Impact-programmets organisation med teman och delprojekt 2008

Centrum för studier av religion och samhälle hade redan en upparbetad or-ganisation med kansli då beslutet om Linnéstöd kom. Hösten 2007 var detta fortfarande förlagt till Diakonistiftelsen Samariterhemmet på Kungsängstorg 6. Kansliet blev en sambandscentral för kommunikation mellan forskare och ledning men också en viktig länk i relation till andra fakulteter och universi-tet, inte minst i Europa men också globalt. Vid CRS pågick flera projekt. Impact-programmet sågs därför organisatoriskt som ett av dessa projekt som ytterst var underställt CRS styrelse. Impact-programmets storlek gjorde dock att en egen organisation behövde byggas upp. Denna skulle säkerställa att kraven på progression i forskningen och att synergieffekter mellan olika discipliner kunde uppfyllas. Juridiska fakulteten skulle också integreras i organisationen. Impact-programmet skulle utvärderas år 2010, 2013 och 2018 vilket krävde särskilda förberedelser. Det var nödvändigt att uppnå stor tydlighet i ansvarsfördelningen mellan forskare och ledning.

Därför skapades en organisationsplan, som återfinns i ansökan, men som har utvecklats i den broschyr som publicerades om Impact-programmet under hösten 2008. Av den framgår 1) att programmet leddes av professor Anders Bäckström, som föreståndare (Research Director) och av professor Maarit Jänterä-Jareborg som biträdande föreståndare (Deputy Research Director). Knutna till föreståndarna fanns en ledningsgrupp (Steering Group) bestående av teol dr Ninna Edgardh (kyrkovetenskap), professor Mats Kumlien (rätts-historia), teol dr Per Pettersson (religionssociologi), teol dr Anders Sjöborg (religionssociologi) och teol och fil kand Barbro Borg som administratör. Ledningsgruppen sammanträdde varje månad med föreståndaren som ordfö-rande; 2) att ett vetenskapligt råd (Scientific Board) bestående av de tio sö-kande ytterst var beslutande som styrelse med den biträdande föreståndaren som ordförande. Detta råd möttes regelbundet minst två gånger per termin. De sökande fungerade samtidigt som temaledare över programmets sex te-man och varje tema hade också en biträdande temaledare (se figur ovan). Det var de ordinarie temaledarna som kom att ingå i det vetenskapliga rådet. Dessa temaledare var ansvariga för sina respektive Work Packages (delpro-jekt) och för regelbundna seminarier, där resultaten från delprojekten skulle diskuteras och presenteras inom hela Impact-programmet. På detta sätt skulle progressionen och tidsfaktorn kontrolleras samtidigt som en hög ve-tenskaplig kvalitet kunde upprätthållas genom en aktiv ”kritisk massa” av forskare.

Genom att Vetenskapsrådets beslut om anslag kom relativt sent i juni 2008, ägnades hösten 2008 åt att sjösätta organisationen, att utarbeta en tyd-lig ekonomisk plan för alla forskare (forskningstid i procent av respektive tjänst) och att utveckla en broschyr där alla forskare kom att ingå med foto-grafi – allt i enlighet med tidigare erfarenheter av denna typ organisation. Dessutom utarbetades en s. k. logga som återfinns i alla publikationer. Im-pact-loggan har i praktiken kommit att bli ett internationellt varumärke på forskningsexcellens inom området religion, rätt och samhälle vid Uppsala universitet.113

Impact of Religion-programmets broschyr med introduktion, beskrivning av sex teman, och bilder på samtliga forskare (43 personer ht 2008).

Viktigt var att få en klar uppfattning om syfte, metod, tidsram och kostnader för alla delprojekt (WP) som ingick i programmet, men också hur mycket forskning i tjänsten som Uppsala universitets motfinansiering innebar.

Där-för konstruerades ett formulär som alla forskare som ingick i Impact-programmet fick fylla i. Den tidigare planeringschefen vid Uppsala universi-tet Ulla Myhrman kallades in som sakkunnig i denna omfattande och kom-plicerade process. Resultatet gjorde det möjligt att fastställa en innehålls-, tids- och kostnadsram för läsåren 2008/09 och 2009/10 som alla kunde enas kring.

Som nämnts ovan hade varje tema en egen titel och var uppdelad i ett an-tal Work Packages (terminologin kommer från EU-kommissionens indelning av delprojekt). De WP som skulle genomföras under de första två respektive följande tre åren (2008-2013) hade ett mycket tydligt syfte, tidsram och eko-nomisk ram. De WP som hade planerats under åren 5-10 (2014-2018) var mer generellt beskrivna. För att illustrera organiseringen i sex teman, inne-hållet i samtliga delprojekt (WP) och ansvariga forskare, som ingick i ansö-kan, följer en kort beskrivning.114

Tema 1 behandlar Religious and social change, och studerar den ökade reli-giösa synligheten som en del av samhällets ökade globala komplexitet med syfte att problematisera förenklade och stereotypa synsätt på religion i media och i den politiska diskussionen. Målet var att ge utrymme för nya synsätt på relationen mellan religion och modernitet.115

Tema 2 behandlar Integration, democracy and political culture, som fokuse-rar på en omtolkning av begreppet ”det sekulära” i den svenska politiska kulturen, den muslimska migrationens roll för en politisk aktivering av juri-diska rättigheter samt religionens begränsade roll i relation till mänskliga rättigheter bland europeiska ungdomar.116

114 För att synliggöra det stora antalet forskare år 2008, skrivs namnen med fet stil.

115 Temaledare Anders Bäckström och Per Pettersson. WP 1.1 analyserar The place of

religion in the european north av Anders Bäckström (religionssociologi) och Grace Davie

(sociologi); WP 1.2 Religious change at national and local level av Mattias Burell (statsve-tenskap) och Gina Gustavsson (doktorand i statsve(statsve-tenskap) och Anders Bäckström, Per Pettersson och Thorleif Pettersson (religionssociologi); WP 1.3 Mass media as a mediator

of religion av Mia Lövheim och Martha Axner (religionssociologi); WP 1.4 avser de

föl-jande fem åren med syftet att skapa en databank om religion i norra Europa. I tema 1 ingick också doktoranden Johan Wejryd (statsvetenskap).

116 Temaledare Iain Cameron (internationall rätt) och Mattias Gardell (religionshistoria). WP 2.1 analyserar religion, terrorism and human rights av Iain Cameron och Daniel Janse (doktorand i internationall rätt); WP 2.2 Religion and freedom of expression av Thomas Bull and Victoria Enkvist (konstitutionell rätt); WP 2.3 Human rights and religion av Anders Sjöborg (religionssociologi); WP 2.4 Islamophobia, stigmatised minorities and muslim

parti-cipation in the political life of Sweden av Iain Cameron (internationall rätt) och Mattias

Gardell (religionshistoria); WP 2.5 Religion and security policy: the challenge of swedish

political culture av Kjell-Åke Nordquist (freds- och konfliktforskning); WP 2.6 avser de

följande fem åren med fördjupande studier av religion, sekularism och demokrati. I tema 2 ingick också doktoranden Per-Erik Nilsson (religionshistoria).

Tema 3 behandlar Families, law and society, som fokuserar de förändrade betingelserna för familje- och arvsrätt på grund av ökade omtolkningar av innebörden av familjebegreppet, och av den muslimska närvaron t. ex. med dubbla medborgarskap, både utifrån svenskt och EU-perspektiv.117

Tema 4 behandlar Well-being and health, som fokuserar på religionens roll för att ge existentiella frågor ett innehåll, t. ex vid diagnoser och behandling vid psykisk ohälsa, med syftet att analysera denna roll för att vidmakthålla och främja individuellt välbefinnande (också för migranter).118

Tema 5 behandlar Welfare models – organisation and values och fokuserar pågående förändringar av det svenska välfärdssystemet i ett internationellt perspektiv; vilka värderingar styr dessa omtolkningar och vilken roll har systemförändringar för religiösa aktörers och marknaders ökade närvaro, bl. a. ur ett familjerättsligt perspektiv.119

Tema 6 behandlar Science and religion, och fokuserar på att identifiera och förstå relationen mellan religion och vetenskap genom att pröva multidi-mensionella modeller där frågan om vilken faktor som skapar och underhål-ler världsbilder är central men där frågan också är om vetenskapen hålunderhål-ler på att bli allt mer beroende av marknadsmodeller genom en anpassning till eko-nomiska, politiska, religiösa eller anti-religiösa intressen.120

117 Temaledare Maarit Jänterä-Jareborg (internationell privaträtt). WP 3.1 analyserar

Mus-lim family and inheritance law and human rights av Mosa Sayed (doktorand i internationell

privaträtt); WP 3.2 What is a family - the right to marry or become a parent av Anna Singer (privaträtt) och Caroline Sörgjerd (doktorand i privaträtt); WP 3.3 Family law disputes and

divorce in Europe av Maarit Jänterä-Jareborg; WP 3.4 The construction of secularism av

Edda Manga (idéhistoria); WP 3.4 avser de följande fem åren med fördjupade studier om stat och religion som samverkande parter i frågor som rör familjen med nämnda forskare samt Rolf Nygren (rättshistoria).

118 Temaledare Fred Nyberg (biologisk beroendeforskning) och Elisabeth Rynning (medi-cinsk rätt). WP 4.1 Religion, stress and well-being av Bengt Arnetz (socialmedicin) och Maria Liljas Stålhandske (religionspsykologi); WP 4.2 Immigration, healthcare and

exist-ential questions av Önver Cetrez och Valerie DeMarinis (religionspsykologi) och Manuel

Fernandez (psykiatri); WP 4.3 Right to health av Mats Kumlien (rättshistoria), Elisabeth Rynning (medicinsk rätt) och Ewa Axelsson och Kavot Zillén (doktorander i medicinsk rätt); WP 4.4 avser de följande fem åren med fördjupade studier om religion, hälsa och välbe-finnande.

119 Temaledare Margareta Brattström (privaträtt) och Ninna Edgardh (kyrkovetenskap). WP 5.1 analyserar The nordic model in a changing context av Ninna Edgardh (kyrkoveten-skap), Martha Middlemiss Lé Mon och Per Pettersson (religionssociologi); WP 5.2

Re-ligious actors in a new context av Annette Leis-Peters (religionssociologi med

diakoniveten-skap); WP 5.3 Welfare provision, religion and value systems av Ninna Edgardh (kyrko-vetenskap) och Martha Middlemiss Lé Mon (religionssociologi); WP 5.4 Inheritance rights

in a globalised context av Anna Singer (privaträtt); WP 5.5 Who is to mainatin the family av

Margareta Brattström (privaträtt); WP 5.6 avser de följande fem åren med fördjupade stu-dier om den nordiska modellens behov av förnyelse.

120 Temaledare Bengt Gustafsson (teoretisk astrofysik) och Mikael Stenmark (religionsfilo-sofi), WP 6.1 analyserar The crisis of truth: The post-modern-relativist challenge av Bengt

Under de första fem åren kom 55 forskare att vara aktiva inom programmet. Dessa representerade sex fakulteter, 22 discipliner med totalt 55 Work Pack-ages. Vissa WP kom att läggas ner, förändras eller avrapporteras under åren 2008-2013. Andra WP kom att utvecklas och nystartas. En referensgrupp med internationellt ledande forskare knöts också till Impact-programmet. Denna skulle sammanträda vartannat år och ge råd både i uppläggningen av enskilda WP och i analysarbetet. De skulle också verka för närhet till den internationella forskningsfronten.121 Det första mötet med den internationella rådgivande gruppen ägde rum den 26-27 maj 2010. Det var ambitiöst upp-lagt med analyser och utfrågningar av temaledare, allt under ledning av Grace Davie, Impact-programmets seniora rådgivare. De uppföljande mö-tena ägde därefter rum år 2013 (i samband med den första konferensen), år 2016 och 2018 (i samband med den andra Impact-konferensen). Rådgivarna kom på detta sätt att följa programmets utveck-ling. De lyfte fram både behovet av disciplinär integration, för att skapa sy-nergieffekter, och vikten av att upprätthålla en god forskningsmiljö, för att skapa sammanhållning och identitet. Rådgivarna har haft stor betydelse för att befästa Impact-programmets vetenskapliga idé och organisation samt att förankra Impact-programmet i den internationella forskarvärlden.

Gustafsson (teoretisk astrofysik), Mikael Stenmark (religionsfilosofi) och Ulf Zacharias-son (religionsfilosofi); WP 6.2 Science in the formation of worldviews av Carl Reinhold Bråkenhielm (empirisk livsåskådningsvetenskap) och Lotta Knutson (doktorand i religions-filosofi); WP 6.3 Customised science I: Value-free science versus value-directed science av Mikael Stenmark (religionsfilosofi); WP 6.4 Customised science II: secular science versus sacred science (doktorand i religionsfilosofi); WP 6.5 The quest for certainty: scientism –

science as the liberator from superstition avser de följande fem åren med fördjupade studier

med en doktorand i religionsfilosofi.

121 Följande internationella forskare ingick i referensgruppen:

Tema 1: José Casanova, Professor i Sociologi vid Georgetown University, USA och Ronald

Inglehart, professor i statsvetenskap vid University of Michigan, Ann Arbor, USA.

Tema 2: Michael Barkun, Professor, Faculty of Political Science, Syracuse University, New York, USA och Ian Leigh, Professor, Faculty of Law, University of Durham, Director of Durham Human Rights Centre, UK.

Tema 3: Katharina Boele-Woelki, Professor of Comparative Law, Private International Law and Family Law at the University of Utrecht and Director of Utrecht Centre for European Research into Family Law, The Netherlands.

Tema 4: Grace Chang, Associate Professor, department of Psychiatry, Harvard Medichal School, USA och Henriette Roscam Abbing, Professor emeritus of Health Law, University of Utrecht, The Netherlands.

Tema 5: Linda Woodhead, Professor of Sociology of Religion, Lancaster University, Director of the Religion and Society Research Programme, UK.

Tema 6: Philip Clayton, Ingraham Professor of Theology, Claremont School of Theology and Professor of Religion and Philosophy, Claremont Graduate University, USA.