Idémässig och administrativ sammanhållning och styrning

11.2.1 Erfarenheter av utvärderingarna

Som nämnts i kapitel 3 beslutade regeringen år 1991 att bl. a. inrätta ett nytt forskningscentrum med uppgift att organisera tematiskt sammanhållen mångvetenskaplig, huvudsakligen samhällsvetenskaplig, grundforskning med fokus på styrning, ledning och utvärdering, dvs Score (Stockholms centrum för forskning om den offentliga sektorn). Jag tar upp detta eftersom Score fick en uppbyggnad som liknar DVI/CRS. Intressant är också att Score och CRS fortfarande existerar som forskningsmiljöer år 2019/20 (se avsnitt 3.1).

Score är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Handelshögsko-lan. Stockholms universitet finansierar basfunktioner som lokaler och admi-nistration, medan forskningsråden finansierar grundforskningen. Score är en

självständig centrumbildning som leds av en internt tillsatt styrelse med egna befogenheter. Den vetenskapliga verksamheten leds av en professor tillsam-man med ett antal ledare för olika tetillsam-man finansierade med externa medel och utsedda av styrelsen. Den administrativa ledningen och sammanhållningen sköts av en föreståndare och en administratör/informatör (se avsnitt 3.1.1). En kreativ miljö skapas genom både en idémässig sammanhållning och en väl fungerande infrastruktur och genomtänkt ledningsfunktion. 262

Detta kunde lika gärna skrivas om DVI/CRS. Stat-kyrka-projektets utvär-deringspanel konstaterar (2003:3, s 116, avsnitt 3.3) att mångvetenskaplig-heten är uppenbar och givande. Också spridningseffekterna är påfallande och förefaller bygga på en god organisering av forskarnas internationella kontak-ter och ett skickligt val av medlemmar i en stor inkontak-ternationell referensgrupp. Det är svårt att bedöma hur mycket av Stat-kyrka-projektets samverkan som beror på ”…de av projektledningen organiserade återkommande samman-komsterna, på att ledningsgruppen haft ett fungerande kansli eller att fors-karna redan från början lyckades skapa ett levande intresse för projektets problematik” (se avsnitt 3.3.1). Oavsett detta stimulerar projektet till sam-verkan och till uppkomsten av nya internationellt förankrade forskningsfrå-gor.

Det var erfarenheter från dessa projekt som gjorde att Impact-programmet också kunde utveckla en tydligt sammanhållen vetenskaplig ledning (teolo-gisk och juridisk fakultet) tillsammans med en administrativ ledning knuten till föreståndaren för CRS finansierad av Uppsala universitet och Veten-skapsrådet. En kanslifunktion med lokaler för forskare och gästforskare har finansierats först av Diakonistiftelsen Samariterhemmet därefter av rektor, av Teologiska fakulteten och av Impact-programmets anslag.

En både styrka och svaghet med integrationen av centrumbildningar i det s. k. linjesystemet inom Uppsala universitet är å ena sidan deras klara ställ-ning genom etablerade beslutsgångar från rektor, via vicerektor och dekan till prefekt och föreståndare för centrumbildningen. Fördelen är att centrum-bildningen blir en del av universitetets vision och organisation och att dis-kussionen om stödet av verksamheten och dess finansiering kan föras på alla nivåer. Detta gör å andra sidan att styrelsen för en centrumbildning blir avlö-vad på inflytande. Detta problem är väl känt inom universitetsorganisationen och kan uppfattas som ett demokratiproblem och luftas återkommande i de-batten (jfr UNT 5/12 2018). Denna problematik uppmärksammade utvärde-ringen av CRS 2014. Utredaren skriver att styrelsens oklara roll har lett till

viss brist på engagemang hos ledamöterna (se avsnitt 9.3). Bristen på

infly-tande är också beroende av Impact-programmets dominans 2008-2018. Det

262 Verksamheten pågår fortfarande 2019 med samma intensitet med stöd av Stockholms universitet för verksamhet och med projektmedel till forskningen. Intervju med föreståndaren Staffan Furusten och biträdande föreståndaren Renita Thedvall vid platsbesök den 15/10 2019.

vetenskapliga rådet inom Impact-programmet kom i praktiken att fatta de avgörande besluten om fördelning av medel och rekrytering av nya dokto-rander och forskare.

Erfarenheter för framtiden: Forskningsmiljöer likt Score och CRS

behö-ver byggas upp med en självständig sammanhållen idémässig och administ-rativ ledning som tillsammans med en styrelse och med basanslag till lokaler och administration ger förutsättningar för att utveckla kreativ och nyskap-ande grundforskning. Styrelsens uppdrag inom CRS som centrumbildning behöver tydliggöras då Impact-programmet upphör 2019/20.

11.2.2 Intellektuell nyfikenhet går före administrativ styrning

Ett kännetecken på en vital forskningsmiljö är den pågående och kontinuer-liga förnyelsen av forskningen (som framgår av kapitel 10). Det innebär att ansökningar om nya projekt och utvecklingen av nya kontakter, som bygger vidare på upparbetad kunskap, behöver ligga i pipeline hela tiden (se kapitel 6 ovan). För att ge den intellektuella nyfikenheten utrymme, behövs luft i systemet, så att (yngre) forskare får tid att samla tankarna, anordna kol-lokvier kring nya teman och därefter författa ansökningar till forskningsråd och stiftelser. Detta skedde först genom anslaget från Diakonistiftelsen Sa-mariterhemmet och därefter genom anslag från Hum sam-området, Teolo-giska fakulteten och Impact-programmet. Den grundläggande idén är hela tiden, att förnyelsen kommer underifrån och att Centrumbildningars veten-skapliga fokus inte kan styras uppifrån genom administrativa beslut.

FOS-programmets internationella utvärderingspanel skriver (2003:3, s 143): ”Sammanfattningsvis konstaterar vi att en organisation och ledning som bygger på nyfikenhet och engagemang hos enskilda fors-kare/forskargrupper tycks erbjuda en bättre grogrund för att bygga upp och utveckla nyskapande forskning, än en modell som bygger på administrativ styrning och institutionellt samarbete … Försöken att styra forskningen uti-från administrativa principer genom en invävning av ämnesinstitutioner och fakultetsintressen har enligt vår bedömning varit mindre framgångsrik när det gäller verksamhetens utveckling och interna dynamik”. Panelen fortsätter ”…en god forskningsmiljö är en miljö där det är tillåtet och premierande att bryta olika perspektiv och synsätt mot varandra. I det avseendet är mångve-tenskapliga miljöer utvecklingsbefrämjande” (s 135).

Resultaten från både FOS- och Impact-programmen visar att omfattande förnyelseprocesser som har fortplantat sig i nya tematiska forskningsområ-den har genomförts på egen hand av forskarna. Detta motsäger inte tanken på att stat eller universitet kan skjuta till medel till tematisk forskning. Po-ängen är att forskare, vid en Centrumbildning, av egen kraft kan formulera forskningsfrågor som blir avgörande för samhällets utveckling.

Utvärderingspanelen (2003:3, s 49) påminner också om att mångveten-skap inte kan reduceras till fysisk samexistens utan bör uttrycka en intellek-tuell ambition att belysa teoribildningen från flera utgångspunkter och per-spektiv. Vid Score återfinns en sådan dynamisk utveckling från en nätverks-organisation via en programnätverks-organisation till en tematisk nätverks-organisation. Denna intellektuella fokusering har också fortplantat sig inom CRS genom vidg-ningen, först till frågor om europeiska religiösa majoriteters/minoriteters interna samverkanslogik och därefter till samarbetet mellan religion, rätt och samhälle inom Impact-programmet. Miljön har utvecklat en kåranda och en känsla av att höra till en specifik intellektuell miljö med ett eget forsknings-program. Dynamiken i det mångvetenskapliga samarbetet underhålls genom att forskarna har kvar anknytningen till den egna disciplinen.

Erfarenheter för framtiden: Intellektuell nyfikenhet och mångvetenskaplig

kåranda är utvecklingsbefrämjande och går före administrativa principer och fakultetsintressen då det gäller att skapa en dynamisk verksamhetsutveck-ling.

11.2.3 Långsiktig grundforskning ger förnyelse

En lärdom av forskningsresan inom CRS är att långsiktighet skapar förut-sättningar för nya samarbeten som annars inte hade kommit till stånd. Im-pact-programmets utvärderingspanel 2014 skriver att den analytiska rela-tionen “…with legal, social and political science … is truly groundbreaking in the field. IMPACT has undertaken highly risky projects … interlaced in order to address the broad questions of religious and social change taking place in Swedish society… Globally this centre appears to be unique and one of the most extensive collaborative efforts in the Humanities and Social Sci-ences area” (se avsnitt 8.5). Denna omfattande mångvetenskapliga fokuse-ring på ett undanglidande forskningsobjekt hade inte varit möjligt utan den långsiktighet som Linnéstödsprogrammet och dess föregångare har erbjudit.

Denna slutsats överensstämmer med Vetenskapsrådets Forskningsöversikt 2019, som diskuterades i inledningen. Vetenskapsrådet hävdar att långsiktig grundforskning har stor potential till förnyelse av forskningens innehåll. Idéer till ny forskning tas ofta fram av enskilda forskare innan statliga ini-tiativ tas till tillämpad forskning. Tanken är att den fria forskningen inte är repetitiv utan innovativ då det gäller förnyelsen av forskningen innehåll.263

263 Tanken om långsiktighet och frihet i forskningen stöds av flertalet verksamma inom aka-demin, se t. ex. Rektorsbloggen vid Uppsala universitet den 3/10 2019 Ny kommissionär för ”innovation och ungdom”: ”Långsiktigt inriktad grundforskning har ofta visat sig vara det som slutligen leder till lösningar på samhällets utmaningar ” samt artikeln i DN 27/9 2019

Inför ett enprocentmål för statens forskningsanslag av Göran K. Hansson och Hans Ellegren,

Vetenskapsrådets forskningsöversikt 2019 markerar också att det inte går att skilja på grundforskning och tillämpad forskning eftersom båda behövs. Den nyfikenhetsbaserade grundforskningen behövs eftersom den kan leda till banbrytande upptäckter vars nytta inte kan förutses på förhand. Veten-skapsrådet framhåller därför att en ”bottom-up-strategi” bör vara den vägle-dande. För att uppnå maximal utväxling på forskningen behöver dessutom forskare, praktiker och beslutsfattare föra en dialog med varandra. Alla be-hövs men initiativet kommer underifrån, även om staten riktar medel t. ex. till migrationsforskning (avsnitt 10.1) eller rasismforskning (avsnitt 10.5). För att fånga in ett mångvetenskapligt forskningsintresse fungerar långsik-tiga miljöer inkluderande.

Erfarenheter för framtiden: Impact-programmets utvärderingspanel 2014,

Vetenskapsrådets forskningsöversikt 2019 och rektorsbloggen vid Uppsala universitet 2019 framhåller alla att långsiktig och fristående mångvetenskap-lig grundforskning är det som slutmångvetenskap-ligen leder till lösningsförslag på sam-hällets utmaningar.

11.2.4 Balansen mellan senior excellens och nyrekrytering samt mellan kvinnor och män

Långsiktiga forskningsmiljöer har större förmåga att balansera mellan den excellens som är nödvändig för denna typ av centrumbildningar och behovet av nyrekrytering som är lika nödvändigt. Det gäller också balansen mellan kvinnor och män (minst 40 % av respektive kön). Denna balans mellan se-nior excellens och juse-nior rekrytering har varit närvarande under hela forsk-ningsprocessen. Stat-kyrka-projektet rekryterade fem doktorander till fjorton projekt 1997 (varav 3 män och 2 kvinnor). Detta genomfördes konsekvent inom de båda välfärdsprojekten WREP och WaVE (2003-2009) då en senior forskare fick ansvar för uppläggning och teoretisk ram för forskningen i respektive land medan en doktorand eller junior forskare ansvarade för in-samling av material och analys (sju kvinnor och två män). Denna ordning har också gällt inom Impact-programmet som kunnat delfinansiera flera doktorander, som har inspirerats av relationen till hela forskningsmiljön. Detta gör att den seniora forskargruppen successivt har ersatts av juniora forskare som genom meritering har blivit seniora och som därefter har tagit ansvar för ledningsuppdrag inom både Impact-programmet och CRS. Denna successionsprocess blir tydlig om man följer enskilda forskare i de listor av medarbetare som finns i bilagorna.

FOS-programmets utvärderingspanel (Vetenskapsrådets rapport 2003:3) poängterar att mångvetenskapliga miljöer kräver speciell kompetens av de involverade forskarna. Det behövs både gedigen kunskap i den egna disci-plinen och tillräcklig förtrogenhet med andra discipliner för att kunna

kom-municera kring begrepp och perspektiv. Panelen skriver: ”Tillgång till en gemensam miljö och en god balans mellan seniora och juniora forskare tycks vara faktorer som underlättar mångvetenskaplig integrering” (se avsnitt 3.3). Utvärderingen av CRS 2014 betonar också vikten av rekrytering av yngre doktorander och forskare som utredaren menar har lättare att ta sig an ett mångvetenskapligt samarbete.

På samma sätt underlättas en ökad jämställdhet av långsiktiga miljöer som Impact-programmet. Då ansökan skickades in år 2007 var det fler man-liga temaledare och forskare något som utvärderingen 2010 anmärkte på. Detta hade utjämnats till den andra utvärderingen 2014 för att övergå till en övervikt av kvinnor i ledande ställning inom programmet 2018. Av de veten-skapliga och administrativa programledarna var 2018 en man och två kvin-nor och av ordinarie respektive biträdande temaledare var sju kvinkvin-nor och fem män. Rekryteringen av kvinnor och juniora forskare har således byggt upp en potential av forskare som efter hand har blivit seniora och har tagit över ledningsuppdrag inom eller utanför programmet.

Erfarenheter för framtiden: Ovanstående projektorganisering visar att en

initial och medveten satsning på samarbete mellan juniora och seniora fors-kare, liksom på jämställdhet mellan kvinnor och män, underlättats av ett forskningsprograms långsiktiga successionsprocess och integrering.

11.3 Mångvetenskaplighet och projektorganisation i en