Vetenskap och religion – en plattform för dialog och utbildning

Foundation 2015-2019

Vetenskap och religion (tro) är sannolikt de viktigaste sociala och kulturella krafterna i världen idag menar Philip Clayton, Ingraham Professor of Theo-logy, Claremont School of TheoTheo-logy, USA.220 Hur ska relationen mellan dessa sociala och kulturella krafter förstås och hur bidrar de till formeringen av aktuella livsåskådningar och därmed till individuell identitet i det plural-istiska västerländska samhället.221 Svar på dessa grundläggande frågor har utvecklats av professorn i religionsfilosofi Mikael Stenmark, seniorprofes-sorn i systematisk teologi och livsåskådningsforskning Carl-Reinhold Brå-kenhielm och seniorprofessorn i astrofysik Bengt Gustafsson tillsammans med yngre forskare och doktorander.

Syftet med forskningen är att identifiera och analysera a) olika uppfatt-ningar om hur vetenskap och religion är relaterade till varandra, b) hur ve-tenskap och religion påverkar varandra och c) hur veve-tenskap och religion påverkar människors konkreta livsåskådning. En ofta förbisedd följdfråga är vilka roller som vetenskap och religion anses ha i den offentliga sfären. Dessa olika roller leder till normativa svar, som behöver studeras kritiskt. Detta analysarbete har Mikael Stenmark, Carl-Reinhold Bråkenhielm, Bengt Gustafsson och docenten i religionsfilosofi Ulf Zackariasson utfört

220 Impact-programmets broschyr 2014, s 13.

221 Begreppet livsåskådning används i enlighet med traditionen från Anders Jeffner (se avsnitt 2.1 ovan).

mans med fyra doktorander (samt gästforskaren Stephen LeDrew som har studerat ateismers olika relationer till vetenskap).222

Ett viktigt resultat av studierna är utvecklingen av en multidimensionell modell där åtminstone fyra olika dimensioner måste studeras för att relation-en ska bli allsidigt belyst: 1) Drelation-en sociala dimrelation-ensionrelation-en innebär tankrelation-en att relationen är socialt konstruerad av individer som lever i en specifik historisk och kulturell kontext; 2) Den teleologiska dimensionen innebär vikten av att studera målet för eller syftet med de vetenskapliga och religiösa aktiviteterna eller praktikerna; 3) Den epistemologiska dimensionen fokuserar på de me-del som används för att uppnå vetenskapliga och religiösa målsättningar; 4) Den teoretiska dimensionen innebär studiet av de trosföreställningar, berät-telser, teorier och liknande föreställningar som den vetenskapliga och reli-giösa praktiken genererar. Det empiriska materialet har förutom analysen av relevanta texter varit befolkningsundersökningar, intervjuer med represen-tanter såväl från akademin som utanför densamma. Detta innovativa arbets-sätt syftar till en djupare förståelse av hur individers och kulturers världsbil-der formeras.

222 Doktoranderna är: 1) Lotta Knutsson Bråkenhielm, religionsvetenskaplig kognitionsforsk-ning med avhandling: Religion – evolutionens missfoster eller kärleksbarn? Kognitionsveten-skaplig religionsforskning och dess relevans för religiösa trosföreställningars rationalitet. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Philosophy of Religion: 2, 2016; 2) Mikael Leidenhag, Religiös naturalism i dialogen mellan vetenskap och religion med av-handling: Naturalizing God? A critical evaluation of religious naturalism. Uppsala: Depart-ment of Theology, Uppsala University, 2016: 3) Johan Eddebo, Vetenskap, religion och odödlighetstanken med avhandling: Death and the Self. Acta Universitatis Upsaliensis, Upp-sala Studies in Philosophy of Religion: 3, 2017; 4) Oliver Li, Vetenskap, religion och den fria viljan med avhandling: Panentheism, panpsychism and Neuroscience: in Search of an Alter-native Metaphysical Framework in Relation to Neuroscience, Consciousness, Free Will and Theistic Belief. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Philosophy of Religion: 4, 2018; En femte doktorand Ingrid Malm Lindberg beräknas bli klar 2021 med en avhandling om Imaginationens roll i vetenskap och religion.

Book Release: Relativism and Post-Truth in Contemporary Society. Possibilities and Challenges. Den 11/2 2018. Inledare Mikael Stenmark, professor i religionsfilosofi (redaktör), Ulf Zackariasson, docent i religionsfilosofi (redaktör), båda tillika ledare för Impact-programmets tema 6, samt professorn i religionspsykologi, Valerie De-Marinis, författare till ett kapitel.

Vid fördelningen av fortsättningsprojekt inom Impact-programmet 2014 (avsnitt 8.4 ovan och bilaga 8) fick Mikael Stenmark och Ulf Zackariasson medel till att fördjupa studiet av 1) Relativism in Theology, Law and the

Sciences, 2) The Quest for certainty (egenfinasierad) och 3) The Role of Sci-ence in Public Debate on Religion: Case Studies on Public Intellectuals

(totalt 1,7 miljoner). De har delvis utgått från diskussionen om de motstri-diga och samtimotstri-diga tendenserna mot både relativism och absolutism så som Peter L. Berger har utvecklat i boken: Between Relativism and

Fundamental-ism: Religious resources for a middle position (2010). Analysen fokuserar på

spänningen mellan dessa två till synes motsatta tendenser. En som driver kulturen mot relativism, synsättet att det inte finns några absoluta sanningar i vare sig vetenskap, religion, moral eller någon annanstans. Den andra driver mot olika former av absolutism, som religiös fundamentalism, nyateism eller av scientism (en absolut tro på vetenskap). Forskarna har därför fokuserat studiet av två motsatta fenomen på skalan mellan relativism och absolutism. Relativismstudiet är på ett självklart sätt ett uttryck för den ena polen, medan scientismstudiet är ett uttryck för den andra polen, absolutism. Utifrån sin mångvetenskapliga ansats är hypotesen att relativism uppfattas olika inom olika akademiska discipliner och att svaren därför blir olika.223

Forskarna frågar sig också om det vetenskapliga arbetet har blivit allt mer kund- eller nyttoinriktat (”customized”) oavsett om detta gäller förväntning-ar från mförväntning-arknaden, politiska ideologier, eller religiösa/anti-religiösa

ningar. Denna utveckling förklarar förskjutningar i synen på vetenskap och frågan om vilken nytta den spelar i samhället i stort. Denna återkommande debatt återspeglas i projektet av personer med olika bakgrunder (kristna, muslimer, ateister, feminister, miljöaktivister) men också av personer med olika vetenskapliga ingångar, dvs teologer, filosofer, naturvetare, sociologer. Denna studie är publicerad.224

Det internationella intresset för forskningen illustreras av det faktum att John Templeton Foundation225 anslog ca tio miljoner SEK till projektet CUSANUS med det uttryckliga syftet att fördjupa studiet av relationen mel-lan (natur)vetenskap och religion och samtidigt bredda basen för denna dia-log genom a) samarbete med Svenska kyrkan och Sigtunastiftelsen/Agora for Biosystems men också b) genom kontakter med Chalmers tekniska högs-kola, Equmeniakyrkan, Ibn Rushd Studieförbund, Teologiska högskolan Stockholm samt Verbum förlag. Projektledare är Carl-Reinhold Bråkenhielm och Mikael Stenmark. Syftet är att skapa en plattform för dialog och utbild-ning under åren 2015-2018/19 som får betydelse efter projekttidens slut.226

Enligt webbsidan är syftet vidare att bredda diskussionen och öka kunskapen om relationen mellan naturvetenskap och religion, och hur dessa kan intera-gera med varandra i ett konstruktivt samspel. I första hand har teologer och religiösa ledare berörts, men projektet har även fungerat som en resurs för lärare och studenter liksom för en bredare allmänhet. Ett stort antal semi-narier, konferenser och kurser har arrangerats. I t. ex. Göteborgs och Lunds stift har under åren sammanlagt 130 evenemang arrangerats, där ca 40 % av alla präster och pastorer deltagit. I Västerås stift har samtliga präster deltagit i en tredagarsutbildning. Fortbildningsdagar har också genomförts i Luleå och Växjö stift. Även inom Equmeniakyrkan och det muslimska studieför-bundet Ibn Rushd har fortbildning för religiösa ledare genomförts. Det totala antalet individer som har tagit del av projektets aktiviteter har ökat under projektets gång från 2 500 år 2015 till 11 500 år 2017.

De studier som bl. a. har genomförts inom projektet CUSANUS samman-fattas av Carl-Reinhold Bråkenhielm i den omfattande rapporten The Study

of Science and Religion (2018). Genom att foga samman sociologiska,

teo-logiska och filosofiska perspektiv vill författaren lyfta fram konstruktiva modeller för hur relationen mellan vetenskap och religion kan uppfattas i ett nordiskt och amerikanskt jämförande livsåskådningsperspektiv. Hur stor är skillnaden mellan en befolknings biologiskt influerade synsätt och religiösa ledares och teologers? Boken analyserar olika uppfattningar om denna relat-ion från Nathan Söderblom till Antje Jackelén och frågar sig om relatrelat-ionen

224 Fuller, Steve, Mikael Stenmark och Ulf Zackariasson (eds.) (2014).

225 https://www.templeton.org. Anslaget är på 1 022 304 dollar. Hämtat 2019-05-11.

226 https://www.crs.uu.se/om-crs/nyhetsarkiv/2015/?tarContentId=639012/. Hämtat 2019-05-11.

är konfliktartad, uttrycker en kreativ interaktion eller fungerar som separata livsåskådningsfält.

Framtidsutsikter: Projektet CUSANUS är ett skolexempel på hur

forsk-ningen i allt högre grad får betydelse utanför akademin och om kravet på resultatredovisning riktad till olika institutioner i samhället, dess ledare och en intresserad allmänhet. Projektet fungerar därför som en plattform för dia-log mellan akademi och samhälle. Detta visar att Impact-programmet har kraft att förnya sig och resultera i långsiktig kunskapsförmedling och dialog inom ett forskningsområde som inte bara tilldrar sig stort internationellt in-tresse utan också har betydelse för synen på relationen mellan vetenskap och religion och för den grundläggande livsåskådningsdebatten i ett framtida Sverige.

10.4 Religionens medialisering i samhälle och skola: