Mångvetenskaplighet och projektorganisation i en

11.3.1 Den disciplinbaserade kontexten

”Världen har problem, universitet har avdelningar. Det fungerar inte längre” anser rektorn på Handelshögskolan i Stockholm, Lars Strannegård, citerad i en krönika av Björn Wiman i Dagens Nyheter 19/8 2018.264 Med denna dras-tiska formulering vill Lars Strannegård peka på en nödvändig samverkan både inom universiteten och mellan universitet och omgivning för att kunna lösa de framtidsfrågor som rör klimatet. Denna rapport har också argumente-rat för att den globala komplexiteten driver fram behovet av mångvetenskap-liga perspektiv i forskningen. Det är också tydligt att forskningsfinansiärer, särskilt på EU-nivå, utgår från att de projekt som beviljas, har en

264 Wiman, Björn (2018). Bara ett nytt sätt att tänka kan hindra att vår civilisation går bank-rutt. Dagens Nyheter 19/8 2018: https://www.hhs.se/contentassets/

76bcf6e9da6b4b9c90d8cc0626b48ea1/bjorn-wiman-om-nya-initiativ-i-klimatfragan-pa-handelshogskolan---dn.se.pdf/. Hämtat 2018-11-19.

tenskaplig ingång till det problem som ska analyseras.265 Det är också tydligt att idén om forskningsexcellens bygger på ett avancerat samarbete mellan universitet, discipliner och samhällsaktörer i Sverige och internationellt.

Samtidigt är universiteten uppbyggda av discipliner som enligt socialan-tropologen Christina Garsten (2014) fungerar som ”tribes” som utvecklar en egen ”folklore” och som arbetar för att utveckla och försvara sina egna ”ter-ritorier”, som är den egna disciplinära kunskapen. Detta förklarar problemet med förståelsen av begrepp och metoder mellan olika disciplinära kulturer. Impact-programmet uppvisar flera sådana exempel. Ett delprojekt har helt enkelt utgått från detta faktum och har avsiktligt fokuserat på ett begrepp som har beskrivits och analyserats ur juridiskt, statsvetenskapligt och relig-ionssociologiskt perspektiv.266 Också det faktum att jurister, filosofer, stats-vetare, beteendevetare och naturvetare samarbetar med analyser av relig-ionsbegreppet har varit givande för alla parter (nytt tema 2 i kapitel 10). Det går dock inte att sticka under stol med att disciplinära kulturer kan göra den mångvetenskapliga förståelsen bräcklig och ibland så tunn att den inte håller för en ingående granskning. Trots dessa problem visar Impact-programmet att samarbeten fungerar om det finns ett genuint intellektuellt intresse av att undersöka en specifik relation mellan religion, rätt och samhälle tematiskt. Det visar också att mångvetenskapligheten öppnar för nya perspektiv på gamla problem och att initiala svårigheter att förstå varandra i längden kan bli kreativa. CRS har därför, särskilt genom Impact-programmet, bidragit till en ökad förståelse av religionsbegreppet, religionsfrihetens juridiska och sociologiska betydelser och betydelsen av att på nytt föreställa sig en oklar senmodern religionsform.

I Europabaserade projekt uppträder också problemet med jämförelser av kontexter inom kvalitativa studier. Detta problem redovisas öppet i slutrap-porten från WaVE-projektet (Repstad 2017). Stora jämförande och holistiskt genealogiska projekt är krävande att genomföra för alla inblandade, men de ger mycket tillbaka då arbetet väl är slutfört. Ett andra problem med mång-vetenskapliga centrumbildningar är att doktorander och yngre forskare har svårt att staka ut en akademisk karriär genom att bygga upp ett mångveten-skapligt etos. Detta beror till stor del på att det akademiska systemet med fasta lektorstjänster och professurer är disciplinbaserade. Detta gäller också undervisningen även om samarbete över disciplingränser förekommer. Pro-fessurer med nya inriktningar tar lång tid att skapa och utgången av sådana tillsättningar beror på de sakkunnigas kompetens och intresse av att infoga näraliggande kunskapsområden. Samtidigt visar erfarenheterna från

265 Den europeiska kommissionen avser att satsa ytterligare 100 miljarder euro i det kom-mande forskningsprogrammet Horizon 2022 etc. Detta program är ännu mer innovationsinrik-tat bl. a. med fokus på miljöfrågorna. https://ec.europa.eu/info/horizon-europe-next-research-and-innovation-framework-programme_en/. Hämtat 2020-02-29.

266 Borevi, Leis-Peters & Lind (2016, s 179) i kapitlet Layers of Inconsistency (se ovan 10.2.1).

DVI/CRS-tiden (1997-2019) att mångvetenskaplig forskning kan leda till uppkomsten av nya discipliner som företräds av professorer som har växt fram inom forskningsmiljön. Erfarenheterna visar också att mångvetenskap-ligt samarbete kan leda till en väsentlig kompetensutveckling inom den egna disciplinen så att dessa forskare blir konkurrenskraftiga på den disciplinbase-rade marknaden. Inte helt oviktigt är att den forskningskultur som utvecklas vid en centrumbildning ökar den enskilda forskarens kompetens som pro-jektledare. Forskningsmiljöer fungerar därför fostrande för blivande veten-skapliga och administrativa ledare genom det täta umgänget med kolleger där olika perspektiv kan brytas. Forskarens mångvetenskapliga kompetens har i det här fallet blivit avgörande för nya projektanslag.

Erfarenheter för framtiden: En forskningsmiljö av Impact-programmets

karaktär har förutsättningar att utveckla en egen intellektuell kåranda, som i sin tur kan utvecklas till nya discipliner och/eller till en förstärkning av de ingående disciplinernas ”folklore”. Detta gör att de enskilda forskarna får möjlighet att utveckla en förtroendefull kritisk anda, som i sin tur kan leda till nya gemensamma samarbeten och risktaganden som projektlivet alltid innebär.

11.3.2. Fysisk och virtuell forskningsmiljö

Linnéstödsprogrammen ska uttryckligen finansiera forskningsmiljöer och kallas för miljöstöd. I kapitel 1 (Bakgrund) framhölls att miljöbegreppet är komplext och att miljöer inte bara är fysiska och beroende av en stark infra-struktur. En forskningsmiljös viktigaste resurs är engagerade individer som utifrån sina disciplinära utgångspunkter fokuserar ett gemensamt problem som de brinner för att lösa. Att hålla samman en forskargrupp genom regel-bundna samlingar blir därför en avgörande målsättning. Sammanhållningen av det stora antalet forskare inom WREP och WaVE projekten, totalt 36 forskare i 12 länder i Europa, (kapitel 4 och 5) löstes genom en stark led-nings- och kanslifunktion för samordning, kommunikation via e-post och Skype och genom regelbundna möten med juniora och seniora forskare samt rådgivare.

Impact-programmet planerades utifrån samma idé om sammanhållning. Det stora antalet forskare knutna till Impact-programmet (från 42 forskare 2008 till sammanlagt 95 forskare 2018)267 var en utmaning då det gäller sammanhållningen. Detta löstes så att flertalet forskare fortsatte med egna arbetsplatser på sina institutioner vid Uppsala universitet. De sex organise-rade temagrupperna samlades två gånger per termin och hela forskargruppen en gång per termin för att skapa sammanhållning och vi-känsla. Till detta

267 En förteckning över alla forskare som under längre och kortare tid har varit knutna till Impact-programmet finns i bilaga 14.

kommer årliga kick-off konferenser, möten med de internationella forskarna vid konferenser och kollokvier. Samtidigt är det tydligt att klimatfrågorna gör att onödiga resor till och från Uppsala bör undvikas. 268 Det gör att kon-takterna blir allt mer virtuella genom förenklade kommunikationer via inter-net med säkra hemsidor. Idag finns särskilda hjälpmedel för att förmedla föreläsningar (Zoom med chatt och röst-möjlighet), anordna möten för led-ningsgrupper inom projekt/program (Skype), hålla forskningsinformationen igång genom Facebook grupper men även genom video-konferenser.269 Rätt utförda och förberedda kan digitala möten bli lika viktiga som sociala möten hävdar Creelman (2020). Det avgörande är hela tiden att den intellektuella gemenskapen kring de tematiska frågorna upprätthållas och utvecklas så som kapitel 10 exemplifierar.

Erfarenheter för framtiden: En internationell forskarmiljö byggs upp av

det intellektuella samtalet, genom den fysiska närvaron i sammanhållna lo-kaler och genom en virtuell (internationell) närvaro som kräver en stark in-frastruktur och ledningsgrupp som gör den virtuella närvaron social.

11.3.3 Projektorganisation och resultatspridning

Resultatspridningens dynamik har blivit allt mer viktig genom åren. Det är uppenbart att projektresultat kan göras tillgängliga genom rapporter i en Acta-serie och genom kommersiella förlag med stor spridning. Välfärdspro-jekten publicerade resultaten vid två engelska förlag medan Stat-kyrka-projektet, genom avtal mellan bokförlaget Verbum och Vetenskapsrådet, kunde publicera hela rapportserien med 15 volymer. På samma sätt har Im-pact-programmets teman resulterat i avhandlingar, internationella publikat-ioner och en rad artiklar i referee-granskade tidskrifter i olika länder. Dessa publikationer har också resulterat i studiedagar och s. k. book-launch som har anordnats inte bara i Uppsala. Till detta kommer nya akademiska kurser på kandidat- och masternivå. Under senare år har riktade studiedagar genom AIMday och samverkansdagar rönt stor uppmärksamhet. Konferenser och kollokvier i Uppsala har gjort Impact-programmet till ett varumärke för avancerad internationell forskning med hög kvalitet.

Förutom utåtriktade rapporter, kurser och studiedagar har det blivit allt mer viktigt att dra in representanter för avnämarna i projektarbetet, särskilt om en kvalitativ metod tillämpas. Det kan gälla lokala kyrkor, religiösa grupper, frivilligorganisationer eller myndigheter. Detta betraktas som ett

268 Till detta kommer att tjänsteresor för statligt anställda förbjuds våren 2020 på grund av pandemin Covid-19. Detta har drivit på utvecklingen av virtuella mötesformer.

269 Stockholms universitet tips till digitala möten och videokonferenser: https://www.su.se/miljo/s%C3%A5-g%C3%B6r-du/milj%C3%B6-resa/digitala-m%C3%B6ten-och-videokonferenser/. https://www.bilda.nu/artiklar/tips-for-ett-lyckat-digitalt-mote/. Hämtat 2020-02-20.

sätt att validera och säkerställa resultatens pålitlighet, men också som ett sätt att göra resultaten relevanta och omedelbart tillgängliga för de institutioner, organisationer eller grupper som berörs. Detta kan kombineras med en s. k. organized (sequential) mixed-method som innebär att både kvalitativa och kvantitativa metoder används i en följd tillsammans med observationer och andra etnografiska studier. Detta innebär att legala, politiskt jämförbara, socio-ekonomiska, religiösa eller kulturella analyser sker successivt genom enkätundersökningar, djupintervjuer, dokumentstudier tillsammans med innovativa tekniker som digitala inspelningar, dokumentärfilm, You Tube-presentationer, Facebook-nätverk och s. k. ”Advice Hubs”, nätverk för stöd och rådgivning till intervjupersoner som påverkas positivt eller negativt av sin medverkan i projektet. Poängen är att de individer och grupper som stu-deras, och har en utsatt position (migranter, konvertiter, arbetssökande etc), ges utrymme att påverka själva processen och därmed bli delaktiga i resultat-spridningen. En sådan uppläggning av ett projekt ger det som EU-kommissionen kallar för ”Added Value”. I praktiken är det idag svårt eller rent av omöjligt att få ett projekt godkänt av beredningsgrupper om detta fokus på ansökan saknas.

Erfarenheter för framtiden: Resultatspridning är inte bara rapporter,

kon-ferenser, studiedagar eller nya kurser utan den innebär också involveringen av avnämare (stakeholders) och ”känsliga” grupper som påverkas av pro-jektdeltagandet. Denna yttre ram är så viktig för ett projekts framgång inne-hålls- och metodmässigt att den behöver tänkas in som en del av projektor-ganisationen från början.

11.3.4 Uppsala universitet som internationellt sammanhållande arena

En aspekt av verksamheten som alla utvärderingar har återkommit till är Impact-programmets roll som plattform för internationellt nätverkande mel-lan mångvetenskapliga forskningsmiljöer med fokus på forskning om relig-ion och samhälle. Denna funktrelig-ion går utanför den självklara internatrelig-ionella kontaktverksamhet som alla discipliner och institutioner håller sig med. Detta har skett genom anordnandet av kollokvier för forskningsledare och internationella konferenser (2009, 2014 och 2018). De möten som internat-ionella programledare inbjuds till går under namnet Interdisciplinary

Relig-ion and Society Research Directors Colloquium . Hittills har sex kollokvier

anordnats med ett ständigt ökat antal deltagare (2010-2019). Nästa kol-lokvium planeras till våren 2021. Detta visar att Uppsala universitet har både kapacitet och legitimitet att skapa och administrera internationella nätverk av ledare för framstående forskningsprogram och centra. Som framgick av be-skrivningen i avsnitt 9.3 representerar dessa föreståndare inte bara

centra/program i Europa utan också i USA, Kanada, Australien, Tanzania och Sydafrika. Dessa kollokvier har resulterat i fortsatta kontakter med gäst-forskare placerade vid CRS. Detta skapar på sikt nya konstellationer av sam-arbeten i form av nätverk eller projekt. Under senare år har kontakter utveck-lats med bl. a. universitetet i Ottawa, Kanada (värderingar bland religiösa och icke-religiösa, s. k. ’nons’) och med Max Planck Institute for Social

Anthropology, Halle, Tyskland (religion och rätt). Historiskt sett befinner vi

oss fortfarande i en etableringsfas för internationell forskningssamverkan inom Hum sam-området där framtida ledningsfrågor kommer att avgöra vilka långsiktiga forskningsmiljöer som har styrka nog att leva vidare.

Erfarenheter för framtiden: Uppsala universitet har genom Impact of

Re-ligion–programmet kommit att bli ledande inom den internationella forsk-ningen om religion, rätt och samhälle. Förväntningar riktas mot Uppsala att fortsätta att hålla samman denna forskning genom att bidra till att

Interdisci-plinary Religion and Society Research Directors Colloquium lever vidare.

11.4 Hum sam-områdets ämnesövergripande