WaVE-projektets organisation och innehåll

WaVE-projektets organisation följde WREP-projektet med den skillnaden att en project manager kunde anställas på heltid, dvs PhD Effie Fokas. Hon avlönades genom EU-medlen av Uppsala universitet i tre år.72 Vid DVI:s kansli fanns också Barbro Borg, som bidrog till sammanhållningen av pro-jektet och dess möten. Alla dessa biträdde projektledningen i de årliga redo-visningarna till Europeiska kommissionen av projektets progression. De ansvarade också för protokoll från projektledningens möten, för regelbundna informationsbrev till forskargruppen, för organiseringen av två årliga möten med hela, eller delar, av consortiet och för uppdatering av webbsidan. Det första mötet med de juniora, aktiva, forskarna ägde rum den 11/2 2006. En broschyr på engelska med kort information om projektets syfte och med foto och adresser på alla medarbetare, trycktes också upp allt i enlighet med tidi-gare mönster. Medarbetarna i WaVE-projektet är delvis desamma som i WREP-projektet förutom deltagarna från de fyra post-kommunistiska län-derna. Förteckning över medarbetarna se bilaga 7.

Kortfattat var syftet med WaVE-projektet att studera religioners samhälls-roll som a) bärare av solidaritet och social sammanhållning (cohesion) eller b) som källa till konflikt och exkludering. Detta ska ske genom att fokusera de värderingar som kommer till uttryck i interaktionen mellan majoritets- och minoritetsreligioner då de möter lokala välfärdsbehov bland både kvin-nor och män. Materialet består av intervjuer med företrädare för majoritets-kyrkor, sociala förvaltningar och med ett urval företrädare för minoritetsre-ligioner i 13 städer i 12 länder. Till detta kommer fokusgruppsintervjuer med strategiska befolkningsurval samt observationer, statistik och medierappor-ter. Totalt har 800 individer intervjuats genom projekten WREP och WaVE.

71 Vid ansökningstillfället 2005 hade Uppsala universitet en stödperson för EU-ansökningar anställd, Anders Jonsson. Redan 2007 anställdes Agneta Emanuelsson som forskningssekrete-rare vid Hum sam-kansliet och 2010 byggdes verksamheten ut med EU-koordinatorer vid vetenskapsområdenas kanslier. Vid Hum sam-området kom Anna Eriksson-Trenter och Gus-tav Siegeman att bidra till utvecklingen. På ekonomisidan har Margareta Uvhangen fått ytter-ligare stöd (intervju med Agneta Emanuelsson 4/11 2019).

72 I ledningsgruppen förlagd till DVI ingick också Grace Davie Anders Bäckström, Ninna Edgardh Beckman och Per Pettersson. De tre senare personerna utgjorde den svenska forskar-gruppen, varav de två senare hade ett års lön reserverad genom anslaget. Till ledningsgruppen knöts även Maria Essunger, för samordning av budgetfrågor samt Lina Molokotos-Liederman, London, för samordning av administrativa frågor.

Karta över Europa. I WaVE-projektet ingick följande 12 länder, och 13 städer (två i Tyskland). Gävle (Sverige), Drammen (Norge), Lahtis (Finland), Schweinfurt och Reutlingen (Tyskland), Darlington (England), Évreux (Frankrike), Padua (Italien), Sisak (Kroatien), Medgidia (Rumänien), Thiva (Grekland), Przemyśl (Polen) och Ogre (Lettland).

Projektet understryker hur komplexa begreppen är: Välfärd definieras olika beroende välfärdsorganisation (se ovan 4.1); religion uppträder olika i olika kontexter och har blivit ett otydligt fenomen att definiera; värderingar är ett flytande begrepp som kan avse moraliska överväganden, eller det som är

önskvärt, och är inbäddade i övergripande föreställningar, attityder eller handlingar; en majoritet är inte heller självklar då den kan vara kulturell, sekulär eller religiös; en minoritet kan på samma sätt avse en inhemsk etnisk grupp (t. ex. samer), etniska invandrare med olika bakgrunder eller religiösa minoriteter med en komplex religiös bakgrundsagenda. Minoriteter rar ofta sig själva annorlunda jämfört med majoriteten och individer definie-rar sin grupprelation olika. På samma sätt kan konflikt eller sammanhållning fungera både som problem eller som en tillgång.

Generellt visar intervjuerna att representanter i alla länder har upplevt för-ändringar som är en följd av a) ekonomins globalisering; b) beslut fattade av EU-kommissionen; c) ökningen av äldre i lokalsamhället; d) en omfattande migration både inom (från öst till väst) och till Europa; e) den civila sam-hällssektorns ökade roll, men på olika sätt beroende på historisk välfärdsor-ganisation. I alla länder finns en idé om att staten ska bidra med grundläg-gande sociala välfärdstjänster (skola, vård och omsorg) och att religiösa eller non-governmental organisations (NGO:s) ska bidra med kompletterande kvalitetsvärden som aktör eller kritisk granskare. Rent generellt grupperar sig resultaten runt två kluster: 1) Kring frågor om majoritetssamhällets poli-tiska och sociala uppbyggnad och kompetens; 2) Kring frågor om de (inklu-siva respektive exklu(inklu-siva) roller som nätverk skapade av minoriteter har.

Resultaten från de lokala analyserna visar för det första att språkfrågan, och möjligheten till kommunikation med majoritetssamhället, är avgörande för social sammanhållning och integrering. Detta gäller också tillgången till arbete. Både språkkunskaper och arbete uppfattas vara en del av statens ge-nerella socialpolitik. Resultatet visar för det andra att minoritetsnätverk är komplexa. Å ena sidan leder de till ökad sammanhållning och självkänsla inom gruppen, bidrar till goda kontakter med lokala myndigheter och arbets-givare och uppfattas vara en del av ett blomstrande modernt och pluralistiskt samhälle. Å andra sidan kan de leda till värderingskonflikter och resultera i parallella samhällen, särskilt om de kombineras med bristande språkkun-skaper och kulturella kunspråkkun-skaper. I kombination med religion kan nätverken hindra individuella kommunikationer, inte minst för (unga) kvinnor. För det

tredje återkommer ofta referenser till media i intervjuerna. Media tenderar

till att skapa stereotypa föreställningar, särskilt kring religiösa minoriteter, och överdriver specifika och konfliktbaserade relationer både nationellt och internationellt. Detta belyser tendensen att ge konflikter i samhället ett reli-giöst ansikte. För det fjärde är individer betydelsefulla för att skapa innova-tiva relationer över gränser. Individuella kontakter kan vara ett sätt att komma runt den lokala byråkratin (särskilt i södra Europa). Men dessa kon-takter är samtidigt bräckliga. Risken finns också att kontaker med religiösa grupper kombineras med krav på bön eller gudstjänst som en förutsättning för socialt stöd (partikularism).