Stat-Människa – ett tematiskt storprogram med Stat-kyrka-

Det tematiska storprogrammet vände sig i april 1996 till forskare från hela det humanistisk-samhällsvetenskapliga fältet. Dessa inbjöds att komma in med en preliminär projektskiss inom områden som berör ”värderingsföränd-ringar i samhället, kontakten mellan medborgare och myndigheter, förvalt-ningens kontroll av människan, internationalisering, informationsteknologins påverkan, statskyrkans avskaffande, bolagiseringen av tidigare statliga verk, skolans omvandling…” (Vetenskapsrådets rapport 2003, s 12). Totalt inkom 102 programskisser varav 10 fick fortsatt inbjudan att i januari 1997 komma in med fullständig ansökan. Av dessa antogs fyra s. k. storprojekt för inled-ningsvis tre år, men med möjlighet till förlängning med två år. Det första var projektet Från statskyrka till fri folkkyrka. En religionssociologisk,

tjänste-teoretisk och teologisk analys inför förändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten år 2000 (Stat-kyrka-projektet) med projektledaren Anders

Bäckström, Uppsala universitet.43

Storprogrammets syfte var att pröva möjligheten att etablera forskning som å ena sidan fokuserade på skilda problemområden, men som å andra sidan, genom mångvetenskaplig samverkan, skulle bidra till en fördjupad analys av den pågående samhällsomvandlingen. Stat-kyrka-projektet kunde inleda sin verksamhet den 1 september 1997. Idén om samverkan gjorde att alla projekten inbjöds till gemensamma överläggningar med HSFR:s led-ningsgrupp44 och till seminarier och konferenser där gemensamma frågor dryftades. Genom sitt kunskapsbidrag skulle Stat-kyrka-projektet fördjupa förståelsen av den pågående omvandlingen av välfärdsstatens styrningsmo-deller.

43 De tre övriga projekten var: 1) Transnationell reglering och statens omvandling (TREO-projektet) med projektledarna Kerstin Sahlin-Andersson, Uppsala universitet och Bengt Jacobsson, Södertörns högskola; 2) Genus, medborgarskap och offentlig politik (GENUS-projektet) med projektledarna Ulla Wikander och Christina Florin Stockholms universitet; 3)

Välfärdsstatens omvandling och en ny barndom (BARN-projektet) med projektledarna Bengt

Sandin och Gunilla Halldén Linköpings universitet.

44 HSFR:s ledningsgrupp bestod av Ingemar Mundebo ordförande och av ledamöterna Cristina Grenholm, Marie Demker, Ingmar Odlander och Anders Jeffner.

Studiet av religiös och social förändring (Stat-kyrka) år 2000 utifrån olika veten-skapliga perspektiv.

Projektet kom att analysera relationsförändringen år 2000 ur en rad teore-tiska och metodologiska perspektiv. I projektbeskrivningen (Från statskyrka till fri folkkyrka 1999, s 39) står att ”projektet förväntas tydliggöra hur Svenska kyrkans praktiska funktioner för individ och samhälle påverkas av reformen”. Vidare kommer ”den teologiska debatten om kvinnans ställning och synliggörande att kunna redovisas både då ledarskap och folkkyrkoideal skall analyseras. Analysen av den beprövade kunskapens utveckling i relat-ion till vetenskapssamhället kan också aktualiseras … de religrelat-ionssociolo- religionssociolo-giska och tjänsteteoretiska perspektiven kommer att ge väsentligt material som kan belysa sekulariseringsprocessen och den övergripande frågan om religionens roll i det moderna samhället … Projektet kommer också att få grundläggande betydelse för analysen av frivillighetens, särskilt Svenska kyrkans, roll inom välfärdssamhällets ram efter år 2000. De historiska och systematiskt-teologiska analyserna kan bidra med avgörande material för identitetsbestämningen av den framtida svenska folkkyrkan i en ny historisk situation.”

Totalt kom 15 forskare från 10 olika discipliner och 6 universitet att ingå i projektet. Det publicerade 15 rapporter, varav 13 forskningsrapporter samt

en presentation av projektet Från statskyrka till fri folkkyrka (1999) och en sammanfattande slutrapport på engelska: Religious Change in Northern

Europe: The Case of Sweden (2004). Dessa publikationer kunde tryckas i en

särskild serie vid bokförlaget Verbum tack vare ett avtal om extra tryckbi-drag från Vetenskapsrådet på 1,1 miljoner. Detta gav projektets rapporter stor publicitet. Samtliga rapporter i bilaga 1.

Den mångdisciplinära profilen inom Stat-kyrka-projektet och samarbetet mellan svenska universitet och discipliner återfinns i bilaga 2. Bilagan visar också på forskningsmiljöns expansion läsåret 2000/01. Internationaliseringen av Stat-kyrka-projektet var en väsentlig del av verksamhetsutvecklingen. Detta skedde genom att utse en internationell referensgrupp knuten till Stat-kyrka-projektet samt att ansöka om Kerstin Hesselgren-medel för en gästpro-fessor under läsåret 2000-2001. I praktiken kom den internationella refe-rensgruppen att delvis fungera som medlemmar i det kommande Europeiska projektet vid Riksbankens jubileumsfond: Välfärd och religion i ett

europe-iskt perspektiv (se nedan kapitel 4). Totalt ingick 13 personer med bred

di-sciplinär spridning i referensgruppen.45 Referensgruppen sammanträdde en gång per år. Det första mötet i oktober 1997 var förlagt till Uppsala medan mötet i oktober 1999 förlades till Åbo akademi. Mötet i november år 2000 förstärktes med ytterligare personer bl. a. från Tyskland genom ett extra startbidrag från Riksbankens jubileumsfond på 120 000 kronor. Det sista mötet den 23/1 2002 fokuserade på en kommande projektansökan till forsk-ningsråden, särskilt Riksbankens jubileumsfond (se bild i avsnitt 3.3 nedan). Den internationella profilen märks också av det stora antalet gästforskare och hedersdoktorer som har knutits till Uppsala universitet genom forsk-ningsprogrammet vid DVI och senare CRS. En förteckning av gästforskare återfinns i bilaga 3 och en förteckning över hedersdoktorer i bilaga 4.

45 Följande personer, discipliner och universitet kom att ingå i den internationella referens-gruppen 1997-2000 (dåvarande anställningar): Olav Helge Angell, forskare vid Dia-konihøjskolen i Oslo; Professor Gustav Björkstrand, rektor för Åbo akademi; Douglas Davies, professor i teologi vid universitetet i Durham; Grace Davie, lektor i sociologi vid universitetet i Exeter; Eila Helander, professor i kyrkosociologi vid universitetet i Helsingfors; Jan Matts-son, professor i företagsekonomi vid universitetet i Köpenhamn; Reinard Nauta, professor i religionsspykologi vid universitetet i Tilburg; Petur Péturson, professor i praktisk teologi vid universitetet i Island; Theodor Strohm, professor i diakonivetenskap vid universitetet i Hei-delberg; Tinne Vammen, ass. professor i kvinnohistoria vid Köpenhamns universitet; Johan-nes A. van der Ven, professor i empirisk teologi vid universitetet i Nijmegen; Trygve Wyller, ass. professor i systematisk teologi vid universitetet i Oslo; Hans-Georg Ziebertz, professor i praktisk teologi och religionspedagogik vid universitetet i Würzburg.

3.2 Diakonivetenskap som mångvetenskapligt ämne