Planering av nätverk, projekt och samverkan 2000-2008

6.1 Kontinuerlig förnyelse av forskningen

Ett kännetecken på en vital forskningsmiljö är en pågående förnyelse av forskningen. Det innebär att ansökningar om nya projekt, liksom utveckling av nya kontakter, behöver ligga i pipeline hela tiden. Här ska för det första en kort sammanfattning av forskningen, vid sidan av de stora WREP- och WaVE-projekten, redovisas. För det andra ska bakgrunden till den starka rättsvetenskapliga profilen (rätt och religion) vid Uppsala universitet presen-teras.

För det första anhölls år 2000 om bidrag från både Riksbankens

jubile-umsfond och från European Science Foundation (ESF) till planeringen av nya projekt med fokus på välfärd och religion. RJ-ansökan bifölls med 120 000 kronor år 2000, vilket gav Sven Thidevall möjlighet att organisera en internationell planeringskonferens i november år 2000 och att utarbeta rap-porten När kartan inte längre stämmer. Svenska kyrkans församlingar i ett

samtidshistoriskt perspektiv. Diakonivetenskapliga institutets skriftserie nr

5/2003.

För det andra anhölls år 2001 om ett anslag på 1,2 miljoner från kyrkliga

arbetsfonden till projektet Rit och relevans, som beviljades. Det kom att finansiera delar av arbetet med tre rapporter: 1) Ninna Edgardhs studie av gudstjänsteförnyelse ur ett genusperspektiv. Hon fick därefter anslag från Svenska kyrkans avdelning för forskning på 750 000 SEK för åren 2008 och 2009. Rapport: Gudstjänst i tiden. Gudstjänstliv i Svenska kyrkan

1968-2008. Arcus förlag 2010; 2) Unni Wiig-Sandbergs studie Den nödvändiga riten? Om upplevelser av kvalitet i begravningsgudstjänsten.

Diakoniveten-skapliga institutets skriftserie 13/2006. Detta blev en licentiatuppsats i relig-ionssociologi; och 3) Maria Liljas Stålhandskes projekt om Abort och

ritua-lisering som publicerades i rapporten Ett avgörande beslut. Om existentiella behov och uttryck i samband med tidig abort. Diakonivetenskapliga

institu-tets skriftserie nr 15/2006.

För det tredje fick DVI en förfrågan om en större satsning på studier av

ungdomar och religion. År 2005 genomfördes en enkätstudie i Stockholm finansierad av Stockholms stift och Svenska kyrkans unga med en halv mil-jon kronor. Denna studie ska ses som en del av en växande forskning om

unga och religion som både Mia Lövheim och Anders Sjöborg representerar. De författade rapporten: Varför kyrkan? Unga röster i Stockholms stift. Dia-konivetenskapliga institutets skriftserie nr 14/2006. Den fortsatta utveckling-en se avsnitt 10.4.

En fjärde satsning var ansökan om ett EU-Sokratesprogram finansierat av

Europeiska kommissionen till nätverket Teaching Religion in a

Multi-Cultural Europe (TRES) 2006-2009. Nätverket hade tillkommit på initiativ

av Kay Svensson, då utbildningsledare vid Teologiska fakulteten. Detta fun-gerade som en utbildningssamverkan mellan 55 Teologiska fakulteter (och fria institutioner) i Europa. TRES-nätverket var en framgång genom sin blotta existens och det finansierade en co-ordinator, dvs Håkan Bengtsson universitetslektor vid Teologiska institutionen. TRES-nätverket visar också på svårigheten att hålla samman disparata EU-nätverk. Genom en särskild insats av projektledaren Hans-Georg Ziebertz kunde en enkätundersökning genomföras i 16 länder bland religionslärare i den allmänna skolan och inom religiösa samfund med fokus på deras syn på religionsundervisning. Repre-sentant för den svenska delstudien var Per Pettersson.80

För det femte utvecklades, som en direkt följd av WREP-projektet, ett

globalt jämförande projekt mellan Sverige och Sydafrika. Projektet var en del av Swedish Research Links Programme och finansierades både med Sida-medel och av det sydafrikanska vetenskapsrådet med ca en halv miljon kronor vardera med titeln: Welfare and religion in a global perspective:

theoretical and methodological exchange across the North-South divide

(WRIGP) 2006-2009. Projektet länkade samman forskargruppen i Uppsala med en motsvarande forskargrupp vid universitetet i Stellenbosch under ledning av professor Ignatius Swart. Det behandlade det svårdefinierade nyckelbegreppet social utveckling (development) och dess relation till reli-giösa nätverk i den afrikanska kontexten mot bakgrund av svenska erfaren-heter. Projektet resulterade i rapporten: Swart, Ignatius och Amanda Gouws, Per Pettersson, Johannes Erasmus et al (2012).81

80 Ziebertz, Hans-Georg and Ulrich Riegel (eds.) (2009).

81 Vid sidan av dessa projektansökningar ansökte Teologiska fakultetens dekanus och DVI om strategimedel av Uppsala universitets rektor den 9/10 2002. Med hänvisning till det bevil-jade anslaget från Riksbankens jubileumsfond den 30/10 2002, avslog rektor ansökan men gav samtidigt ett erkännande av institutets vikt som forskningsmiljö. Därmed öppnades möj-ligheten att anhålla om att Uppsala universitet skulle inkludera medel för DVI, betraktat som en institution inom Uppsala universitet, i sin anslagsframställning till regeringen år 2004 med ett årligt anslag om 1,7 miljoner. Om detta anslag skulle beviljas måste DVI:s relation till Uppsala universitet tydliggöras. Denna anslagsansökan kom därmed att bli en viktig faktor bakom diskussionen om att tydligare förankra DVI vid Uppsala universitet. Uppsala universi-tet förde också in en satsning på två tidsbegränsade tjänster förlagda till DVI i sina forsk-ningsstrategier för åren 2005-2008.

Dessutom uppvaktades socialminister Lars Engqvist den 2/2 2000 och socialminister Göran Hägglund dem 22/2 2007 för att påkalla regeringens uppmärksamhet kring den forskningspro-fil som etablerats vid Uppsala universitet. Vid den senare uppvaktningen deltog den nya styrelsen för Centrum för studier av religion och samhälle, dvs Anders Bäckström, Sven-Erik

För det sjätte diskuterades år 2007 möjligheten att ansöka om stöd från

NOS-HS (Joint Committee for Nordic Research Councils for the Humanities and the Social Sciences) med syfte att göra en nordisk jämförande studie rörande religionens relation till stat, politik, media och det civila samhället under åren 1998-2008. Studien skulle bygga vidare på Göran Gustafssons (1985) analyser mellan åren 1930 till 1985.82 År 2008 antogs en ansökan av NOS-HS med ett anslag på 596,000 Euro, ca 6 miljoner SEK med titeln: The

Role of Religion in the Public Sphere. A Comparative Study on the Five Nordic Countries 2009-2013 (NOREL).83 Två doktorsavhandlingar produce-rades, dels Jonas Lindberg (2015) och Ann Kristin Gresaker (2017). I slut-rapporten från projektet formulerar Inger Furseth (2018) en intressant teori om utvecklingens religiösa komplexitet genom att både minska, öka och förändras på samma gång i det offentliga landskapet.84

6.2 Förstärkning av forskningsprofilen ”Religion, rätt och samhälle”

En viktig del av forskningsutvecklingen under perioden 2000-2008 är det ”förnyade” intresset för forskning om relationen mellan stat och religion inom rättsvetenskapen. Det gäller frågor som rör yttrande- och religionsfri-hetens gränser, den ökade migrationens återverkningar (särskilt islams eta-blering), den mångreligiösa forskningen inom den internationella familjerät-ten, och frågan om mänskliga fri- och rättigheter och jämställdhet som å ena sidan grundläggande för svensk rätt men som å andra sidan också hotas av nya politiska globala strömningar. Detta ”nya” intresse innebär en förläng-ning av en tidigare given forskförläng-ning om relation mellan stat och kyrka som avser både den integrerade kyrkans tid (1600- och 1700-talen) och den ökande separationens tid från mitten av 1800-talet till idag.85 Det rättshisto-riska perspektivet inkluderar relationen mellan stat och kyrka som den ut-formades efter reformationen 1523 fram till Uppsala möte 1593. Med

Brodd, Anna Ekström och Paula Blomqvist samt Ninna Edgardh Beckman, Per Pettersson och Margareta Svensson Paras.

82 Denna möjlighet diskuteras i festskriften till Pål Repstad 2007 (The Study of Religion in Northern Europe: Bäckström 2007). Idén ledde till ett möte den 27 april 2007 i CRS lokaler i Uppsala, då Pål Repstad och Inger Furseth, från KIFO i Oslo, var närvarande. Eftersom fors-kargruppen vid CRS var fullt sysselsatt med sin egen forskning bestämdes det att Inger Furseth vid KIFO (Stiftelsen Kirkeforskning i Oslo) skulle ta ansvar för en ansökan och bli projektledare vid ett positivt utfall.

83 NOREL projektet: http://www.kifo.no/forskning/religion-in-the-public-sphere-norel/. Häm-tat 2018-10-10.

84 Huvudrapport Furseth, Inger (ed.)(2018) och rapport om “Religion and State in the Nordic countries”, Kühle, Lene (ed.)(2012).

85 Båda processerna, dvs stat-kyrka divergens (sekularisering) och stat-religion konvergens (de-sekularisering), illustrerar olika juridiska processer, se Ferrari - Pastorelli (2012).

ning av Uppsala universitets återöppnande 1595 skriver Ingun Montgomery (2002, s 18) att ”religion och rätt var de båda grundpelare på vilka ett lands välgång vilade”. Staten, eller egentligen kungen, hade ansvar för landets religion (enligt principen från den Augsburgska freden 1555 och den West-faliska freden 1648: Cuius regio, eius religio) och till religionens område räknades vid denna tid också universiteten.86 Professorn i rättshistoria i Upp-sala Göran Inger 87 (1986, 1997, 2002) konstaterar att 1686 års kyrkolag formellt kom att gälla till år 1993 och att separationen mellan stat och kyrka inleddes i och med kommunallagarna 1862, då socken delades i en borgerlig och en kyrklig kommun, ett förhållande som gällde till år 2000. Fortfarande finns modifierade statskyrkor i de nordiska länderna men med olika utform-ningar (Pettersson 2011). Konstaterandet att kyrkan hade en normaliserande roll för samhällets värderingar gäller främst fram till 1800-talets slut. I bör-jan av 1900-talet kommer ett antal reformer som stärker den demokratiska rättsordningen med kvinnors och mäns rösträtt. År 1908 öppnades också möjligheten till borgerliga vigslar som resulterade i att personer med olika trostillhörighet kunde ingå äktenskap i Sverige.88 Men bilden kompliceras av en starkare integration mellan stat och kyrka år 1930 och en ”försenad” lag om religionsfrihet till år 1951 (i jämförelse med övriga nordiska länder).89

Både traditionella och progressiva strömningar blandades under 1900-talet. Religionsfrihetslagen påskyndades dock av Sveriges ratificering av den europeiska människorättskonventionen.

Denna forskning visar att vi fortfarande lever i ett s. k. post-westfaliskt tillstånd med nationella rättsordningar som söker orientera sig i en mångkul-turell och mångreligiös global kontext. Det förhållandet att separationen mellan stat och kyrka kom av sig i början på 1900-talet illustreras på ett in-tressant sätt av Victoria Enkvist i avhandlingen Religionsfrihetens rättsliga

ramar (2013, s 80). Hon konstaterar att Per Albin Hanssons folkhemstanke,

och regeringsinnehavet av Socialdemokraterna, ledde till ett samhällskon-trakt på 1920-talet som inkluderade en statskyrka, trots en pågående

86 Se 1595 års privilegier i Universitetets bildvärld 1995, s 28.

87 Göran Inger blev teologie kandidat och präst i Svenska kyrkan år 1945. Han disputerade i praktisk teologi med kyrkorätt 1961 på avhandlingen: Das Kirchliche Visitationsinstitut im

mittelalterlischen Schweden. Bibliotecha Theologiae Practicae no 11. Han blev docent i ämnet

samma år. Efter vidare studier blev han Juris kandidat 1970, samt professor i Lund liksom hederdoktor i juridik i Lund. År 1976 utnämndes han till professor i rättshistoria med rättsso-ciologi vid Uppsala universitet.

88 Borgerlig vigsel avser en i statlig eller kommunal regi anordnad vigselförrättning. I Sverige fanns före 1908 möjligheten till borgerlig vigsel redan 1863, dock under förutsättning att endera partnern var av judisk trostillhörighet och år 1873 blev det tillåtet för t. ex. baptister, som inte tillhörde den svenska kyrkan, att gifta sig borgerligt. Innan de frikyrkliga trossam-fundens pastorer 1951 fick vigselrätt i Sverige utnyttjade medlemmar rätten till borgerlig vigsel för att få äktenskapet lagligt registrerat. Därefter kunde en vigselakt utan rättsverkan genomföras i samfundets regi.

89 Det var då som svenska medborgare för första gången kunde utträda ur Svenska statskyrkan utan att gå in i ett annat av staten godkänt trossamfund.

ion om religionsfrihet. Statskyrkan ansvarade för en religiös service som även en ”neutral” stat kunde bidra med. Dessutom gav ordningen möjlighet för staten att garantera religionsfrihet inom ramen för den statligt reglerade kyrkan.90 Detta förklarar den stora uppslutningen bakom kyrkliga handlingar främst inom Svenska kyrkan trots litet religiöst engagemang. Detta förklarar också utvecklingens dubbelhet mellan å ena sidan post-westfaliska idéer om sammanhållning och (sekulär) integration och å andra sidan en samtidig fokusering på mångkulturell pluralism. Den europeiska ansatsen ger tydliga indikatorer på det specifika historiska kluster som de nordiska länderna utgör (lutherska och socialdemokratiska välfärdsstater även om skillnaderna mel-lan länderna ökar) (se ovan 4.1).

Behovet av rättsvetenskapliga studier av en mångreligiös och mångkultu-rell utveckling blir särskilt påtaglig inom det familjerättsliga området. Redan år 2002 noterade Maarit Jänterä-Jareborg i sin promotionsföreläsning vid Uppsala universitet behovet av internationellt jämförande studier av rätts-traditioner som interaktivt påverkar varandra.91 Hon noterar att en ny situat-ion gäller för stora grupper inom det svenska samhället med dubbla medbor-garskap i och med att medbormedbor-garskapet av hävd har bestämt vilket lands lag som får styra över familjeförhållanden. Problem uppstår då olika reli-giöst/kulturellt förankrade synsätt på ålder för ingående av äktenskap krock-ar med en svensk sekulär och jämställd uppfattning. Tydligast uppträder dispyter vid skilsmässa och fördelning av arv, men även de tillgångar som den s k brudgåvan Mahr innebär för en kvinna (vid skilsmässa) kan tas upp i svensk domstol för avgörande. Kunskapen om muslimsk sharia rätt blir där-med allt mer viktig. Alla dessa frågor pockade på en ökad rättsvetenskaplig uppmärksamhet (se nedan 10.2).

90 Victoria Enkvist (2013, s 80) skriver: ”Det svenska statskyrkosystemet ansågs innebära att individer hade möjlighet att erhålla den religiösa service som han eller hon önskade utan att det var förknippat med villkor och särskilda krav på personligt ställningstagande i trosfrå-gan”.

91 Föreläsningen heter Familjerättslig mångfald idag och är publicerad i Upsala Nya Tidning den 3/6 2002.

DVI:s julhälsning 2003. Stående från vänster: Annette Leis, Rolf Nord-blom, Ninna Edgardh, Maria Liljas, Maria Essunger, Martha

Middlemiss, Barbro Borg. Sittande: Per Pettersson, Anders Bäckström, Thomas Ekstrand.