WREP-projektets organisatoriska förankring

En tydlig skillnad med projekt finansierade av Riksbankens jubileumsfond är att dessa kan förvaltas av godkända enskilda stiftelser. Beslutet om anslag i oktober 2002 kom lägligt eftersom Diakonistiftelsen Samariterhemmet hade redovisat ett underskott i budgeten. Detta föranledde styrelsen att tillsätta en ”Framtidsgrupp” under ledning av Diakonistiftelsens ordförande Sören Ek-ström som ledde till förslag om fortsatt satsning på forskningsmiljön. Enligt ”Framtidsgruppen”, tar WREP-projektet upp intressanta frågeställningar som rör välfärden och frivilliga (diakonala) organisationers roll inom ramen för samhällets vård och omsorg i Sverige och internationellt. Dessutom är verk-samheten tydligare knuten till DSH eftersom Diakonistiftelsen förvaltar medlen.64 Detta är i praktiken den första stora utvärderingen av Diakonive-tenskapliga institutets roll som forskningsmiljö. Resultatet av utvärderingen blev att forskningsorganisationen, som hade byggts upp under åren fram till 2002, kunde stärkas och etableras som ett nav för sammanhållen europeisk forskning om religion och samhälle i förändring. Gästforskare kunde beredas plats och mindre projekt kunde antas och genomföras. Planeringen av ytter-ligare europeiska projekt inleddes. För publiceringen av rapporter från WREP-projektet, samt från övriga projekt vid DVI, startades en publikat-ionsserie 2003.65

64 Framtidsgruppens förslag den 2/6 2003.

Samtidigt blev det tydligt att forsknings- och utbildningsvolymen höll på att växa ur den kostym som hade etablerats vid DVI. För att ytterligare tyd-liggöra ansvarsfördelningen mellan DSH och Uppsala universitet, inledde Framtidsgruppen överläggningar med Teologiska fakultetens dekanus Sven-Erik Brodd. Dessa samtal pågick under hela projektperioden och kom, som vi ska se, att leda till förslag om ändrat huvudmannaskap (se nedan kapitel 7).

Stat-kyrka-projektets internationella referensgrupp kallades in en sista gång i januari 2002 och därefter formulerades en ansökan i två steg, som beviljades av RJ den 30 oktober 2002.66 Genom att Stat-kyrka-projektet av-slutades med en konferens i februari 2003, försköts starten av WREP-projektet till den 1/3 2003. En första konferens för att diskutera syfte och metod anordnades i Uppsala den 4-5 april 2003. Programmet planerades noggrant och Grace Davie fick uppdraget att fungera som ordförande. Mötet präglades av entusiasm men också av svåra frågor om metoder för material-insamling för att skapa jämförbarhet kring resultaten.

Följande organisatoriska lösning fastställdes: kansliet vid DVI skulle fun-gera som sambandscentral med den operativa ledningen närvarande på i stort sett daglig basis. För att stärka denna ledning inrättades en samordnings-grupp (Co-ordination Group). Denna skulle ha täta kontakter med hela fors-kargruppen för att driva projektet framåt, enligt tidsplanen, och för att ha en god framförhållning. För att göra processen transparent kom samordnings-gruppen att ha protokollförda sammanträden varannan eller var tredje vecka. Kontakter höll också på att skapas med USA, Australien, Sydafrika och Kro-atien där det fanns intresse av att göra parallella studier. Det var också inom samordningsgruppen som det kommande EU-finansierade projektet planera-des. Kansliet och dess samordningsgrupp fick därmed en viktig roll inte bara som sambandsplats för WREP-projektet utan också för planeringen av nya forskningsprojekt. I planeringen ingick även förberedelser av det stora anta-let kommande rapporter, studiedagar och konferenser. Namnen på samord-ningsgruppen samt namn på seniora och juniora forskare återfinns i bilaga 6. För att säkerställa den vetenskapliga nivån på projektet kom seniora fors-kare att få huvudansvaret för de lokala studierna i respektive land. De se-niora forskarna deltog även i den övergripande analysen av projektets inne-håll i de årliga mötena. Samtidigt fick en junior forskare uppdraget att ge-nomföra fältarbetet i respektive stad med intervjuer och insamling av övrigt material. På så sätt rekryterades flera doktorander till projektet. För att hålla samman dessa grupper fysiskt kallades hela projektgruppen på 24 deltagare in en gång per år, till väl förberedda möten. De juniora forskarna kallades dessutom in ytterligare en gång per år för att diskutera praktiska frågor kring

66 Tre liknande ansökningar, men mindre genomarbetade, skickades in först till Socialveten-skapliga forskningsrådet, därefter till Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond 2001. Även om ansökningarna fick goda vitsord, antogs de ej.

metod och materialinsamling men också teoretiska frågor kring mångveten-skapliga begrepp. Dessa möten hade samtidigt ett socialt syfte. De byggde upp en god personkännedom och därmed en hög tillit till varandra. För att dessutom öka kunskapen om länderna inom projektet förlades dessa möten inte bara till Uppsala, utan också till Paris, Padua och Aten. Det gemen-samma arbetsspråket var engelska.

Förutom de ovan nämnda protokollen från samordningsgruppens möten skickades ett så kallat WREP-brev ut till hela forskargruppen tre gånger per termin. Det informerade om projektets progression, kommande aktiviteter men också om viktiga personliga händelser inom forskargruppen såsom be-fordran eller tillkomsten av nya familjemedlemmar. Vidare översattes ansö-kan till engelska och trycktes i Diakonivetenskapliga institutets skriftserie nr 4/2003 och blev därmed tillgänglig internationellt.67 En broschyr framställ-des också på engelska där projektets syfte och valda städer (case-studier) presenterades och motiverades. Alla ingående seniora och juniora forskare presenterades i broschyren med foto och adress. Denna information fanns också på den webbsida som uppdaterades under hela projekttiden och som gjorde projektet internationellt känt. På detta sätt skapades en vi-känsla inom projektet och dess vetenskapliga frågeställning som kan förklara det stora internationella engagemanget för projektet. Detta visar att WREP-projektet hade god förankring vid en rad universitet i Europa, och att projektet har haft stor betydelse för rekryteringen av juniora forskare. Detta märks ytterligare av det kommande EU-finansierade projektet Welfare and Values in Europe (se avsnitt 5 nedan). Bilderna på de följande sidorna visar att sammanlagt 36 seniora och juniora forskare kom att ingå i WaVE-projektet.

67 Bäckström, Anders (red.) (2003).Welfare and Religion in a European Perspective. Project description.

WaVE-projektets forskargrupp samlad första gången 10-11/2 2006 (tillsammans med WREP-projektet) för att konstituera sig. Särskild närvaro av juniora forskare och forskare från post-kommunistiska länder. Från vänster 1) Martin Hauser, senior, Rumänien; 2) Annette Leis, junior, Tyskland; 3) Nicoletta Zagura, junior, Rumä-nien; 4) Lina Molokotos-Liederman, support staff, London; 5) Anders Bäckström, ledning, Sverige; 6) Martha Middlemiss, junior, England; 7) Olav Helge Angell, junior, Norge; 8) Grace Davie, ledning (hedersdoktor i Uppsala 2008); 9) Per Pet-tersson, ledning, Sverige; 10) Ninna Edgardh, ledning, Sverige; 11) Marija Geiger, junior, Kroatien; 12) Siniša Zrinščak senior, Kroatien; 13) Annalisa Frisina, junior, Italien; 14) Anne Birgitta Yeung, junior, Finland; 15) Ilona Biendarra, junior, Tysk-land; 16) Raimonds Graudins, junior LettTysk-land; 17) Irena Borowik, senior, Polen; 18) Agnieszka Dyczewska, junior, Polen; 19) Effie Fokas, junior och ledning, Grekland.

WaVE-projektets konsortium samlat 18-20/5 2006. Utflykt på fyrisån som konfe-rensavslutning. Från vänster: 20) Eliza Litak, junior, Polen; Grace Davie, ledning, England; 21) Maria Essunger, support staff, Sverige; Agnieszka Dyczewska, junior, Polen; Martha Middlemiss, junior, England; Anne Birgitta Yeung, junior, Finland; Ilona Biendarra, junior, Tyskland; 22) Eila Helander, senior, Finland; 23) Douglas Davies, senior, England (hedersdoktor i Uppsala 1998); 24) Valentina Longo, junior, Italien; Ada Koukoumeli (gäst); 25) Nikos Kokosalakis, senior, Grekland; Olav Helge Angell, junior, Norge; Per Pettersson, ledning, Sverige; Marija Geiger, junior, Kroatien; Lina Molokotos-Liederman, support staff, London; 26) Corinne Valasik, junior, Frankrike: Martin Hauser, senior, Rumänien: Annette Leis, junior, Tyskland: Anders Bäckström, ledning, Sverige.68

68 Totalt 36 medlemmar i WaVE-projektet. De som saknas på bilderna är: 27) Chantal Saint-Blancat, senior, Italien; 28) Danièle Hervieu-Léger, senior, Frankrike; 29) Heinz Schmidt, senior, Tyskland; 30) Hans-Georg Ziebertz, senior, Tyskland; 31) Zaneta Ozolina, senior, Lettland; 32) Pål Repstad, senior, Norge; 33) Henrietta Grönlund, junior, Helsingfors; 34) Elina Juntunen, junior, Helsingfors, Finland; 35) Anika Albert, junior, Tyskland; 36) Adriano Cancellieri, junior, Italien.

5. Welfare and Values in Europe (WaVE)