Utvärderingen av Impact-programmet 2014

Vetenskapsrådets andra s. k. halvtidsutvärdering, ägde rum 2013/2014. Denna gång fokuserade utvärderingen den vetenskapliga kvaliteten, poten-tialen för vetenskaplig förnyelse och synergieffekter. Dessutom skulle pane-len pröva vilket mervärde stödet hade genererat och undersöka universitetets eget stöd till miljön, samt jämställdhetsaspekter på miljöerna. Utvärderings-panelen skulle också beakta vilka strategier för rekrytering av internationella forskare som miljöerna använder, och hur miljöerna sprider sina forsknings-resultat.

Detaljerade anvisningar om vilket material som skulle redovisas skicka-des ut den 28/2 2013. Impact-programmet hade då redan startat en egen ana-lys av verksamhetens innehåll och organisation. Ett särskilt formulär för självvärdering med frågor om styrkor och svagheter inom Impact-programmet, samt förslag till utveckling av programmet som

forsknings-miljö, hade skickats ut till temaledarna. En första sammanfattning och dis-kussion av självvärderingarna genomfördes den 19/3 2013, och dessa frågor aktualiserades också under den första Impact-konferensen den 20-22 maj 2013. Efter ett omfattande arbete med analys och sammanställning av insänt material kunde en samlad självvärdering och övriga begärda utvärderings-rapporter överlämnas till rektor Eva Åkesson som vidarebefordrade detta till Vetenskapsrådet den 1/9 2013. Rektor skickade också in ett eget yttrande över de frågor som avsåg universitetets engagemang för Linnéstöden.

Impact-programmets självvärdering adresserade först de kritiska syn-punkter som utvärderingen år 2010 hade fört fram. Det noteras att jämställd-het hade uppnåtts inom alla kategorier av forskare och att ett mentorspro-gram var på plats. Rapporten innebar därefter en genomgång av samtliga delprojekt (WP) som hade pågått sedan projektstarten 2008 och dess aktuella status. Den förnyelse av forskningen som den ovan nämnda utlysningen av projektmedel hade lett till lyftes särskilt fram. Inte minst bidrog de nämnda doktoranderna till att väsentligt bredda och fördjupa det stora antalet delpro-jekt. Det omfattande internationella kontaktnätet, som byggts upp under perioden, men som hade fördjupats genom serien av kollokvier (se nedan 9.1), redovisades också. Uppsalamiljöns strategiska roll som internationell samverkanspartner framhölls.124

Panelen gjorde sitt platsbesök i Uppsala den 31 januari 2014 och intervju-ade rektor den 1 februari via länk. Det material som panelen hintervju-ade som un-derlag för sin prövning var 1) ansökan om Linnéstöd från år 2007/08, 2) materialet från den första utvärderingen 2010, 3) Impact-programmets material som insänts den 1/9 2013, vilket inkluderade rektors svar, samt 4) de data och intryck som platsbesöket gav upphov till inklusive intervju med rektor. Närvarande föredragande från Impact-programmet var vid platsbesö-ket Anders Sjöborg, som ersatte Per Pettersson (på grund av sjukdom), samt Maarit Jänterä-Jareborg (biträdande programledare) tema 3, Mia Lövheim,

124 Den panel som ansvarade för utvärderingarna inom det

Humanistisk-Samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet bestod av 1) Professor Gunn Elisabeth Birkelund, Department of Sociology and Human Geography, University of Oslo, Norway, ordförande; 2) Associate Professor Krister Andersson, Department of Political Science and Environmental Studies, University of Colorado at Boulder, USA; 3) Professor Theresa H Chisolm, Depart-ment of Communication Sciences & Disorders, University of South Florida, USA; 4) Profes-sor Celia Evangeline Deane-Drummond, Department of Theology, University of Notre Dame, USA; 5) Professor Jukka Hyönä, Department of Behavioral Sciences and Philosophy, Univer-sity of Turku, Finland.

En av de sakkunniga hade särskild kompetens inom det vetenskapsområde som skulle utvär-deras. För Impact-programmet var professor Celia Evangeline Deane-Drummond denna person. Dessutom fanns tre sakkunniga, med generell kompetens, som ansvarade för den övergripande analysen av samtliga 20 Linnéstöd. Dessa tre, tillsammans med ordförandena för de fyra panelerna (1. Humaniora, Social Sciences and Educational Sciences; 2. Medicine; 3. Natural Sciences; 4. Physical Sciences and Engeneering), har formulerat de övergripande

tema 1 och Mikael Stenmark, tema 6. Närvarande var också samtliga övriga temaledare och de seniora rådgivarna. Panelen intervjuade även doktorander i programmet separat. Mötet ägde rum i CRS lokaler på Thunbergsvägen 3D. De utmärkta lokalerna med gästforskarrum synliggjorde universitetets in-tresse av att stödja programmet.

Resultatet av utvärderingen blev offentligt i maj 2014. Panelens rapport var mycket positiv. Den föreslog inte bara förlängt mandat för Impact-programmet mellan åren 1/7 2014 – 30/6 2018 utan också en höjning av anslaget med tio procent eftersom miljön visade på substantiella utveck-lingsmöjligheter, dvs två miljoner i extra anslag. Detta blev också Veten-skapsrådets beslut den 12/6 2014. Den generella panelens motivering var: “IMPACT is an excellent, vibrant and well-functioning centre that has put religion back on the agenda of social sciences. IMPACT involves multidis-ciplinary faculty and doctoral students providing true interdismultidis-ciplinary and trans-disciplinary interactions across a very wide spectrum of expertise. There are specific opportunities for strengthening research in key areas for this centre. The GE Panel recommends a ten per cent increase in funding” (Midterm Evaluation Report of the Linnaeus Centres 2014, s 106).

Mot bakgrund av utvärderingens rekommendationer år 2010 anser Hum sam-panelen att “IMPACT members were responsive and highly effective in resolving these concerns” (s 21). Panelen konstaterar att “the associate direc-tors gave an impressive performance regarding leadership, structure and overall management of IMPACT and there was a clear sense of leadership and collaborative energy and the succession planning was highly effective” (s 21). Panelen anser vidare att syftet att studera religion och dess analytiska relation “with legal, social and political science … is truly groundbreaking in the field. IMPACT has undertaken highly risky projects … interlaced in order to address the broad questions of religious and social changes taking place in Swedish society” (s 21). Detta gäller också programmets innovativa fokus på ungdomar, hälsa och juridiska familjefrågor inte minst i relation till migranters olika trosuppfattningar. Detta ger Impact-programmet en bred kontaktyta: “Globally this centre appears to be unique and one of the most extensive collaborative efforts in the Humanities and Social Sciences area” (s 22).125

I sina avslutande rekommendationer skriver panelen: “This is a dynamic centre of research of excellence with international recognition and an im-pressive array of networks of scholars, nationally and internationally. Its strategic planning and provision for the future is excellent. Recommended actions are (a) a clearer documentation of interactions at the policy and legal

125 Panelen konstaterar också att the University of Uppsala stands firmly behind IMPACT and

views its work as a high priority. The Faculty of Theology and the office of the Vice-Rector of Humanities and Social Sciences have both extended significant financial support to the cen-tre. The vice-chancellor expressed a strong support for the IMPACT in the interview (s 23).

level, (b) more formal structure for collaborations among all doctoral stu-dents and (c) further efforts to improve targeted communication. There are no serious weaknesses identified for IMPACT and areas for development would be relatively straight forward to achieve” (s 24). Bakom denna posi-tiva attityd finns en uppskattning av a) programmets långsiktiga uthållighet, b) Impact-ledningens välkomponerade dokument som beskrev organisato-riska förändringar och forskningens förnyelse fram till utvärderingen, c) den starka internationella orienteringen och d) den vitalitet som platsbesöket gav uttryck för.

Den generella utvärderingspanelen hade till uppgift att kommentera rege-ringens satsning på Linnéstöd. Panelens samlade bedömning är att de 20 Linnéstöden har hög kvalitet och att forskningen är konkurrenskraftig i ett internationellt perspektiv. Linnéstöden är särskilt värdefulla eftersom de har möjliggjort långsiktig strategisk och flexibel forskning som ligger i forsk-ningsfrontens framkant inom respektive område. Det är svårt, om än inte omöjligt, att uppnå denna typ av forskning inom ramen för kortsiktig finan-siering. Linnéstödens syfte, enligt panelen, är att påverka universitetens stra-tegiska prioriteringar och de fungerar därför som en komplettering av uni-versitetens basanslag. Finansieringen gör att miljöerna kan skapa tvärveten-skapliga grupper och anställa fler doktorander och postdoktorer. Den pre-stige som anslaget innebär kan ge underlag för ytterligare finansiering. Universiteten kan också stödja ansökningar, ge startbídrag och andra stimu-lansåtgärder. Panelen anser därför att fördelarna av satsningen för Sveriges del avsevärt överstiger kostnaderna (Midterm Evaluation Report on the 2008 Linnaeus Centres 2014, s 7).

8.6 Den avslutande utvärderingen av