Olika generationer eller kulturer har olika referensramar och därför skiljer sig också uppfattningen om bilder åt. Dagens unga har ett annat förhållande till bilder än tidigare generationer. Deras uppfattning om bilder skiljer sig från andra generationers beroende på den bildvärld de mött och den kultur de tillhör. De möts även av ett större utbud och mer variation genom att de ofta använder till exempel internet.
1 Bea: 2 Bea: 3 Lina: 4 Bea: 5 Anna: 6 Bea: 7 Anna: 8 Bea: 9 Anna: 10 Bea: 11 Anna: 12 Bea:
Här är det ett gäng (.) bilder helt enkelt (.) äh med hur man väljer att visa si:na (.) representanter (0.1) äh kan ni (.) se nån skillnad eller tycker ni att ni liksom att det finns nån skillnad i hur socialde-mokraterna visar sina (0.2) representanter eller sina por-trätt utav människor och hur folkpartiet gör det? (0.3) Lina
(Hör inte vad Lina säger)
Mm (0.2) jaa Anna
Folkpartiet är så där enkelt (hör inte)
Hur menar du då? Det var ju intressant hur enkelt och med Alltså dom har bara en bild och så är det så här (.) symboler mer. Den andra är mer så här (0.5) (Hör inte)
Men fotat det känns mer som ett konstfoto på nåt sätt? Aa okej det va
(Säger nåt ohörbart)
Ja ja
(Säger nåt ohörbart)
Ja (0.2) Håller ni med om det? Att det här ser liksom mera ut som nån slags öh konstfoto eller och det här ser mera ut som typ som en passbild nästan eller nåt sånt där tycker du? (0.1)Fast jag tycker det va i allafall här när Nianko Sabuni hon ser ut som värsta filmstjärnan tycker ni inte det? Och så här liksom lite så hära (gestik ulerar) mm nånting i blicken och liksom så här leen-det och (.) även hon Lotta Edhol m ser också lite så hära glamo-rös. Hon har det är ju inte retuscherat några rynkor eller så men det är liksom lite glamoröst så där tyckte jag. (0.1) Medan dom här känns som att dom äh så här mera liksom (.) vardagsnära eller så. men det det kanske är bara jag som tyckte det? (.) Du tyckte precis tvärt om (.) intressant. Har ni finns det nån annan som har nån synpunkt. Felix vad tycker du?
Bild 19 Bilder av politik er på affi-scher
13 Felix: 14 Bea: 15 Felix: 16 Bea: 17 Jonte: 18 Bea: 19 Jonte: 20 Bea:
Nej jag tycker som Anna Du tycker som Anna? Mm
Att det här ser mera liksom arty ut och det här ser mera var-dagsaktigt ut?
Det där ser mer intressant ut liksom man ser så här Nianko Sabuni då ser man liksom bakgrund
Ja
Att bakgrunden är liksom (0.1) liksom lite text där så är det bara bilden. Det ser inte intressant ut.
Nää (0.2) Där ser man (.) spännande (.) ja det blev ju lite fusk för att jag kunde jag hittade ingen med bild med när det bara var Mona (.) äh så att hon hon fick ju kanske lite hjälp där att det var en massa folk runt omkring henne. (0.1) Vi hoppar vidare
Elevernas uttalande här visar att de inte uppfattar bilderna som läraren, vilket visar att de faktiskt har en annan syn på vad som exempelvis är en tilltalande bild eller inte. De anser att de affischer som har text är mer intressanta. När läraren talar om bilderna, talar hon om sin upplevelse av dem. Hon säger till exempel att personen i bild ser glamorösa ut och hon talar om blicken. Ge-nom att göra det leds samtalet mot en visuell upplevelse. Något vidare sam-tal om vad bildtecknen har för betydelser för hennes visuella upplevelse eller vad de ska kommunicera framkommer dock inte. Eleven Jonte försöker för-klara varför han inte anser att bilden ser intressant ut genom att prata om bakgrunden. Han tillägger också att i de andra finns det text, vilket han då säger är skillnaden. Eleven gör då det som Bea inlett interaktionen med, att de kan jämföra bilderna. Här skulle de kunna tala om vad texten gör för kommunikationen eftersom Jonte säger att det är det som skiljer dem. Lära-ren väljer dock istället att hoppa vidare till nästa bild, vilket gör att samtal om vad bilderna kommunicerar uteblir. Den joint action som uppstår kom-mer därför att stanna vid samtal om hur personerna fotograferats. Den kun-skap som därmed konstrueras i denna interaktion handlar om olika visuella upplevelser och hur olika personer genom sin blick uppfattar bilder olika, det Rose (2001) benämner visuality. Läraren talar till exempel om att hon anser en person ser ut som en filmstjärna i bilden. Hon använder begrepp som arty och vardagsaktig för att beskriva sin uppfattning om bilderna. Vi kan utläsa att eleverna inte uppfattar bilderna på samma sätt som läraren. Genom att eleverna håller med varandra och inte har samma uppfattning som läraren positioneras de också som en enhetlig grupp där läraren interpelleras i oppo-sition. Möjligheten att konstruera kunskap kring vad bilderna kommunicerar och på vilket sätt olika bildtecken kommunicerar något blir dock inte tydlig-gjort i interaktionen.
Samtalet som förs är dialogiskt eftersom Beas fråga är autentisk då hon i rad 6 bekräftar Anna genom att säga att hennes svar var intressant och undra hur hon menar (Dysthe, 1996; 2003). Anna ges möjlighet att berätta om sin
syn på bilden och flera elever håller med. Detta gör att flera röster kommer till tals och en förståelse för olika synsätt ges. Bakhtin använder begreppet
heteroglossi då han talar om olika kulturers språk (Bakhtin, 1981; Dysthe,
1996). Här visas att elevernas och ungdomskulturens uppfattning av bilderna skiljer sig från lärarens. Det indikerar att lärarna måste låta eleverna berätta om sin syn på bilder, egna och andras. Det visar att när eleverna gör bilder och inte får tala om sina tankar bakom dessa finns en stor risk att de inte uppfattas på det sätt de vill av läraren, därför att de inte har samma uppfatt-ning om bilder. Om eleven inte ges chans att berätta om sina bilder kan där-för läraren heller inte göra en rättvis bedömning, om läraren endast bedömer utifrån sin uppfattning om bilden och inte tar del av elevens intentioner och val av bildtecken. Det visar att det är viktigt att läraren även förstår elevens tankar om bilder.
Elevernas bildspråk
Under arbetsprocessen kunde jag se hur elever provade och arbetade med att exempelvis placera text och ändra typsnitt på olika sätt för att få fram ett önskat resultat utan lärarens inblandning. Eleverna arbetade med sina bilder utifrån sina egna bildvärldar och i vissa fall verkade inte läraren uppmärk-samma de kopplingar och konnotationer eleverna gjorde till andra bildut-tryck. Till exempel gjorde en elev en valaffisch till sitt påhittade parti Super-partiet. Han utgick ifrån den färgsättning och det typsnitt som finns i dator- och tv-spelet Super Mario. Eleven använde figuren själv i affischen och dessutom en manipulerad bild av en katt i Stålmannendräkt, som har samma färgsättning om Super Marios kläder. Eleven själv fanns också med i bilden, och arbetade mycket med att få sin egen klädsel i samma färgskala. Dessu-tom valde han ett typsnitt, likande det typsnitt som används i Super Marios för att det skulle passa till. Han utgick alltså antagligen från sin egen digitala värld och skapade ett parti med konnotationer till det. Men det var något läraren inte tog notis om. Det kommenterades varken av lärare eller eleven i något samtal. Den koppling som eleven arbetade med, till spel eller seriegen-ren, kom därför aldrig fram. Här finns troligen också en heteroglossi i bild-kulturer där läraren inte förstod eller tog notis om elevens bildkultur.
Att positionera sig genom sina val
I nedanståend interaktion kan vi se hur Bea försöker hjälpa en elev med vad hon bör tänka på inledningsvis för att komma igång. Vi kan också se att ele-vens tankar om vad som är viktigt när hon gör sin affisch skiljer sig från hur läraren tänker om arbetsprocessen.
Bea samtalar med eleven Jonna som ligger lite efter, eftersom hon var sjuk gången innan. Hon har därför inte startat arbetet med sin affisch. Eleven tittar på kamraten bredvids bild och undrar om det är hennes valaffisch. Det är inte helt självklart eftersom affischen inte är färdig. På kamratens affisch
är bakgrunden en öken. Det finns också en inklippt bild av eleven samt en bild av en tiger. Tigern är placerad så att det ser ut som den jagar eleven.
1 Bea: 2 Bea: 3 Jonna: 4 Bea: 5 Jonna: 6 Bea: 7 Jonna: 8 Bea: 9 10 Bea: 11 Jonna: 12 Bea: 13 Vera: 14 Jonna: 15 Bea: 16 Jonna: 17 Bea: 18 19 Jonna: 20 Bea: 21 Jonna: 22 Bea: 23 Jonna: 24 Bea: 25 Jonna:
Äh: Jonna (går till elev) Va
Jag var borta förra veckan
Jag vet (0.3) äh du har ju har du nån plan (.) för det första Alltså är det där liksom hennes valaffisch (pek ar på bänk k
amra-tens sk ärm)
Det där är hennes valaffisch Den är snygg
Mm
(Båda eleverna sk rattar) Tycker du (0.2) Mm
Är det din kropp är det du? Ja (nick ar)
Ja
Va fan är det för bild
Du så så det är det liksom som du måste utgå ifrån att du har nån slags plan (.) Vad ska det va för parti eller de eller om det är nån organisation eller
Vänta får man komma på en (hör inte)
Ja (.) jag tror inte att Vera gör en affisch för nåt parti som finns redan
(Eleverna och läraren sk rattar)
Vad ska ditt parti heta
Eller i och för sej Kristdemokraterna hade ju lite åt det där hållet. Djur och partiledare (.) äh (.) Nämen en plan (.) det är det du ska ha och sen så får du antingen så hjälper jag dej och fota dej eller så ber du nån av dina kompisar och fota om det är så att du ska ha nåt speciellt. du ser att Lisa hon står uppe på ett berg (.) Rebecka hon står ute i en [liten ett litet vattendr ag] [men om man redan har] nån bild då?
Va sa du?
Kan man inte ta nån bild från Facebook
Jo om du har en bild som funkar till den idén som du har men du ska ju utgå ifrån din (.) äh affischidé inte utgå ifrån vad har jag för bilder liksom utan tänk nytt och tänk stort tänk fritt
(Rik tar sig till Vera) Tog du den där bilden (hör inte)
Bea försöker få eleven att förstå att hon först måste ha en strategi i sitt ar-bete. Hon försöker få Jonna att tänka ut en plan för vilket parti hon vill göra en affisch för och hur den ska se ut innan hon börjar leta bilder. Jonna däre-mot är mer intresserad av att utgå ifrån en bild hon anser är bra av henne själv. Jag uppfattar att Jonnas idé om vad som är viktigt är främst att framstå på ett tilltalande sätt i bilden. Det kan vi se genom hennes vilja att först utgå från bilden av sig själv. Eleven vill genom sitt arbete positionera sig på ett
visst sätt genom att använda någon bild som förstärker det sätt hon vill stå på. Hon positionerar sig därmed som en person som är mån om att fram-stå på ett som hon uppfattar som fördelaktigt sätt och därmed att utseendet är viktigt (Hörnquist, 1996). Hennes kommentar i rad 11 och 14, där hon säger ”Är det din kropp är det du?”, och sedan ”Va fan är det för bild?” förstärker tolkningen att hur eleven ser ut i bild är viktigt. Eftersom hon endast kom-menterar bilden av eleven och inte bakgrunden eller tigern, kan vi förstå hur hon konstruerar vad som är av betydelse för henne. Interaktionen fortsätter och Bea försöker få Jonna att förstå hur det är tänkt att hon ska göra sitt a r-bete. 30 Jonna: 31 Bea: 32 Jonna: 33 Bea: 34 Jonna: 35 Bea: 36 Jonna: 37 Bea: 38 Jonna: 39 Bea: 40 Jonna: 41 Bea: 42 Jonna: 43 Bea: 44 Jonna: 45 Bea: 46 Jonna: 47 Bea:
Så man kan typ ta vilken bild som helst och så klippa in sej Jaa
Men då måste jag hitta en bild
Um du måste ha en plan först (0.1) och så kan du logga ut från Facebook (pek ar på sk ärmen) för det behöver
Jag måste hitta en bild Vart då
På mej
Fast det var ju inte säkert (.) utan det viktigaste det är ju att du vet vad du ska göra för affisch
Jag vet vad jag ska göra Mm (.) och då behöver du? Men
Vad behöver du för typ av bilder då? Alltså bild på mej eller bild på bakgrunden Både och
Äh öh (0.2) okej jag har inte (hör inte) Mm berätta
Jag vet inte
Ha Ha Ha Ha (sk rattar)
Jonna vill gärna vara inne på den sociala mediet Facebook därför att hon har bilder av sig själv där. Kanske har hon många ”Selfies”19 där som framställer henne på det sätt hon önskar. Läraren framhärdar och säger att hon istället ska utgå från sin affischidé och inte en bild av sig själv. Här kan vi se att elevens och lärarens utgångspunkter skiljer sig åt. Läraren försöker till slut motverka elevens önskan att vara på Facebook genom att säga att hon ska stänga ner detta, vilket eleven inte alls håller med om utan säger att hon ju ska ta en bild. Detta visar att hon trots att hon lyssnat på läraren ändå tänker utgå från en bra bild av sig själv. Genom sitt agerande positioneras hon som motsträvig samtidigt som hon positionerar läraren som någon som hon lyss-nar på därför att hon befinner sig i en skoldiskurs, men vars instruktioner
19 Selfie är en bild som tas av personen själv i en vinkel eller position som förstärker det uttryck som önskas eller det sätt man vill uppfattas på. Se Ungas identitet och sociala nätverk sid. 22.
eller uppmaningar hon sen inte nödvändigtvis följer. Elevens position och det bildval hon gör påverkas av den kontext hon befinner sig i. Hennes skol-kamrater som finns omkring henne kommer att kunna se hennes bildval un-der arbetet vilket påverkar hur hon vill framstå i sin bild. Den bakgrund hon väljer och det parti hon avser att göra har också betydelse för hur hon vill framstå inför sina kamrater. Likaså hur hon vill att läraren ska uppfatta henne (Shotter, 2006).
Interaktionen visar att det finns en förutbestämd struktur för hur uppgiften ska lösas som avgörs av lärarens förståelse av hur det bör göras. Den visar också hur svårt det kan vara att få eleven att arbeta på ett förutbestämt sätt. Eleven har inte någon större vana i att tänka på sitt arbete utifrån att först bestämma vad hon vill uttrycka och sedan skapa bilden utifrån sin idé. Lära-rens idé om hur uppgiften ska lösas för att eleverna ska förverkliga det visu-ella uttryck de önskar skapa, konstrueras utifrån hennes erfarenhet och för-ståelse av arbetet. Om uppgiften istället löstes med Jonnas utgångspunkt, utifrån en bild som sedan genererar en idé om vilket uttryck som kan passa till den, uppnås ett annat sätt att arbeta och lösa uppgiften.