På många sätt definieras Lillered genom sitt avstånd från ”där det hän- der”. Det är en plats i den nationella och regionala periferin, avlägsen storstadsområdena och utom räckhåll för de regionala universitetsstä- dernas expansion. Göteborg, däremot, karaktäriseras just genom att vara en av de platser i Sverige ”där det händer”. Som vi har sett finns här en bredare arbetsmarknad, och dessutom erbjuder kommunen ett större och mer mångfacetterat utbud av eftergymnasiala utbildningar. Vid si- dan av Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola finns flera yrkeshögskolor och folkhögskolor. För Lillereds del ligger närmaste högre lärosäte omkring tio mil utanför kommunens gränser. Någon folkhögskola finns inte heller i kommunen, däremot en knapp handfull i närliggande kommuner. Dock är det möjligt för Lilleredsborna att via ett kommunalt lärcentrum vidareutbilda sig utan att behöva flytta från kommunen. Lärcentrat erbjuder ett begränsat urval av eftergymnasiala utbildningar, främst inriktade mot att möta arbetsmarknadens efterfrå- gan, bl.a. Sjuksköterskeprogrammet och Förskollärarprogrammet. Kort sagt är tillgången till högre utbildning klart större i Göteborg än i Lille- reds kommun.
Detsamma gäller för utbudet av shopping, nöjen, idrott och kultur. I samtliga dessa avseenden kännetecknas Göteborg av en i det närmaste ojämförligt mycket större bredd, även om Lillered, för en kommun i sin storlek, kan erbjuda ett tämligen rikt kultur- och idrottsutbud – mycket tack vare ideella krafter av olika slag. Mot denna bakgrund är det inte förvånande att platsernas kulturmönster skiljer sig åt. I rapporten Kultur- vanor och livsstil i Sverige 2008 kartläggs betydelsen av sociogeografi för svenskarnas kulturvanor, varvid man skiljer mellan dem som bor i ”Sthlm/Gbg/Malmö”, ”Stad/större tätort”, ”Mindre tätort” och ”Ren landsbygd”.392 Göteborg faller således i den förstnämnda kategorin, me-
dan Lillered torde kategoriseras antingen som ”Mindre tätort” eller ”Ren
landsbygd” (beroende på var i kommunen man bor). Det förefaller orimligt att Lillered skulle avvika särskilt mycket från mindre tätorter och landsbygdsområden i allmänhet, varvid en jämförelse av dessa kate- gorier ger en indikation på hur kulturmönstren divergerar mellan Göte- borg och Lillered.
Tablå 6: Jämförelse mellan olika typer av sociogeografiska kontexter med avseende
på hur stor andel i procent av befolkningen som någon gång under det senaste kvartalet ägnat sig åt diverse kulturella praktiker.
Sthlm/Gbg/Malmö Mindre tätort Ren lands- bygd Gått på museum 24 7 6 Gått på konstutställning 19 8 5 Gått på teater 19 6 6
Gått på klassisk konsert, opera 8 1 3
Gått på rock-/popkonsert 10 6 3
Besökt bibliotek 45 34 26
Läst någon bok 78 61 56
Gått på bio 44 24 16
Hyrt dvd/video 40 24 18
Sysslat med trädgårdsar- bete/växtodling
40 69 76
Mekat med eller vårdat bil/mc/moped 26 39 47 Tränat på gym (styrketräning, aerobics) 42 27 18 Gått på restaurang/bar/pub på kvällstid 68 45 38 Rest utomlands 24 9 5
Källa: Kulturvanor och livsstil i Sverige 2008 (Kulturrådet 2008). Tabellen figurerar här i redi- gerad form och inbegriper endast ett urval av de kulturella praktiker som finns med i den ursprungliga undersökningen. Detta urval har gjorts för att belysa skillnaderna i de kultur- mönster som tenderar att karaktärisera olika typer av sociogeografiska kontexter. Notera att siffrorna gäller år 2008 och individer mellan 15 och 85 år.
Tablån visar att konsumtionen av legitima kulturformer som konst, tea- ter, klassisk musik och litteratur är mer utbredd i storstadsområden som Göteborgs stad än på platser som Lillereds kommun. Sannolikt hänger detta inte bara ihop med att tillgången till sådan kultur är störst storstä- derna, utan även med att smaken för detta slags kulturyttringar tenderar att vara mer utbredd bland högutbildade än lågutbildade – och andelen högutbildade är större i storstadsområdena än på landsbygden.393
Tablån visar också att det är vanligare i storstäder som Göteborg än vad det är i Lillered och andra landsbygdskommuner att gå på bio, hyra film, träna på gym och gå ut och äta och dricka på kvällstid. Också i dessa fall är det rimligt att tro att detta har att göra med skillnader i ut- bud mellan storstaden och landsorten. Likaså är utlandsresandet mer frekvent bland storstadsborna. Däremot är det vanligare att befolkning-
en på mindre orter ägnar sig åt trädgårdsarbete samt åt att meka med t.ex. bilen. Detta är föga förvånande mot bakgrund dels av att andelen som bor i lägenhet och saknar tillgång till egen trädgård är mindre på platser som Lillered än i Göteborg och andra storstäder, dels av att landsbygdsbefolkningen ofta är mer beroende av bilen för att transpor- tera sig och således tenderar att åka mer bil.394
Sammanfattningsvis förefaller det således rimligt att beteckna Göte- borgs stad och Lillereds kommun som präglade av skilda kulturmönster. Med sin ringa och förhållandevis lågutbildade befolkning erbjuder Lille- red ett begränsat utbud av såväl legitima kulturformer (teater, konst, opera osv.) som offentliga nöjen med ett mer folkligt förflutet (t.ex. bio- filmer, popkonserter och nattklubbar), vilket i sin tur tycks leda till en tämligen begränsad konsumtion av dessa. Siffrorna tyder exempelvis på att det bland Lilleredsborna mycket väl skulle kunna vara vanligare att meka med bilen än att besöka biblioteket, liksom att påta i trädgården än att läsa böcker. Göteborg, däremot, med sin stora och relativt högutbil- dade befolkning, erbjuder ett rikt utbud av allehanda kultur- och nöjes- former, vilket ger upphov till en mer omfattande offentlig kulturkon- sumtion och mer mångfacetterade kulturvanor överlag.
SKOLORNA
I det följande beskrivs de gymnasieskolor som deltagarna i denna studie tillhör. Sammanlagt rör det sig om sex skolor, varav fem ligger i Göte- borg (i Lillereds kommun finns endast en gymnasieskola).395 Genom att
konkretisera och ytterligare nyansera den vardagliga kontext i vilken de unga männen lever är förhoppningen att bidra till en djupare förståelse för deras livsvillkor och för de varierande betydelser som datorn och internet kan tänkas anta.
YRKESGYMNASIET
Yrkesgymnasiet (YG) ligger i en stadsdel i utkanten av Göteborg, hä- danefter kallad Ängen. YG utgör en av två gymnasieskolor i stadsdelen, båda kommunala. Tills nyligen fanns ytterligare ett (betydligt större) kommunalt gymnasium i Ängen, men till följd av minskade elevkullar, etableringen av allt fler friskolor och införandet av det så kallade fria skolvalet sökte sig allt färre till dess utbildningar, varpå kommunen be- slutade att lägga ned skolan. YG ingick tidigare som en separat del av detta gymnasium, men har även efter dess nedläggning fortsatt sin verk- samhet i samma lokaler som förut. Skolan ligger i ett kulturhus, centralt beläget i Ängen, nära ett shoppingcenter och en knutpunkt för stadens
kollektivtrafik. I området rör sig dagligen en både stor och brokig skara människor.
YG har en speciell utbildningsprofil och presenteras på kommunens hemsida som ett lämpligt alternativ för dem som saknar behörighet till nationella gymnasieprogram och vill söka sig antingen ut i arbetslivet eller till något yrkesprogram. Skolan erbjuder utbildningsprogrammen Yrkesintroduktion och Individuellt alternativ, vilka i sin tur rymmer ett par inriktningar vardera. De intervjuade pojkarna går en inriktning inom Individuellt alternativ för elever som inte har bestämt sig för vad de vill göra i framtiden och behöver extra tid och stöd för att så småningom kunna fortsätta sina studier på Yrkesintroduktion eller på något nation- ellt gymnasieprogram, alternativt gå direkt ut i arbetslivet.
I likhet med övriga elever på YG saknar alltså dessa pojkar behörig- het till gymnasieskolans nationella program. Således präglades deras övergång från grundskola till gymnasieskola av kraftigt beskurna möjlig- heter att inom ramen för det ”fria” skolvalet välja skola och utbildnings- program. Därmed inte sagt att resultatet av denna inskränkning med nödvändighet måste upplevas som någonting problematiskt. YG:s pro- gram och inriktningar varierar förvisso sinsemellan, men de förenas samtidigt av en mer eller mindre påtaglig orientering mot arbetslivet; det är för detta eleverna skolas snarare än för studieförberedande gymnasie- program och högre studier. Och med tanke på varför YG:s elever är där (otillräckliga grundskolebetyg) ter det sig rimligt att tro att denna orien- tering korresponderar tämligen väl med deras egen. För oavsett om de otillräckliga betygen är ett uttryck för inlärningssvårigheter, negativa sko- lerfarenheter eller en kombination av dessa och andra faktorer, så utgör de för elevernas del ytterligare ett kvitto på att vidare studier inte är någonting för dem (notera att endast 15 procent av dem har högutbil- dade föräldrar, se Tablå 7 nedan). Följaktligen kommer de inte heller att önska detta utan istället, som Bourdieu uttrycker det, utveckla en ”smak för det nödvändiga” och ”göra en dygd av nödvändigheten”396 – dvs. de
kommer att känna en dragning till och sätta värde på lönearbetet snarare än skolarbetet.
Genom sin otvetydiga orientering mot arbetslivet bejakar YG denna process och det är just därför som dess elever kan uppleva utbildningen inte som resultatet av en formellt påtvingad inskränkning av deras hand- lingsfrihet utan lika gärna som början på en frigörelse från en förtryck- ande skolkultur. Jag vill således påstå att YG inte i någon större ut- sträckning bidrar till att transformera elevernas generella relation till den dominerande skolkulturen (för en fördjupning av detta resonemang, inkl. empiriska exempel, se kap. 6). Exempelvis kan nämnas att det end-
ast var 17 procent av de elever som gick på skolan läsåret 2008/09 som fortsatte till något nationellt utbildningsprogram.397
YG:s arbetslivsorientering och elevernas i grunden konfliktfyllda re- lation till skola och utbildning bidrar förstås till skolmiljöns särprägel – en särprägel som förstärks av det faktum att skolan helt saknar såväl studieförberedande som yrkesförberedande nationella gymnasiepro- gram. Andra utmärkande drag för YG är dess relativa småskalighet och mansdominans; när jag gjorde intervjuer på skolan gick där omkring 400 elever, varav 70 procent var pojkar (se Tablå 7). (Deltagarna i denna studie gick för övrigt i en klass som bestod av enbart pojkar.) Då många elever tillbringar mycket av skoltiden på olika arbetsplatser gav dock skolan intryck av att vara ännu mindre och framför allt ovanligt folktom. Det ödsliga intrycket förstärktes ytterligare av skolans gamla och slitna korridorer och uppehållsrum.
Tablå 7: Karaktäristik för Göteborgsskolorna i studien: Yrkesgymnasiet (YG),
Motorgymnasiet (MG), Samhällsgymnasiet (SG), Teoretiska gymnasiet (TG) och Nobelska gymnasiet (NG).
Antal elever Kvinnliga elever (%) Högutb. föräldrar (%) Utländsk bakgrund (%) Betygs- genomsnitt Antagnings- poäng YG 431 32 15 41 . . MG 190 .. 32 29 12,9 194 SG 278 73 76 12 16,0 239 TG 293 64 64 34 15,4 268 NG 1029 54 72 24 16,6 280
Källor: http://siris.skolverket.se, http://www.indranet.nu. Uppgifterna om elevantal, kön och bak- grund avser elever på samtliga årskurser/program läsåret 2009/10, med undantag för NG där upp- gifterna istället avser läsåret 2010/11 (då materialinsamlingen på skolan genomfördes). Uppgifterna om betygsgenomsnitt avser slutbetyget för de elever som gick ut 2010 – återigen med undantag för NG (av samma anledning). För denna skola avser siffrorna 2011. Uppgifterna om antagningspoäng, slutligen, avser medelvärdet för de slutgiltigt antagna elevernas meritvärden läsåret 2009/10 (un- dantaget NG där istället antagningspoängen för läsåret 2010/11 redovisas). I de fall som uppgift saknas har detta markerats med en punkt (.) i tablån. Två punkter (..) betyder att uppgiften baseras på färre än tio elever.
MOTORGYMNASIET
Det kommunala Motorgymnasiet (MG) ligger precis som YG i stadsde- len Ängen, men närmare centrala Göteborg i ett område präglat av fler- bostadshus och närheten till ett industriområde. Skolan startade i början av 2000-talet och har idag omkring 200 elever, nästan bara män. Som namnet antyder erbjuder skolan specialutformade fordonstekniska ut- bildningar inom ramen för det nationella Fordons- och transportpro- grammet (FP). Utbildningarna kännetecknas av en tydlig yrkesoriente- ring och har utvecklats i nära samarbete med motorbranschen i Göte- borg för att på så sätt kunna anpassas efter företagens behov. Detta
samarbete innebär att utbildningarna innefattar en hel del praktik, lik- som att skolans relativt nya och fräscha verkstäder är utrustade med för närvarande branschaktuell teknik.
MG tycks vara mån om att odla bilden av sig själv som modern och framtidsorienterad. På hemsidan beskriver man sig i termer av en nytän- kande gymnasieskola som erbjuder en helt ny sorts fordonsutbildning för att möta morgondagens krav. Eleverna, fortsätter man, får lära sig avancerade tekniska lösningar eftersom skolan har tillgång till den senaste tekniken. Man är även mån om att framhäva samarbetet med näringslivet och möjlig- heterna att härigenom få jobb efter avklarad utbildning.
MG erbjuder fyra olika inriktningar inom områdena personbil, last- vagn, karosseri och lackering. De har dock en gemensam uppläggning som innebär att eleverna läser både kärnämnen och karaktärsämnen i skolan, varigenom de ges möjlighet att förvärva såväl allmän högskole- behörighet som grundläggande yrkeskunskaper. Därutöver inbegriper samtliga inriktningar 20–40 veckors utbildning förlagd till olika företag i motorbranschen. Om eleven uppfyller vissa krav kopplade till skol- gången är han eller hon dessutom berättigad till ersättning under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.
Liksom YG är MG en skola inriktad mot arbetslivet, men med en tydligare orientering mot en viss bransch och bestämda yrken. Där upp- hör emellertid de flesta likheter. För även om MG bara erbjuder yrkes- utbildningar med en hel del praktik, så kvarstår det faktum att de ingår som en del av FP med allt vad det innebär i termer av undervisning i kärnämnen och möjligheter att skaffa sig högskolebehörighet. De teore- tiska delarna av den skolförlagda undervisningen på YG:s program och inriktningar, däremot, syftar främst till att eleverna ska bli behöriga till den ordinarie gymnasieskolans yrkesprogram, varvid tonvikten ligger på att nå godkänt betyg i grundskolans Svenska, Engelska och Matematik. En annan viktig skillnad mellan YG och MG är att eleverna på det senare i kraft av sin gymnasiebehörighet faktiskt har kunnat göra ett be- stämt val av gymnasieskola och utbildningsprogram. Detta torde betyda att många av dem har ett sedan tidigare grundlagt intresse för att arbeta praktiskt med motordrivna fordon. Samtidigt tyder det på en grundläg- gande orientering mot arbetslivet snarare än vidare studier, för även om MG:s utbildningar ger möjlighet till högskolebehörighet tycks det pri- mära syftet vara att eleverna efter gymnasiet ska kunna arbeta i motor- branschen.
Mot denna bakgrund ter det sig rimligt att tro att MG:s och YG:s elever tenderar att dela en smak för praktiskt arbete snarare än teoretiska studier, varvid de också föredrar arbetslivet framför eftergymnasiala stu- dier. Likafullt skulle man kunna tänka sig att denna grundläggande pre-
ferens tar sig mer riktade uttryck i den förstnämnda gruppen i den be- märkelsen att den orienterar mot en avgränsad bransch och vissa be- stämda yrken, medan den i den sistnämnda gruppen i första hand är sprungen ur ett mer generellt och genomgripande motstånd gentemot den dominerande skolkulturen.398 Enbart det faktum att MG:s elever
har kvalificerat sig för ett nationellt gymnasieprogram indikerar en mindre konfliktfylld relation till skolan. Detsamma gäller den större an- delen elever med högutbildade föräldrar och det genomsnittliga slutbe- tyget på 12,9 (närmare VG än G, således) för de som tog studenten 2010 (se Tablå 7), men kanske framför allt det faktum att samtliga gick ut med behörighet till högskolan.399