Som ett resultat av mina förstudier bestämde jag mig för att jag framför allt behövde en bra ljudupp-tagning men även en visuell utsaga av lärarens ar-bete. Den visuella utsagan var till stor hjälp för att förstå det lärare och elever samtalar om. Jag an-vände därför en liten portabel videokamera som är i storleken 5x2x1,5 centimeter, för så kallade visuella fältanteckningar. Denna kamera placerades på lära-ren för att få en bra ljudupptagning av läralära-rens sam-tal med elever och för att få en visuell bild av vad lärare och elev tittar på och samtalar kring. Ef-tersom kameran är liten och inte behöver riggas upp på ett stativ eller likande gjorde jag också bedömningen att den inte skulle påverka situation-en så mycket. Placeringsituation-en av kameran på lärarsituation-en gör att jag ser det läraren har sett under lektionen.
Det som tyvärr inte kommer med på film genom Bild 3 Exempel på vy från videoobservation
detta sätt att filma är lärarens miner och ansiktsuttryck. Eftersom läraren och eleven ofta tittar på bildskärmen då de samtalar, finns inte heller alltid ele-vens ansiktsuttryck med. Fördelen med att inte behöva hantera kameran själv var att jag kunde koncentrera mig på mina egna observationer och fältan-teckningar och på så vis få med stämningar och gester.
Where the position and focus are not fixed, operation of the camera is likely to be full-time, so that it will be difficult if not impossible to observe and take notes simultaneously. Yet complementary observations and note -taking will almost certainly be necessary. Here, as elsewhere, contextual features will need to be documented, since by no means everything will be ˈin shotˈ, and some of what is in shot will be obscured (Hammersley & Atkinson, 2007, s. 148).
Kombinationen av ljud, bild och observationsanteckningar, gör att jag fått en god bild av det som skett i klassrummet och läraren och elevernas interage-rande. Elever och lärarens agerande tydde också på att de inte tog stor notis om kameran utan ofta glömde bort att de blev filmade. En nackdel med detta var att lärarna kunde gå ut i korridoren och samtala med elever som inte skulle vara med i undersökningen. Även personer som kom in i salen tycktes inte ta någon större notis om kameran utan framförde sina ärenden utan tve-kan. Dessa sekvenser redigerades bort direkt efter observationstillfället.
Nedanstående tabell visar en sammanställning av inspelad tid hos infor-manterna O bse r-vation 1 O bse r-vation 2 O bse r-vation 3 O bse r-vation 4 O bse r-vation 5 O bse r-vation 6 O bse r-vation 7 Sum ma min. Infor-mant 1 1 lek. á 80 min 1 lek. á 80 min 1 lek. á 80 min 1 lek. á 80 min 1 lek. á 80 min 1 lek. á 80 min 480 min Infor-mant 2 2 lek. á 60 min 2 lek. á 60 min 2 lek. á 60 min 2 lek. á 60 min 2 lek. á 60 min 2 lek. á 60 min Betygs konf. 60 min 780 min Infor-mant 3 1 lek. á 120 min 1 lek. á 120 min 1 lek. á 120 min 1 lek. á 120 min 1 lek. á 120 min 1 lek. á 120 min 1 lek. á 120 min 840 min Totalt Ca 2100 min
Tabell 2 översik t av inspelad tid
Total inspelad tid är 2100 minuter vilket utgör 35 timmar. Dock har inte hela lektionerna filmats, eftersom viss tid i början innan kameran satts på inte
finns med i materialet. Vissa lektioner kan också ha varierat i längd för att de kommit igång senare eller för att lektionen avslutats tidigare. Dessutom har visst material redigerats bort för att elever som inte skall vara med i under-sökningen kommit med på bild. Därför är det slutliga antalet timmar som använts är drygt 32 timmar.
Intervjuer
Såväl ostrukturerade som strukturerade samtal genomfördes med alla lärare. Med ostrukturerade samtal menas ett samtal där informanten styr riktningen. Ostrukturerade samtal är samtal som kan vara spontana och vid tillfällen då möjlighet ges (Bogdan & Biklen, 2007, s. 103). Ostrukturerade samtal hölls oftast efter varje lektion då läraren och jag pratade om det som hade skett under lektionen. Dessa samtal kunde introduceras av läraren men även av mig. I en del fall blev samtalen relativt korta eftersom läraren skulle ha nästa lektion direkt. Samtal förekom också under lektionerna vid några tillfällen. De samtal som skedde under lektionen inleddes alltid av läraren. De ostruk-turerade samtalen spelades oftast in, eftersom kameran ännu var på.
En längre halvstrukturerad intervju gjordes vid slutet av den period jag var på skolan och observerade. Intervjuerna låg i slutet av perioden för att jag skulle ha möjlighet att bilda mig en uppfattning om deras arbete och därmed få en möjlighet att ställa frågor kring arbetet med eleverna. I halv-strukturerade samtal har forskaren redan innan gjort upp ett antal frå-gor/teman som ska behandlas under samtalet. Dessa frågor behöver inte komma i en viss ordning men de finns med för att se till att de behandlas under samtalets gång (Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s. 118). Frågorna jag hade som utgångspunkt vid de halvstrukturerade samtalen/intervjuerna med lärarna var följande:
Berätta kort om skolan. Hur ser datortätheten ut på skolan?
Hur ser din utbildning ut?
Hur ser du på bildämnets roll i skolan?
Berätta hur du lagt upp bildundervisningen? Vilka uppgifter gör ele-verna?
Vad var huvudsyftet med affischuppgiften? eller
Vad var huvudsyftet med kulturuppgiften?
Ser du någon skillnad i din roll som lärare när eleverna arbetar digi-talt?
Vilka utmaningar ställs man inför i arbetet med datorer?
Hur viktig är processen/produkten?
Ser du någon skillnad på hur eleverna arbetar med datorn jämfört med hur de arbetar i bildsalen?
I vilken utsträckning utgår arbetet från elevernas vardag/bildvärldar? Informanterna hade inte fått reda på frågorna i förväg för att de inte skulle känna sig låsta vid att samtala om endast dessa frågor, utan dessa fanns end-ast som ett stöd för mig, för att ha fokus på det jag förutsatt mig att samtala kring (Kvale, 1997, s. 37). Intervjuerna varade i cirka en timme och samtalet flöt mellan olika teman. Intervjuerna spelades in med hjälp av mobiltelefo-nens inspelningsfunktion. Genom att spela in våra samtal kunde jag hålla fokus på informantens svar och också lättare följa med i samtalet, eftersom jag inte behövde koncentrera mig på att anteckna. Detta förfarande upplevde jag gjorde att jag bättre kunde formulera följdfrågor och se till att få svar på de frågor och teman jag förutsatt mig att samtala kring. Hela intervjuerna transkriberades sedan där allt som sades togs med, även pauser i meningarna markerades (Bogdan & Biklen, 2007, s. 129).
Ett första samtal med lärarna hölls vid det första mötet då vi bestämde vilka lektioner som skulle observeras av mig. Dessa samtal spelades inte in och finns inte med i undersökningen förutom att de naturligtvis bidragit till min bild av läraren.
Intervju gjordes även med några elever för att få deras syn på datoran-vändning. Deras syn på användning av datorer stämde väl överrens med den forskning som finns på området. Jag valde därför att inte ta med den som en del av resultatet. Eftersom det finns en hel del forskning kring barn och ungas uppfattning och användning av datorer, har jag valt att utgå från redan presenterade resultat i befintlig forskning på området.