enberg; 5) Demokrati, kommunikation och politik av Mia Lövheim och Linnea Jensdotter; 6) Migration, medborgarskap och religion av Önver Cetrez, Soner Barthoma, Oscar Larsson och Leif Magnusson; 7) Religion, konflikt och dialog av Mikael Stenmark, Emin Poljarevic och Åke Göransson; 8) Avslutning av Anna-Sara Lind. Nya samverkansdagar genomfördes den 5/2 2019 och den 4/2 2020.

Program för Impact of Religion - konferensen 24-26 april 2018.

Den, för det femte, viktigaste uppgiften som CRS har tagit på sig, och som alla utvärderingar har lyft fram, är den internationellt sammanhållande rol-len. Denna roll blev möjlig tack vare Linnéstödsprogrammet och har materi-aliserats genom de konferenser och kollokvier som har anordnats vartannat

år sedan 2000-talet. Dessa konferenser och kollokvier fungerar som en platt-form för internationell analys av forskning om religion, rätt och samhälle i förändring. Här ska jag särskilt lyfta fram den mångvetenskapliga konferens som anordnades den 24-26 april 2018. Konferensen blev en stor framgång med 229 deltagare från 40 länder som presenterade 168 papers och som del-tog i 11 pleanary sessions. Uppsala universitet har på detta sätt fått det inter-nationella forskarsamhällets förtroende att fungera sammanhållande för stu-diet av ett forskningsområde som rör en av de avgörande framtida samhälls-utmaningarna (se 11.3.4 nedan).156

Representanter för den internationella referensgruppen samt konferensledning. Från vänster: Per Pettersson (avgående programledare för Impact-programmet 2019); Dr. Pamela Slotte, Research Fellow of Academy of Finland, Associate professor in Minority Studies, Åbo Akademi University, Turku, Finland; prof José Casanova, Head of Berkley Center’s Programme on Globalization, Religion and the Secular, Georgetown University, USA (Olof Palme-professor vid SCAS och CRS 2010); Marie-Claire Foblets, Professor of Law and Anthropology, Managing Director of Max Planck Institute for Social Anthropology, Halle, Germany (hedersdoktor i Upp-sala 2019); Dr. Martha Middlemiss Lé Mon, föreståndare för CRS; Prof. Anna-Sara Lind, vetenskaplig ledare för CRS från ht 2019.

156 Uppsala universitets förmåga att anordna större konferenser understryks av akademikonfe-rens som är en gemensam organisation för Uppsala universitet, Lantbruksuniversitetet och Karolinska Institutet med syfte att genomföra möten mellan forskare, mellan forskning och näringsliv och mellan universitet och samhälle. https://katalog.uu.se/orginfo/?orgId=X219:7/. Hämtat 2020-01-15.

9.6 Framtidsutsikter

Detta kapitel har tydliggjort CRS etablering som ett Centre of Excellence genom Linnéstödsprogrammet 2008-2018/19. Det har också lyft fram de personalförändringar som alltid är en del av långsiktiga forskningssatsningar och som därför måste vägas in i planeringsarbetet från början. En ny generat-ion av forskare har tagit över ledningen av verksamheten. Kapitlet visar dessutom att CRS roll har förändrats i och med beslut om nya satsningar på postdoktoral forskning om migration och integration men också på behovet av en upparbetad organisation för resultatspridning då delprojekten inom Impact-programmet ska avrapporteras. CRS har också funnit sin roll som samverkansarena inte bara som nod för informationsförmedling till det om-givande samhället utan också som samverkanspartner i en internationell analys av angelägna framtida forskningsfrågor. KoF11-utvärderingen beja-kar CRS internationella roll och föreslår dessutom att forskningen i högre grad bör fokusera på det normativa studiet av relationen mellan muslimskt, kristet och sekulärt tänkande i ett mångreligiöst samhälle. Viktigt är också Teologiska fakultetens beslut om att ta utvärderingen av CRS år 2014 på allvar. Det betyder att CRS mångvetenskapliga roll ska säkras inom ramen för en omfattande omorganisation vid Teologisk fakultet kallad Projekt 2020.

Detta gör att utvärderingen av regeringens Linnéstödssatsning 2006 - 2018 (med 39 program) kan sättas in i ett större sammanhang som i sin tur kan få avtryck i både nationella och lokala forskningspolitiska övervägan-den. Dessa överväganden underlättas av att centrumbildningens känsliga

Dekanus för Teologiska fakulteten professor Mattias Martinson hälsar välkommen till konferensen 2018. Ny vetenskaplig ledare vid CRS,

ht 2019, docent Cecilia Nahn-feldt. Foto Felix Aronsson.

generationsskifte är avklarat och att frågan om CRS’ finansiering och led-ning efter Impact-programmet är säkrat till år 2024 i och med Teologiska fakultetsnämndens beslut den 8 november 2019.157 Detta beslut innebär att professor Anna-Sara Lind blir vetenskaplig ledare för CRS, finansierad av Teologiska fakulteten, tillsammans med docenten Cecilia Nahnfeldt158, som finansieras av Svenska kyrkans enhet för forskning och analys. Teol. dr. Martha Middlemiss Lé Mon fortsätter som föreståndare för CRS med ansvar för miljön, dess forskare och gästforskare men också som samverkansledare. Kanslifunktionen med daglig närvaro och en uppdaterad webbsida löses genom en gemensam anställning mellan CRS och CemFor av Jeanette Esca-nilla finansierad av Teologiska institutionen. Samtidigt ändras namnet på CRS till Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle, med en ny instruktion. Den visar att CRS vidareför en väl beprövad organi-sationsform med styrelse, styrgrupp, vetenskapligt råd och internationella rådgivare.159 Alla dessa förändringar gör att de nödvändiga kvalitetskrav, som måste ställas på en vital centrumbildning, uppnås (se utvärdering av FOS-programmet ovan 3.3).

157 Se också framgångarna med projektansökningar i kapitel 10 nedan.

158 Docenten i genusvetenskap Cecilia Nahnfeldt utvecklade 2006-2010 innovationen Balansa (se www.balansa.se) där hennes forskning ledde fram till en modell för arbetsplatser att han-tera det s. k. livspusslet ur ett arbetsplatsperspektiv. Hon har sedan 2012 studerat social inno-vation och dess relation till humaniora och samhällsvetenskap och där även utvecklat och genomfört en doktorandkurs i ”Nyttiggörande och innovation” i samarbete med innovations-kontoret Fyrklövern (Karlstads och Örebro universitet, samt Linnéuniversitetet och Mittuni-versitetet), samt har sedan 2015 bedrivit forskning med fokus på social innovation och idéburna organisationer (inklusive trossamfund).

159 Det vetenskapliga rådet ska fungera som en resurs för styrelse och styrgrupp med fokus på sex områden. I rådet ingår för tiden 2020-2022 1) Välfärd, hälsa och välmående: Önver Cetrez och Annika Nilsson; 2) Familj, genus och demografi: Pia Karlsson Minganti och Emin Poljarevic; 3) Migration och medborgarskap: Rebecca Thorburn Stern och Katarina Wes-terlund; 4) Demokrati, kommunikation och media: Mia Lövheim och Karin Borevi; 5) Sekula-ritet och sekularism: Per-Erik Nilsson och Victoria Enkvist och 6) Vetenskap, kunskap och utbildning: Malin Löfstedt och Ulf Zackariasson.

DEL IV Innehållslig förnyelse och