Migration, integration och religion: Nytt tema 1

I en värdefull forskningsöversikt beställd av Vetenskapsrådet (VR) har Per Strömblad och Amanda Nielsen (2018) tecknat migrations- och integrations-forskningens bakgrund och innehåll under senare decennier. De kan visa att den så kallade IMER-forskningen163 etablerades på 1970- och 1980-talen,

162 Vicerektors direktiv 2015 om att a) etablera mångvetenskaplig forskning om rasism vid teologiska fakulteten, b) etablera mångvetenskaplig forskning om migration och integration vid juridiska fakulteten och c) att etablera ett ”Integration lab” vid Nationalekonomiska in-stitutionen (Samhällsvetenskaplig fakultet) är noterad.

163 IMER är en sammanfattning av forskning inom ett tvärvetenskapligt forskningsfält och kan uttydas som Internationell migration och etniska relationer eller på engelska

Internation-al Migration and Ethnic Relations. Förutom MInternation-almö och Linköpings universitet bildades

Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer (CEIFO) vid Stock-holms universitet 1983 och Centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet 1984

och att forskningen breddades högst väsentliget under 1990- och särskilt 2000-talet. Den växande forskningen liknade redan på 1990-talet ett ”ämne” med grundutbildning och senare också forskarutbildning vid universiteten i Malmö och Linköping. På motsvarande sätt har forskningen gått från 1960- och 1970-talens fokus på arbetskraftsinvandring till en bredare ansats med studier av migrationens påverkan på samhällets institutioner och arenor, dess kultur, identitet och språk men också på aktuella samhällsproblem som rör socialt utanförskap, segregation, diskriminering och rasism.164 Författarna konstaterar att den svenska forskningen uppvisar stor bredd, men att ämnes-övergripande samarbeten, med tvärvetenskaplig korsbefruktning, kan stimu-leras i betydligt högre grad.165

Denna översikt återfinns i den forskningsagenda kring migration och in-tegration som har sammanställts av Vetenskapsrådet.166 Bakom denna sam-manställning ligger regeringens uppdrag till Vetenskapsrådet att inrätta ett tioårigt nationellt forskningsprogram. Enligt regeringens forsknings- och innovationsproposition Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar

och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17: 50, s 20) ska Sverige vara ett av

världens främsta forsknings- och innovationsländer där högre utbildning och innovation ska leda till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets kon-kurrenskraft och svara mot de samhällsutmaningar som Sverige står inför. Regeringen fortsätter: ”Just nu pågår den svåraste flyktingsituationen i mo-dern tid. Fler människor än någonsin har sökt asyl i Sverige, med påföljande frågor om nyanländas etablering och integration. Det innebär stora utma-ningar för vårt samhälle och behov av ökade kunskaper … om förutsättning-arna för att skapa inkluderande och demokratiska samhällen” (prop. 2016/17: 50, s 89).167 Därför avsätter regeringen 10 miljoner för år 2017, 20 miljoner för år 2018 och 30 miljoner årligen 2019-2026. En första och andra utlysning av Vetenskapsrådet ägde rum 2016 och 2019. En ny utlysning väntas våren 2022.168

Vetenskapsrådets Forskningsagenda 2018 är mycket ambitiös. I agendan noteras att antalet utrikesfödda sannolikt ökar från 1,8 miljoner 2016 till 2,5 miljoner 2030. Rådet noterar också att SCB:s prognoser tyder på att denna nivå med flyktingar, anhöriginvandring och arbetskraftsinvandring kommer

nu Hugo Valentin-centrum. Denna mångvetenskapliga forskningstradition kompletterar den disciplinorienterade forskningen (Strömblad och Nielsen 2018, s 70).

164 Strömblad-Nielsen 2018, s 71.

165 Strömblad-Nielsen 2018, s 93.

166 Forskningsagenda för det nationella forskningsprogrammet inom migration och

integrat-ion. Att stärka forskningen för att möta samhällsutmaningar. Förord av Kerstin Sahlin 31

oktober 2018, s 4, Vetenskapsrådet 2018. https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi- analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2018-11-05-forskningsagenda-for-det-nationella-forskningsprogrammet-inom-migration-och-integration.html.

167 https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067 / kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf/.

att vara fortsatt hög. Det gör att forskningens fokus behöver flyttas från mi-gration till intemi-gration, dvs migranters olika former av etablering i samhället men också till frågor om social sammanhållning och främlingsfientlighet. Frågan är hur migranter och mottagarländer anpassar sig till varandra. Det kan gälla kulturella uttryck, internationella kontakter, utmaningar för väl-färdssystemet eller hur främlingsfientlighet utvecklas över tid. Migrationen till Sverige kompliceras av krocken mellan å ena sidan en grundläggande generös (tolerant) hållning till migranter (den s.k. välkomstkulturen: refu-gees welcome) samtidigt som politiska (populistiska) strömningar å andra sidan försöker begränsa migrationen juridiskt, politiskt och ekonomiskt.169

Dessa samhällsutmaningar måste därför, enligt Forskningsagendan 2018, mötas genom ny kunskap som skapas genom kraftfulla synergier mellan vetenskapliga och civila samhällsaktörer.170

Migrationen till Sverige har en religiös sida. Arbetskraftsinvandringen ef-ter andra världskriget kom huvudsakligen från övriga nordiska länder med kulturell och religiös närhet, även om skillnader finns (Gustafsson 1985, Furseth 2018). Invandringen från Latinamerika (Chile) på 1970-talet, mellan-östern (Syrien, Irak, Iran och Turkiet) på 1980-talet och från de Baltiska länderna, Polen och Afrika på 1990-talet gjorde den religiösa bilden mer komplex med nya grupper av katoliker, ortodoxa, pingstvänner och musli-mer (med olika nationaliteter). Trots den ovan beskrivna utvecklingen inom migrationsforskningen, har intresset för studier av religiösa värderingar varit liten (Nordin 2016). Den började dock växa på 1990-talet genom undersök-ningar av religiositeten bland Chilenare (Nordin 2004), Assyrier/Suroyo (Cetrez 2005), Katolska församlingar (Gärde 1999) och den Ortodoxa kyr-kan (Arentzen 2016). Dokumentationen av religiösa minoriteter i Sverige har fördjupats genom presentationer från Myndigheten för stöd till trossamfun-den (SST).171

169 Jämför Ekdal och Ekdal i TV-program om migrationen till Sverige, våren 2019 (SVT Play).

170 https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/nationella-forskningsprogram/migration-och-integration.html.

Professorn i religionspsykologi Valerie DeMarinis och professorn i biologisk bero-endeforskning Fred Nyberg. Ledare inom Impact-programmets tema 4.

Inom Stat-kyrka-projektet (se ovan 3.1.3) studerade Valerie DeMarinis (2003) tvärkulturellt meningsskapande där riter fungerar som identitetsskap-ande arenor.172 I Göran Gustafssons och Thorleif Petterssons (2000) studie av attityder i Norden (Religious and Moral Pluralism, RAMP) ställs den domi-nerande nordiska folkkyrkouppfattningen mot en växande religiös pluralism. På samma sätt inledde Önver Cetrez (2003) sina studier av den ökande Sy-risk-Ortodoxa närvaron inom svensk kristenhet i avhandlingen från år 2005.173 I den, och i senare studier 174 förstärker Cetrez den mångvetenskap-liga forskningsprofilen i Uppsala genom att använda sig av en s. k. ”organi-serad (sequential) mixed-method” (kvalitativa och kvantitativa metoder an-vänds systematiskt i en följd).

WaVE-projektet (kapitel 5 ovan) fokuserade på religiösa minoriteter i 12 länder i Europa och Impact-programmet har på motsvarande sätt studerat den ökade religiösa pluralismens utmaningar som riktas mot en ”homogen” sekulär kultur (kapitel 8 ovan). Allt detta sammantaget har gjort att det har funnits beredskap bland Impact-programmets forskare att formulera nya frågeställningar med anledning av den omfattande migrationen år 2015. Här ska tre sådana pågående projekt presenteras.

172 Valerie DeMarinis, professor i religionspsykologi, utvecklade under åren 2014-2019 stu-diet av existentiell hälsa och Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning, var koor-dinator för Uppsala universitets forum för forskning om läkemedels- och drogberoende (U-FOLD) åren 2011 till 2018.

173 Meaning-Making Variations in Acculturation and Ritualization. A multi-generational

study of Suroyo migrants in Sweden. Acta Universitatis Upsaliensis. Psychologia et

Sociolo-gica Religionum, no 17/2005.

RESPOND-Mutilevel Governance of Mass Migration in Europe and beyond. Horizon 2020 project 2017-2020/21

Av de ansökningar om externa projektanslag som beviljades åren 2017/18 är utan jämförelse Europeiska kommissionens anslag till Horizon 2020 pro-jektet det viktigaste: RESPOND – Multilevel Governance of Mass Migration

in Europe and Beyond (1/12 2017 till den 30/11 2020). Anslaget är på 3,3

miljoner Euro (ca 33 miljoner SEK). Projektet involverar 14 universitet och civila samhällsaktörer och 7 olika discipliner i Sverige, Storbritannien, Tysk-land, Turkiet, Italien, GrekTysk-land, Österrike, Polen, Danmark, Libanon och Irak. Uppsala universitet är ”co-ordinator” både vetenskapligt och administ-rativt. Docenten Önver Cetrez är ”principal investigator” och ”co-ordinator” för projektet tillsammans med Soner Barthoma. Projektet följer migranterna på deras väg från det krigsdrabbade Syrien, Irak och Afghanistan via transit-länderna i östra Europa (Turkiet, Libanon, Grekland, Italien, Polen och Ungern) till mottagarländerna i västra Europa, inte minst Sverige. Genom samarbetet mellan 14 partners är syftet att

• provide an in-depth understanding of the governance of recent mass

migration at macro, meso and micro levels through cross-country comparative research;

• critically analyse governance practices with the aim of enhancing

the migration governance capacity and policy coherence of the EU, its member states and third countries.

Genom syftet att stärka EU-kommissionens, medlemsländernas och övriga näraliggande länders styrningskapacitet (governance capacity) är RESPOND “a comprehensive study of migration governance in the wake of the 2015 Refugee Crisis which is one of the biggest challenges that the union has faced since its establishment”. Krisen aktualiserar den känsliga frågan om Europas gränser, problemet med den fria rörligheten genom Schengen-avtalet och de grundläggande problemen med en styrning av både migration och integration som sträcker sig över flera nivåer i samhället. One of the

most visible impacts of the refugee crisis has been the polarization of politics in EU Member States and intra-Member State policy (in)coherence in re-sponding to the crisis (RESPOND in a Nutshell, s 1). På detta sätt analyserar

RESPOND styrningen av migration på makro (överstatlig eller statlig), meso (sub-nationell/lokal) och mikro nivå (flyktingar/migranter) genom att an-vända sig av en innovativ forskningsmetodik som bygger på legala, poli-tiska, historiskt jämförbara, socio-ekonomiska och kulturella analyser genom enkätundersökningar, djupintervjuer, dokumentstudier tillsammans med innovativa tekniker som Kinoeye photovoice, dokumentärfilm och s. k. ”Mi-gration Governance Network” och ”Advice Hubs”. Studiet fokuserar särskilt 1) migrationsstyrning, 2) gränshantering och migrationskontroll, 3)

internat-ionell asylrätt och flyktingstöd, 4) mottagning och humanitärt stöd, 5) integ-ration och erfarenheter, 6) europeisk identitet. På detta sätt kan de komplexa faktorerna bakom “forced migration”, i ett Europa som blir allt mer oklart i sin roll och identitet, studeras.

Projektet präglas av sin sammanhållning av problemet med styrning av migration och integration på de tre olika nivåerna och över tid (från ur-sprungsland via transitland till mottagarland). Författarna till ansökan skriv-er: “Migration governance is not only about what makes people move (pre-migration context), but also about what people do after they cross borders and settle into a new country. How does settlement affect their lives, the lives of people already living there, and polices, institutions and economies? And, what new social, cultural and political realities are constructed?” De konstaterar avslutningsvis att integrationsfrågan har blivit så central att en fullständig förståelse av migrationens politiska styrning inte är möjlig utan ett sådant fokus (RESPOND in a Nutshell, s 2).175

Integration and Tradition: the Making of the Syriac Orthodox Church in Sweden. VR-projekt 2017-2021

Det andra stora migrationsprojektet leds av docenten Magdalena Nordin vid Göteborgs universitet, tillsammans med den ovan nämnde Önver Cetrez vid CRS i Uppsala. Detta projekt fokuserar på redan etablerade etniska/religiösa grupper av assyrier och syrianer, kallade Suryoye, i Sverige och frågar sig hur flyktingkrisen 2015 påverkar och påverkas av dessa förutsättningar. Hur upprätthålls religiösa traditioner samtidigt som anpassningen till det svenska samhället pågår för både äldre och nya grupper av ortodoxa migranter? Pro-jektet beviljades av Vetenskapsrådet år 2017, löper till 31 december 2021 med ett anslag på 11 miljoner SEK för fyra forskare.176 Projektets bakgrund är det stora antalet kristna migranter från Syrien, Irak och Turkiet som bör-jade anlända på 1970-talet och som har gjort Sverige till ett internationellt centrum för just assyrier och syrianer. Projektet fokuserar på den stora Sy-risk Ortodoxa kyrkan, med 45,000 medlemmar i 50 församlingar.

Projektet ansluter också till det postdoktorala projektet om den serbisk-ortodoxa kyrkans användning av den unika familjetraditionen kallad ”slava” som fungerar som en identitetsbefrämjande rituell akt för etnisk samman-hållning. Projektet leds av PhD Sabina Hadzibulic (post doktoral forskare vid CRS 2016-2019, se ovan 9.4) och undersöker hur starka traditioner om-vandlas i en svensk situation och vad denna familjetradition betyder för

175 Projektets resultat redovisas löpande i www.respondmigration.com/ (hämtat 2020-04-09). Projektledningen skriver: In this newsletter, we are pleased to share updates about our re-search on protection and reception in the countries we study through working papers, the inspiring work of our advice hubs in Iraq and Turkey and our recent conferences, publications and more.

176 Dessa är Magdalena Nordin, Göteborgs universitet, Önver Cetrez, Uppsala universitet samt Henrik Rydell Johnsén och Andreas Westergren, Lunds universitet.

själva integrationsprocessen. Båda dessa projekt innebär sammantaget att kompetensen vid CRS (i samarbete med Göteborgs och Lunds universitet) kring ortodox invandring, med följande frågor om traditionens betydelse för integrationsprocessen, får specialiststatus.

Pentekostal migration i det sekulära Sverige: influenser och utmaningar. VR-projekt 2018-2021

Det tredje projektet studerar den pentekostala migrationen till Sverige och analyserar denna som en del av nya nätverksorienterade relationer bland individer i urbana kosmopolitiska miljöer med flytande kontakter och kate-gorier. Projektet konstaterar att religiositeten i storstadsområden som Paris och London inte minskar utan ökar och att samma tendens finns i Stock-holm. Under det senaste decenniet har omkring 70 nya pentekostala migrant-församlingar etablerats i Stockholm med totalt bortåt 160 nya fria försam-lingar. Migranterna kommer från de områden i världen där den pentekostala tillväxten är som störst, dvs Latinamerika, Afrika söder om Sahara, och både främre och bortre Asien. Syftet med projektet är att undersöka vilken roll pentekostalismen spelar bland migranter i Sverige, vilka utmaningar de stö-ter på i mötet med det sekulära Sverige och vilka utmaningar de samtidigt innebär för svensk kultur. Genom detta fokus skapas möjligheten att studera växande transnationella miljöer i Stockholm med hjälp av de pentekostala migranterna som case. Detta ger också ökad kunskap om den fluktuerande globala religiositet som präglar migranters livssituation. Pentekostala mi-granter är inte bara flyktingar som ska omhändertas. De har en egen miss-ionerande agenda i länder som de uppfattar vara i en andlig nödsituation.

Projektet beviljades av Vetenskapsrådet i november 2018 med 4 miljoner SEK och pågår till den 31/12 2021. Det kan ses som en förlängning av Im-pact-programmets postdoktorala satsning eftersom PhD Emir Mahieddin var aktiv i arbetet med projektansökan. En ytterligare framgång är att Mahieddin den 1/10 2018 tillträdde en forskartjänst vid CéSor, Centre d’études en sci-ences sociales du religieux, som är en underavdelning av Ecole des hautes études en sciences sociales (EHESS) i Paris. Tjänstens konstruktion gör det möjligt att förlägga ca 70 % av arbetet till detta pentekostala projekt vid CRS. Det betyder att budgeten ökar med ca 1,5 miljoner. Projektledare är docenten i tros- och livsåskådningsvetenskap Katarina Westerlund.177 Pro-jektet har en mångdisciplinär design och data från en afrikansk, en latin-amerikansk och en arabisk invandrarförsamling ska syntetiseras utifrån olika vetenskapliga perspektiv.

177 Övriga forskare är Torbjörn Aronson, kyrkohistoria och statsvetenskap, Victoria Enkvist, offentlig rätt, Sven-Erik Brodd, kyrkovetenskap, Magdalena Nordin och Anders Bäckström, religionssociologi.

Framtidsutsikter: Det är uppenbart att de frågor som rör migration,

integ-ration och religion är ett tematiskt forskningsområde som på ett mångfasette-rat sätt berör det svenska samhällets framtidsutsikter. Frågorna finns som en underliggande faktor bakom en rad samhällsutmaningar. De studier som pågår kommer att ge ett väsentligt bidrag till förståelsen av migrationsvägar, av traditioners betydelse bland gamla och nya migranter och av en urban kosmopolitisk politisk kulturs framväxt. Men den fortsatta utvecklingen med allt fler migranter, särskilt i storstadsområdena (ca 1/3 av befolkningen i Stockholm), utmanar den svenska välfärdsmodellens bärkraft. Detta gäller också den spänning mellan en sekulär neutralitet och ett religiöst engage-mang som yttrar sig i sociala enklaver, hederskulturer och nätverk som upp-rätthålls via sociala medier. Forskningen behöver därför problematisera be-grepp som ”migrant” och ”integration” i det svenska samhället. Vilken bety-delse har religiösa och kulturella traditioner i den processen och hur anpassar sig det svenska samhället till en ny kulturell, social och religiös situation? Detta är avgörande frågor som rör forskningen om en framtida svensk sam-hällsmodell. Dessa studier behöver sedan våren 2020 också inkludera bak-grund och effekter av pandemin covid-19 för migrantgruppers eventuella sociala och geografiska isolering men också vad konflikter mellan olika fa-miljesyner betyder för ett utvecklat sorgearbete vid dödsfall i Sverige eller i ursprungslandet.